Det är så jag resonerat och tagit mig fram iallafall.
Det finns säkert brancher där det inte stämmer.
Men skulle nog ändå påstå att de är undang. Jag har svårt att se en branch utanför offentlig sektor där fler timmar av aktivt arbete och lärande inte ger mer kunskap som kan öka värdet på ens arbete.
Mjo, det är klart att det var skillnad på egna projekten och det man gjorde på arbetet. Men anledningen till att jag numera har det jobb jag har nu är till stor del pga av projekten jag jobbade på utanför arbetstid.
Jag såg givetvis inte de som övertid, eller ens som arbete, men poängen var mer att jag skulle inte bara kunnat jobbat deltid (och inte gjort något utöver det) för att få jobba med riktigt intressanta saker och få betalt för det.
För min del så behöver jag inte jobba. Jag har tjänat ihop under åren så att huset är betalt och har så det räcker för resten av livet. Ändå jobbar jag heltid men nu men med egen verksamhet tillsammans med tre kollegor för att det är riktigt roligt. Intressanta och intellektuellt spännande uppgifter, mycket kontakter med ledande forskare och entreprenörer. Det gör att jag håller mig tekniskt uppdaterad och allmänbildad. Ändå hinner jag träna 10-12 timmar i veckan och umgås med familj och goda vänner. Att ligga på stranden och dricka paraplydrinkar är väldigt överskattat.
Jag gillar mitt jobb och strukturer som den ger mig, utmanningar som jag får där, jag träffar människor som jag aldrig skulle ha träffat, osv. Sen hade det inte passat mig att jobba deltid typ 3-4 dagar i veckan, jag hade föredragit att kanske vara ledig 3-4 månader om året istället och dra iväg någonstans och bo där och lära känna en ny kultur på djupet.
Jag kommer själv från en solig EU land där många verkar vilja flytta till, har ett hus där, familj, vänner, osv. Tanken att spendera mer tid där lockar mig men inte nu, kanske när jag är lite äldre.
Sen är jag sparsam som person, jag spenderar pengar med det som ger mig glädje, lycka och gör mitt liv bättre men jag ser inte meningen av att spendera bara för att, så om jag beter mig “naturligt” blir det en hög sparkvot. Bor på landet i en billig hyresrätt och har en hög inkomst. Nästa mål är att köpa mitt drömhus när rätt objekt dyker upp, men ändå är det enkelt för mig att lägga pengarna på hög.
Både jag och min fru (födda tidigt 80-tal) kommer från uppväxter där pengar var en bristvara. Där man kunde leka skeppsbrott på föräldrarnas ångest under deklarationen och dom gjorde avvägningar mellan en ny innerslang till cykelhjulet eller ett paket blöjor. Mina föräldrar hade del av huslån på 19% när dom köpte huset. Dom hade aldrig möjlighet att spara och ha en trygghet om något skulle hända.
Min fru är sjukskriven och livrädd för att bli utförsäkrad. Samtidigt kan jag få kicken och tvingas leva på a-kassa alternativt vara med om en arbetsplatsolycka och inte kunna jobba.
Jag trivs med att jobba. Både socialt samt att se att det jag gör är värt någonting.
Vi har hundar. Det är oerhört skönt att kunna pröjsa 5 veterinärräkningar på tillsammans 50000kr och skicka in till försäkringbolaget själv, istället för att betala 150kr x 5 i direktregleringsavgift till veterinärvårdsinrättningen. Det är rent av en lyx att kunna spara 750kr.
När vi sitter i en ekonomisk situation där jag inte skulle behöva förvärvsarbeta kommer jag vilja lägga motsvarande timmar på mitt företag. Jag är inte där idag att jag kan fylla det hålet.
Jag har funderat på att jobba färre timmar under vinterhalvåret då jag blir mycket tröttare på vintern. Kanske 30-35timmars arbetsvecka, möjligen behovsanpassat. I så fall 6-7 timmars arbetsdag, över fem dagar.
Så resonerar jag.
Jag ska jobba mindre. Hoppas kunna gå i pension vid 40-45. För att kunna göra det behöver jag en hög sparkvot nu.
För att om jag går ner i tid, kan jag inte ha lika hög sparkvot, är svaret.
Det andra svaret är, det är planen när det finns ”tillräckligt med pengar”.
Följdfrågan på det sista svaret är, kommer det någonsin bli ”tillräckligt”?
Svar: vet ej, det återstår att se, det är väl något man får förlika sig med och komma fram till ett svar när det är relevant
Delmål tror jag är extra viktigt, för att sakta ner, tänka till och besluta.
Så sant, så sant! Igenkänningsfaktor på det!
Jag jobbade halvtid förra året och nu studerar jag heltid plus jobbar typ 20% på ett nytt jobb. Fru nyligen arbetslös. 2 barn som är 10 o 13. Våra liv kostar sällan över 15 000:- på en månad och ibland så lite som 8000:-. Har en uthyrd lägenhet, solceller, isk, etc.
Så kort sagt så jobbar vi mindre och är lite mer petiga med våra sysselsättningar. Vi kunde ta ledigt ett par år men det blir lite för fritt. Jag gör huvudsakligen sånt jag trivs med och det är bara trevligt att överskottet är så stort trots läget. Jobb är kul och nyttigt i livspusslet. Vad som är lagom skiljer sig för varje person. Att skilja jobb från ekonomiska behov gör att man jobbar med något man gillar.
Jag sparar 55% av mitt netto 
Jag är 47år
Sökt deltid av mina 4 senaste chefer på mina två senaste arbetsplatser. Blivit nekad varje gång. “Vi har inga deltidstjänster”