Det finns massvis med bra moderna spel, förmodligen fler än någonsin. I vanliga lag så kommer man ihåg alla bra spel från förr i tiden och har glömt bort alla värdelösa besvikelser.
1 gillning
Inställningen är en komponent, men tid och energi också. Du kan ha världens finaste inställning mot att fiska, men kör du 60timmars veckor i arbetet så hjälper inte inställningen direkt. Män som är pensionärer och har fokuserat på arbetet så att det är en del av deras identitet har ju oerhört svårt att hitta på grejer utanför den kretsen. Det är en inställningsfråga.
1 gillning
Är lite i samma sits både med spel men även andra hobbys (och tråkigt nog också med fysisk träning). Jag tror mycket av attraktionen är att bli bättre och klara av nya saker. Men påföljden blir att om jag av en eller annan anledning lägger av ett tag så blir känslan när man kommer tillbaka att man inte alls är lika bra som förut. Då blir det en uppförsbacke där man måste lägga ned en massa jobb med att bli bättre men utan samma tillfredsställelse som förut eftersom man bara jobbar för att komma tillbaka dit man var förut. Om man då även har lite dåligt med tid och ingen riktig annan motivation till att jobba igenom det så blir det oftast att man lägger av.
Jag har tex lagt ned en ansenlig del av mitt liv med Civilization, mest IV som jag spelade solitt under 10 år. (Det var inte på Steam så jag vet inte hur många timmar…) Sen hoppade jag över V, spelade VI sådär, och VII har jag inte ens orkat spela igenom en gång. Det är ett komplicerat spel och den ansträngning man behöver lägga ned för att fatta hur allting funkar i just denna version känns inte som jag vill lägga ned och då blir det som att man famlar i mörkret lite.
Spelade även lite rally för längesen och jag köpte faktiskt en ny ratt och pedaler för nån månad sen. Det har jag kört lite, där är situationen lite annorlunda eftersom det är precis som att köra en bil och den kunskapen håller man ju varm. Istället är problemet att jag inte har plats att ha grejorna framme hela tiden och aktiveringsenergin för att plocka fram grejorna när man har en timme.
1 gillning
Jag tänker generellt att sådana hobbyprylar som har ett högt värde och vars prisutveckling är starkt negativ, eller saker som kommer att vara hopplöst ute efter ett par år, ska man nog inte vänta alltför länge med att sälja av, såvida man inte vill behålla dem av något slags nostalgiska skäl. Datorer och kringutrustning är väl ett typexempel på dylika saker. Tar hobbyprylarna dessutom stor plats och man inte har oändligt med förvaringsutrymme är det också ett bra skäl att sälja av prylarna. Tycker jag.
Du känner ju dig själv bäst; hur vanligt är det att din motivation och ditt intresse för något svalnar och sedan kommer tillbaka? För mig har det alltid funkat så, och de flesta av mina vänner är likadana.
Intressant fråga! Jag håller med om att det är knepigt att veta vad som är en fas och vad som är kört för alltid. Jag tänker i teorin att jag aldrig borde ge mig på nya projekt utan att ha en exitstrategi. Hur och under vilka villkor ska detta avvecklas?
Jag har en känsla av att vissa är duktiga på att släppa och gå vidare. Andra är mer som jag som håller kvar vid saker och har svårt att släppa taget om projektet som gav mig så mycket ett tag. Har ett antal dåliga samveten i förråden.
1 gillning
Du kanske har vuxit upp? Jag slutade i princip helt med spelande när jag var runt 20 och har verkligen inte saknat det. Känns enbart som slöseri på tid. Tiden går extremt fort när man spelar och med stigande ålder blir man nog också mer medveten om att tiden är begränsad. Detta i kombination av barn och familjeliv gör det i princip omöjligt att spela även om man skulle vilja.
3 gillningar
Nja jag tror inte att det har med åldern att göra, jag är 40+ och kan fortfarande uppskatta att spela.
Det har dock ändrat sig vad gäller vilka spel man väljer att spela. Nu är det mest racingsim eller flygsim, eller spel som mest är tidsfördriv medan man lyssnar på en podd eller youtube-video. FPS blir jag bara illamående av, även om jag tyckte att det var jättekul tidigare.
Men diskussionen handlar inte enbart om spel utan mer generellt om när man ska ge upp och inse att dom där prylarna man köpte och “ska snart komma igång med” inte kommer ske.
