Statistiskt sett ser det ut såhär: https://www.mi.se/lonestatistik/lonespridning/
Dvs: Tjänade man under 25 000 kr på en heltidstjänst 2022 var det bland de 10% lägsta lönerna i Sverige. Tjänar man över 55 000 kr tillhörde man bland de 10% bäst betalda 2022.
Den mest genomsnittliga löntagaren hade 34 200 kr/mån. Allt är före skatt.
Då får jag vara man nog att säga att jag inte svarade på den riktiga frågan. 
Precis. Problemet med att ange nettolön istället är att det beror tex på vilken kommunalskatt man har, om man medlem i Svenska Kyrkan, osv. Så det blir svårare att jämföra.
Sen kan ju nettolön vara intressant ändå vissa fall, när syftet främst är att se hur mycket man har att röra sig med varje månad.
Om man är medlem i Statens kyrka (eller liknande) har man valt själv. Likaså har man valt i vilken kommun som man vill bo i.
Jag tycker verkligen att arbetsgivarens kostnad är det mest rättvisande.
Självklart. Och jag sa väl inget annat heller?
Sen vet jag inte riktigt vad poängen med din kommentar var. Du får gärna förtydliga det.
Hur ska man som anställd kunna veta den? Är ju väldigt få som kan kostnader för försäkringar, vilka skatter som ska betalas på förmåner osv.
Nej, kommentaren var inte riktad mot dig. Jag gjorde fel och borde tydligare skrivit att jag höll med dig.
Om arbetsgivaren skriver ut det på lönespecifikationen så blir det givetvis enklare för gemene man att jämföra vad arbetsgivaren får betala för sin löneslav.
Så som jag förstår det, så finns det ett politiskt motstånd för att de som är anställda ska få sina “sociala avgifter” utskrivna på sina lönespecifikationer. Om jag kommer ihåg korrekt, så gällde det förslaget de som var anställda inom staten. Men, det kan givetvis vara extremt farligt att visa löneslavarna hur mycket som arbetsgivarna betalar för deras arbete.
För väldigt många år sedan så arbetade jag för ett företag där man skrev ut vilka sociala avgifter som företaget betalade in. Det tycker jag var extremt bra. Det var runt millenieskiftet.
Så du vill ha arbetsgivaravgiften. Den är lätt men sen är det övriga saker som försäkringar via fora, tjänstepension, friskvårdsbidrag (är inte säker den anställde använder helt ska man då visa det som är använt eller hela teoretiska kostnaden?), valfri mobil/dator, fikabröd på möten, fruktkorg, var går gränsen för vad som är en kostnad för den anställde? Det är mycket svårare att redovisa sådant speciellt i förväg och även i efterhand är det svårt då man inte brukar bokföra dessa per anställd utan som en klumpsumma för hela företaget eller avdelningen t.ex.
Jag tror att du överdriver svårigheterna. Arbetsgivaravgift, tjänstepension, friskvårdsbidrag och liknande finns givetvis specificerade per person. Det kräver Skatteverket.
När det gäller mobil och dator så finns det givetvis också specificerat per anställd. Det kommer bli jobbigt vid en revision av Skatteverket. Att plocka ut saker från företaget med oskattade pengar och utan att betala moms är inte något som Skatteverket blundar för.
De allmänna sakerna som du nämner, så som fruktskålar och fikabröd tycker jag inte man ska behöva redovisa. Tror nog att du själv inser det.
Tyvärr får jag säga du har fel. Skulle Skatteverket fråga går det givetvis kolla kvitton men man bokför generellt sätt inte per anställd. Det finns ett konto för friskvård och där bokför man all friskvård. Vissa har tjänster typ benify för att hålla ordning på detta men det är inget krav.
Men då har vi kommit fram till att du bryr dig om lön, skatter och förmåner, men inte just de 30-35kr man får köpa fika för varje dag, antagligen inte julgåvan och personalfest heller.
Vi är nu överens.
Hur varje enskilt företag bokför är en helt annan sak. Det finns inte några krav från Staten om att man måste använda specifika konton, bara man kan visa upp att det stämmer vid en revision.
Däremot tror jag nog att det inte vore någon större kostnad för ett företag att redovisa kostnaden för varje enskild anställd. Om man bara skulle vilja göra det.
Jag tror också att ditt resonemang om konton i bokföringen är aningen snedvridet, då jag tror att företagen har det mer specificerat i sina egna system än vad som kommer upp aggregerat i deras bokföringsplan. Om jag drev ett företag, så skulle jag sköta det på det viset. Jag kan dock vara ett undantag.
