När faller ni för grupptrycket?

En stark version av grupptryck är fear of missing out. Väldigt subtilt grupptryck samtidigt.

4 gillningar

Jag tycker att det är roligare att klä upp mig än att gå på bröllop i träningskläder så jag behöver inget grupptryck för det.

Om jag blev bjuden på ett bröllop där dresskoden var träningskläder så skulle jag hellre avstå än att falla för grupptrycket och komma i träningskläder. Av respekt för brudparet skulle jag då hellre tacka nej.

1 gillning

“Dresskoden” sätts ju rimligtvis av brudparet så vill de att jag ska ha träningskläder så tar jag på det av respekt mot brudparet och går på bröllopet. :wink: (Sen får de skylla sig själva om jag ser ut som fan och kommer i en 40 år gammal militär träningsoverall :rofl:)

1 gillning

Av respekt för brudparet väljer jag att tacka nej till ett bröllop eftersom jag inte skulle gå på bröllop i träningskläder.

Väl iakttaget! Jag tycker det är ovanligt att höra vuxna säga att de känner grupptryck. Mycket vanligare att de säger att de känner FOMO. Även ekonomiskt, folk är rädda att missa köpfesten.

För att ha någonstans att bo utan att vänta och hålla tummarna i 17 år?

1 gillning

Intressant med de av er som tror att ni inte påverkas av grupptryck eller går er egen väg. Jag vet ju såklart inget om er, så det kan mycket väl vara så.

Människor som helt går sin egen väg är så få att de jag kommer på såhär på rak arm är typ Jobs, Trump, Musk och liknande. Dvs människor som har förmågan att på riktigt strunta i vad andra tycker, och tvärtom ser till att alla andra på sikt köper deras version av verkligheten.

Jag själv faller för grupptrycket när jag behöver uttala en egen åsikt som jag vet inte delas i ett visst sammanhang. Det behöver inte ens vara något kontroversiellt.

Jag förstår ju att det finns vinster med att inte skapa dålig stämningen i tid och otid, men som ett utvecklingsområde hade jag velat bli bättre på att stå på mig.

3 gillningar