Jag är i ett uppbyggnadsläge och kommer så vara under lång tid, om inget konstigt händer. Jag är extremt intresserad och lägger mycket tid på att läsa om aktier,fonder, guld, mark, uthyrning av lägenheter m.m och sparar en stor del av mina inkomster till detta.
Mitt mål är FI vid 55 och då gå i pension på deltid. Kanske jobba 50%
Det jag är orolig för och vill höra om era tankqr är detta:
Som det känns nu(om det skulle vara nu) är att jag skulle få väldig ångest av att behöva ta av mitt kapital regelbundet när jag kämpat för att bygga upp det. Att istället för att se det öka, så ser jag det minska, efter så mycket slit och stort intresse.
Jag älskar mina investeringar och tar väl hand om det (jag vet att det är överdrivet) men det har också med att göra en fattigare bakgrund.
Hur känner ni som är i den situationen?
Kanske känner annorlunda när jag kommit ifrån uppbyggnadsfasen och kommer in i bevaringsfasen
Nu är jag inte i uttagsfasen, men närmare ditt mål iaf. Det som de flesta gör är (ju) att bygga en “pengamaskin” som du visserligen tar ut medel ur, men som i snitt inte minskar i värde då du lever på avkastning/värdeökning. Vill man dö med noll på kontot är det dock lurigare.
Sedan är det nog inte olikt värdeminskning på börsen, med den skillnaden att i uttagsfasen får du nå’t för pengarna. När börsvärdet sjunker får du ingenting, mer än möjligen rea om du har fler slantar att pytsa in i bygget av pengamaskinen.
Man får se till att ha lite av varje lite här och där. Man plockar av det som för tillfället är moget. Även om jag vet att min utdelningsportfölj kanske avkastar en viss procent och har anpassat mitt uttag efter det så är det inte säkert att det är där jag plockar.
Sen får man ju anpassa mun efter matsäck. Det finns så mycket att roligt att lägga pengar på men man kanske inte måste göra det när börsen har sitt sämsta år.
Om du inte skall använda ditt sparande för att uppfylla ditt mål kan man fråga sig när eller ens om du vill använda dina sparade slantar.
Joakim von Anka badar i sin hög.
Draken Smaug vakade över sin.
Vi sparar för att sluta arbeta några år tidigare än annars möjligt.
Detta är ett sunt förhållningssätt och en bra målsättning, tycker jag. En buffert har man i kapitalet om något oväntat inträffar.
Kan man inte leva på avkastningen har man enligt min mening för litet kapital och därmed för stor risk. Men det blir ju en bedömning som var och en får göra. Kan du ganska enkelt få in nya pengar på annat sätt kan du ju ta större risk.