Jag tycker det är ett bra råd att sälja det som tappar i värde och behålla det andra. Jag får fundera på att sälja datorn och behålla ratt och pedaler tills intresset återkommer.
1 gillning
Livet kommer förbi dig, där har man svaret, räkningar, jobb, träning, träffa familjen osv, då har man knappt dig över för att sitta och gibba i timmar. Detta säger jag av erfarenhet, brukade spela wow och tillhörde en mythic guild som var topp 10 i världen.
Nu kan det vara så att jag råkat hitta rätt hobbies för mig och att det är därför detta fungerar, men: jag använder tappat intresse/känsla/energi för mina hobbies som ett tecken på att något är ur balans med mitt allmänna mående. Efterhand har det alltid varit något i livet omkring. Stress jag inte uppmärksammat, en sorg över något, brist på energi pga jobb/åtaganden.
Har använt varningen ovan till att stanna upp och fånga mig själv i vad som skavt och sen arbetat med det. En dag, en vecka, en månad, ett halvår senare så sitter jag där igen och njuter av vågor/musik/böcker.
12 gillningar
Nu kan det vara så att jag råkat hitta rätt hobbies för mig och att det är därför detta fungerar, men: jag använder tappat intresse/känsla/energi för mina hobbies som ett tecken på att något är ur balans med mitt allmänna mående. Efterhand har det alltid varit något i livet omkring. Stress jag inte uppmärksammat, en sorg över något, brist på energi pga jobb/åtaganden.
Har använt varningen ovan till att stanna upp och fånga mig själv i vad som skavt och sen arbetat med det. En dag, en vecka, en månad, ett halvår senare så sitter jag där igen och njuter av vågor/musik/böcker.
Det här var ett insiktsfullt svar som slog an en sträng hos mig. Har du haft någon speciell metod för att hitta vad det är som skaver för dig?
2 gillningar
Att kategoriskt kalla någon hobby “slöseri med tid” väcker endel frågor. Du kanske inte gillar hobbyn. Då är den uppenbart slöseri för dig. Skulle inte falla mig in att mena att jag kan uttala mig kring vilka hobbies som generellt är slöseri med tid respektive värt tiden.
Vilka andra hobbies menar du som är mer värdefulla?
1 gillning
För min del tänker jag att det är helt naturligt att smak ändras. “Chokladglass har alltid varit min favorit. Nu efter 10 år har jag tröttnat. Vad är fel?” Kanske är det bara dags att testa något annat?
Somliga äter samma maträtter i 30 år och stortrivs, andra vill ha omväxling varje månad.
1 gillning
Alla hobbies som bidrar till annat positivt förutom enbart underhållning för stunden. Skulle tex kunna vara fysisk aktivitet, utbildning, personlig utveckling m.m.
Det är något oerhört nervöst och skitnödigt med att proklamera att hobbies som bara ger underhållning i stunden är mindre eftersträvansvärda. Det är inget fel att bejaka underhållning som självändamål.
3 gillningar
Det är då vad jag känner för sådant som enbart är underhållning och därmed något jag försöker hålla mig undan.
2 gillningar
Varför skulle de nödvändigtvis vara mer värda menar du? Fungerar det för dig så kör hårt, men livet är generellt för kort för att ha dåligt samvete över saker man gillar. Ännu mindre för att peta på andra.
3 gillningar
Om man nu upplever ett värde med att utvecklas av sin hobby så är det väl inget fel att eftersträva det.
Men jag håller med om att man också måste få göra saker bara för att de är roliga, om man nu vill det
7 gillningar
Du undrade vilka hobbies jag tycker är slöseri. Jag svarade. Det är vad jag tycker och det gäller oavsett om jag tycker själva hobbyn är trevlig eller ej. Det finns så mycket kul att pyssla med på fritiden så då försöker jag välja något som ger mer än underhållning för stunden. Det betyder inte att jag aldrig roar mig med ren underhållning. Det händer också men inte så jätteofta nu när jag är pappa och har väldigt begränsad fritid.
Nice. Det betyder fortfarande inte att en hobby ngn gillar att sysselsätta sig med är “ett slöseri med tid för att det inte ger mer än underhållning för stunden”. Iaf för de flesta andra människor. Men inte för dig, förstår jag.