CSN lånet torde vara ett av de lånen som har högst hävstång.
Låna 250 000, öka din livsinkomst med kanske 5 MSEK på 40 år. Ej medräknat ökad BNP osv.
Det är ju dock bara ppm och tjänstepensionen som är verkliga pengar.
Jag hade som ung en väldigt negativ syn på lån eftersom det var det jag blivit upplärd. Sen när jag skulle gå universitetet tog jag motvilligt beslutet att ta csn-lån och sedan dess har jag intalat mig själv att lån är bra och har gradvis förändrat mitt tankesätt till att vara väldigt positiv till lån. Byter gärna arbetsgivare med jämna mellanrum… Vad det nu har med saken att göra.
Poängen är att det går att ändra tankesätt och de där irrationella känslorna om man bara vill.
1 gillning
Jag ser det snarare som om en grupp har känslomässigt, nästan moraliskt motstånd mot lån i största allmänhet medan en grupp ser lån som vilket instrument som helst som man kan tillämpa med förnuft.
1 gillning
Globala indexfonder som jag alltid rekommenderar har aldrig någonsin gått back mer än 30-40%.
Så att hålla kvar de investeringarna, till och med öka sitt innehav som jag gör nu vid denna sättningen, är ju rekommenderat.
Håller med, min strategi kräver högt humankapital och hög inkomst, vilket jag också rekommenderar att man försöker åstadkomma.
Intressant! Är det arv eller miljö som styr i det längre perspektivet?
Jag tror det är som vanligt, både och 
Jag tror spontant att RT-forumet inte har så stor andel av dessa människor att ställa frågan till. Vill man förstå individerna så ska man nog fråga de som “är skuldsatta” på det plan att det blir ett bekymmer.
Läst nog DI/DN/GP eller något här om dagen att det oftast rörde sig om arbetslöshet och sjukdom för de som har “dåliga skulder”. Tror ofta så är fallet.
Sedan är såklart fakturaköp väldigt inarbetat i Sverige, tror snöbollen snabbt kan bli för stor för många om oväntade saker händer.
1 gillning
Glöm inte grupp tre: De som tror att svaret på allt är att låna och gärna bevisar det med körsbärsplockning. 
1 gillning
Eller läsa någon flumutbildning på 6 år, sedan försöka få jobb i 10 år inom området och till slut ta ett jobb på ett lager och då missat 16 års lagerarbete och dessutom ha en skuld för sin “kunskap”
2 gillningar
Även folk som går rimligare utbildningar (typ fysik eller programmering) och sedan börjar jobba som programmerare skulle bara ha kunnat börja jobba som programmerare direkt och antagligen fått högre livslön.
1 gillning
Tänker jag helt och hållet galet nu, men har flera i min närhet som har samma tonalitet kring lån, “jag vill aldrig sätta mig i skuld och låna pengar”
Jag förstår argumentet om man lånar för att köpa en bil eller annan bekvämlighet. Men låna till hus måste väl ändå vara bättre än hyra lägenhet.
Iallafall där jag bor kan man få tag på ett hus för 2m-2,5m. Lånet jag tar på huset kommer ju krympa med tiden då jag amortera vilket gör att räntan går nedåt, så en del av “hyran” på ett hus kommer minska för varje år medans hyran på en lägenhet alltid stiger. Så efter 20år kommer räntekostnaden vara små pengar, jämfört med va hyran på en lägenhet kommer vara på.
Det är inte enbart räntan man bör jämföra med hyran, utan även alternativkostnaden för de pengar som är investerade i bostaden. 2M på börsen kanske avkastar 100k/år, till exempel.
1 gillning
Är det många som gör det tror du?
Eller läser de flesta något som ger jobb?
Du kan titta här:
1 gillning
Gäller det bara programmerare eller kan man tänka sig att tex. en läkare skulle kunna skita i grundutbildningen och börja direkt på sjukhuset.
Tex en hjärnkirurg börjar lite försiktigt med att operera nageltrång och går vidare när man blivit varm i skalpellen så att säga…
Eller är IT så himla enkelt att man inte behöver några förkunskaper?
1 gillning
Exakt! Kanske… Amortering i anpassad takt minskar garanterat din skuld och räntekostnad!
och hur gick världens börser 1929? Det tog 20år för Dow Jones att återhämta sig, så att säga att globala index-fonder aldrig kan sjunka mer än 40% har iaf jag svårt att tro på.
1 gillning
Statsskulden är ju en separat skuld som kanske inte är jättehög.
Privata skulderna är höga och det blir nog värre.
Ekonomiska systemet vi har idag med vinstkrav etc gör att allt fler måste skuldsätta sig för att systemet ska matas med mer kapital.
Pengar är en skuldsedel i princip. Det som inte skapas vid lånetillfället är räntan som tillkommer och måste skapas i ytterligare lån.
Så om detta system dka kunna fortsätta så måste skuldsättningen att öka.
OM inte tillräckligt med privata skuldsätter sig mer så finns det andra lösningar som ökar statsskulden.
Man kan slösa bort besparingar/skatter på exempelvis Nuonaffären,lägga ner renoverade reaktorer,köpa dyr kolgruva för att ge bort typ, Pandemier,gröna idiotprojekt eller finansiera krig.
De vanliga medborgarna blir fattigare till de fåtal som blir rikare.
Förlorarna är våra unga som måste betala ett högt pris för andras vinster.
Dow Jonas återinvesterar ju inte utdelningar så som globala indexfonder gör. Du kommer aldrig hitta en historisk period där globala indexfonder gått ner mer än 40%. Sen ifall det kan hända vet jag inte, men det har aldrig hänt.
Efter 1929 tog börsen 10-15 år på sig att återhämta sig med utdelningar återinvesterade, inte så farligt för den långsiktiga personen som investerar i minst 20 årsperioder.
Jag vet inte vart du vill komma med din sarkasm. I IT-branschen är det vanligt att folk med och utan formell skolning jobbar med samma saker och får samma lön.