Det är svårt att jämföra löner rakt av. En viktig faktor är också bostadsort. Om du bor i t.ex. Stockholm krävs ofta betydligt högre lön för att väga upp de högre kostnaderna jämfört med att bo på en mindre ort. Lönen i Stockholm kan då framstå som hög men ger kanske mindre i ”nettovinst” än vad man skulle ha på annat håll i landet.
För högutbildade är ofta Stockholm eller andra större städer som bostadsort något av ett tvång. Man jobbar ofta i ”huvudkontorsyrken” som inte finns i så hög grad på mindre orter.
Kan ju även vara intressant att veta nettolön ifall personen ifråga får OB
Tja, beror på vad man vill jämföra. OB är ju svårt att jämföra eftersom det ofta varierar över tid. Dessutom innebär det att personen får jobba mer än andra som det jämförs med.
I så fall kanske det är bättre att ange fast lön, genomsnittlig OB ersättning, samt hur mycket personen jobbar övertid i snitt. Allt innan skatt.
Sen har vi ju bonusaspekten också (både individuell och företagsgemensam), samt eventuella incitamentsprogram som att man får aktier eller optioner. Dessutom hur mycket personen brukar vara sjukskriven eller VAB:ar. Samt om personen jobbar deltid, har arbetstidsförkortning, eller extra semester. Och om personen löneväxlar. Vidare om personen har förmåner som tjänstebil eller rikskuponger/subventionerad lunch. Osv.
Helt plötsligt börjar det bli ganska komplicerat och många parametrar.
Nej men den jobbar på andra tider. Jag skulle tro att de flesta med mycket OB jobbar mindre än andra eftersom de ofta jobbar skiftformer där den totala arbetstiden blir mindre. Jag vet att jag gjorde det när jag hade ett jobb med mycket OB.
Det är väl både och. Ersättning för att den normala arbetstiden är förlagt på vissa tider på dygnet (som anses vara ”obekväma”). Men även ersättning för att man jobbar extra, och i så fall hur mycket man får i ersättning om den extratiden är på vissa tider på dygnet.
Så där har vi ytterligare några aspekter som komplicerar det ännu mer, utöver allt jag redan nämnde i mitt föregående inlägg.
Jag jobbade som enhetschef inom vården tidigare (ca tre år sedan sist) och min uppfattning om mina anställdas nöjdhet med lönen (ingen OB medräknad) är ungefär så här:
De som låg runt 28-30k och uppåt var generellt väldigt nöjda med sin lön, sällan klagomål.
De som hade jobbat en lång tid i vården och låg lägre än detta var ofta missnöjda eller likgiltiga.
De som inte hade jobbat så länge och låg lägre hade sällan så mycket åsikter om de låg på typ 25k (ofta yngre personer).
Men var de så långt ner som typ 22k blev de glada för minsta lilla extra peng de kunde höjas eller tjäna. Detta var generellt unga personer som inte jobbat så mycket tidigare, de ville gärna ta extra pass på helger osv.
Generaliserat såklart, men en ungefärlig bild av mina år som chef i Göteborgs stad.
För frilansare och företagare blir det lurigt att prata lön, då tar man normalt sett ut en kombination av lön och utdelning, skattetrycket är helt annorlunda och har ibland sett prata om hur mycket motsvarande lön skulle vara, för att få samma pengar ut i handen. Det är väl den mest udda varianten.
Annars tycker jag att det alltid är lön = innan skatt, men aldrig inklusive sociala avgifter (en kostnad många inte ens vet).
Vill man prata lön efter ska tycker jag folk pratar om vad som får i handen eller liknande uttryck.
Precis. Jag själv har dels en kortare arbetsvecka, dels är det troligtvis lättare för mig att jobba övertid än andra då jag är på samma jobb (har mycket 12 timmar pass).
Detta med långa pass gör också att jag kan ha 40 timmar övertid, men ändå få en hel vecka ledigt på schemat om jag så vill, utan att känna att jag bränner ut mig.
Men, sen har jag ett väldigt lungt jobb också. Jobbar av dessa 12 timmar ca 5 timmar aktivt, resterande kan jag göra lite vad jag vill antingen på plats eller i närheten utomhus om så vill. Men detta beror också på den personen jag jobbar hos, så det ser ju inte alltid ut såhär (som personlig assistent)
Sen, har man en heltid och tar ett extra pass (kvalificerad övertid) på en helg så ger det väldigt mycket ersättning + normal lön för dessa timmar. Även vardags kvällar ger extra efter kl 19.
Vi kan alltså jobba övertid men ändå jobba mindre än någon med mån-fre jobb på kontorstider.
