Jag tänker att det mer handlar om att man har respekt för bröllopet, dopet, studenten eller vad det nu kan handla om. Man varken klär eller beter sig avvikande/uppseendeväckande eftersom fokus för dagen är personerna som gifter sig, inte du som gäst.
Ja, absolut och jag påstår att förväntningar är en del. Sedan finns det människor som inte “plockar upp” andras förväntningar, men det märker de flesta av oss som avvikande (i alla fall förr eller senare).
Jag faller för grupptrycket på så sätt att jag nästan är besatt av att vara tvärtemot. Inget medvetet utan snarare inbyggt i min personlighet. Skapar nog ofta mer bekymmer än fördelar.
Vilket också är ett grupptryck i din grupp. ![]()
Håller med diskussionen i tråden om att det både finns positivt och negativt grupptryck, samt att man kan ha svårare att se grupptrycket från ens egen grupp.
Den typ av grupptryck jag vill ta upp med denna tråd är sådant grupptryck som går emot ens egna värderingar. Typ att man har två röster i ens huvud där man känner igen att den ena rösten är ens egen och den andra rösten är inlärd från andra.
Jag tycker det är oerhört intressant att jag som vuxen är med om detta och dessutom medveten om att jag är med om detta! Och är nyfiken på andra som har liknande upplevelser.
Att jag borde träna på gym fast det inte är min grej.
Att jag borde bry mig om kläder och utseende trots att jag egentligen är ointresserad.
Att det är relevant med en dyrare och finare bil trots att det skulle gå att hitta en med motsvarande funktion betydligt billigare.
Jag kan tycka att motsatsen till den här tråden vore ännu roligare. Alltså ”Vilka stora fel gör ni?”. Typ ”Trots att svärmor tittar bort och kollegorna himlar med ögonen får ingen röra min enorma samling med tändsticksaskar. Den tar upp hela nedervåningen i huset och är min ögonsten.”
Ur grupptrycks-perspektivet är definitivt vad jag gör med huset fel. Har börjat fundera på en 6e maskinhall och får lite sura miner från äldre grannar redan.
Till tråden i generellt så är enda jag riktigt ångrar Högskole-utbildningen. Jag personligen har inget värde från den och jag blev tvungen att säga nej till flera goda möjligheter för att genomföra den.
Jag har dock tyvärr ingen sådan grupp med likasinnade men det hade varit skönt.
Jag skulle säga att jämfört med median-svensken så läser jag fler böcker, bär oftare slips, grillar sällan flintastek, äger färre jeans, ser mindre på tv, använder oftare sherry i såser, åker aldrig på charter, följer noggrannare baseball och har generellt mer liberala åsikter.
om det är radikalt annorlunda vill jag låta vara osagt
Ni stabila Svenssons vid flintagrillen, bra att veta: en flarra Amontillado, slippery slope och vips, ni är Ted Kaczynski i en stuga utan el.
Sherry är en gateway drug.
Jag kommer att tänka på ett citat av Charlie Söderberg;
“Svensken är beredd att vandra rakt ner i helvetet bara han håller sin granne i handen.”
Jag känner precis som du att det är vansinnigt att låna miljoner till tak över huvudet om man inte absolut behöver.
Varför i hela friden ska du köpa en bostadsrätt för att “alla andra gör ju det.”?
I brf måste du gå på tråkiga möten och saker måste fixas.
Därför älskar jag att bo i hyresrätt där man bara ringer om något krånglar så kommer MacGyver och fixar det medans jag kokar kaffe. ![]()
Jag avslöjade för svärföräldrarna att vi har råd med FIRE. Min svärmor direkt; Jamen konsumera nytt badrum då. De har även föreslagit ny bil, ny uteveranda och min mamma har varit på mig om att köpa ny plattsättning.
Känns som ett värre grupptryck när det är folk som är “nära”. Mår lite illa över att våra värderingar skiljer sig så i grunden.
Med risk för att låta cynisk.
Tänk om hela konsumsionssamhället är uppbygt på en arbetskraft som så fort som möjligt ska lockas att återföra sin inkomst till företagen.
Tänk Company scrip - Wikipedia fast alla företag konkurrerar om arbetarnas gunst i form av reklam, abonnemang, influencers m.m.
Grupptrycket kommer ofta från vänner som inte lyckats stå emot.
Min poäng är att dina pengar är dina! Låt ingen lura av dig dom, samt att du kan hjälpa dina vänner genom att stå emot och visa en annan väg.
“This is the way”
“Det är dyrt att vara fattig och lika dyrt att vara rik. Fattigheten känns i plånboken medan rikedomen känns i hjärtat” -Rikaste gubben i trakten.
på lång sikt ger eget boende mer frihet i form av starkare ekonomi.
Räkna med en genomsnittlig framtida uppgång av bostadspriser med 2-5÷ årligen. Lånet du tar idag ökar inte, men “dina 15÷” ökar år efter år med 100÷ av bostadens värde därmed använder du lånet som hävstång. Inte så kul i detta högränteläge, men om ett par tre år fortsätter ökningen som vanligt.
Man ska bo någonstans, antingen hyr man eller köper. Hyr man justeras hyran upp. Men det händer inte med lånet. På sikt kommer du bo betydligt billigare OCH ha starkare ekonomi.
Vad menar du när du skriver att det inte var i linje med dina värderingar?
Spännande med två olika röster. Känner inte igen det själv så därför vore det kul att höra lite exempel på hur det kan låta i ditt huvud.
Att jag har gjort det (t.ex. läst civ. ing.) trots att jag haden på hjärtat egentligen inte ville det själv.
Hej,
Försöker för det mesta att gå min egen väg och leva på det sätt som jag vill. Är generellt sett sparsam mot mig själv, unnar mig absolut saker med “dumma/dyra” köp men då är det generellt något som jag verkligen vill ha eller behöver och sällan utan att jag budgeterat för det i förväg- det mår jag bäst av. Min partner är nog mer åt motsatsen. Ganska impulsiv och har svårt att se 1-5 år framåt ekonomiskt.
Men grupptryck… de gångerna som jag absolut faller för det är när jag ensam eller tillsammans med min partner t ex är ute med några av våra vänner. Mer ofta än sällan hamnar vi på en dyr restaurang som jag personligen tycker hör till mer speciella tillfällen osv, inte något man går till bara för att vi ska äta något tillsammans och bli mätta. Notan går ofta på mer än vad jag tycker är rimligt för en vanlig middag en vanligt kväll men ändå så säger jag aldrig från innan, betalar snällt vår del av kalaset och grämer mig i tystnad.
Jag och min partner har det bra ställt och betydligt bättre än de flesta i vår umgängeskrets (vilket för dem är känt) så känslan blir lite “varför ska jag säga nej när vi egentligen är dem som mest har råd här?”, detta är framförallt något som min partner lägger fram till mig ofta. Har tidigare ofta fått skämtsamma kommentarer om att vara snål när jag sagt nej till saker men för min del handlar det mer om prioriteringar och vad man vill göra med sina pengar. Vi har råd med det mesta i vardagen men jag lever med någon form av rädsla (speciellt nu i dessa tider) och har ständigt tankar som “tänk om allt skiter sig”.
Egentligen är detta en löjlig sak och det vore inte konstigt att säga ifrån och förklara att jag har större planer för vår ekonomi än att lägga en stor del på utekvällar mm som alltid skenar iväg. Men antar att det grundar sig till viss del i någon form av rädsla för utanförskap.
Nu låter det kanske som att våra vänner är ytliga och kanske inte några riktiga vänner men det är helt tvärtom- vi älskar dem båda jag och min partner och vi har aldrig så roligt som när vi umgås tillsammans. Önskar bara att både min partner och våra vänner var mer lagda åt det ekonomiska hållet som jag själv.
Skönt att höra att det är fler med samma problem!
Min gamla mamma tycker att jag ska byta bil för ”jag har ju råd” medan jag tycker att den håller många år ännu och inte vet jag vad jag skulle byta till.