Har sökt runt lite på forumet angående tips åt nyexaminerade men utan att hitta särskilt mycket. Jag har en kandidatexamen i matematik med många tillämpade kurser inom programmering, statistik, maskininlärning, osv. Jag har även en en rad (vad jag uppfattar det som) relevanta och intressanta meriter i form av tidigare sommarjobb som programmerare på stort bolag, hobbyprojekt, samt förtroendeuppdrag i studentlivet.
Jag söker framförallt trainee/junior/internship-tjänster inom statistik / data science / data analytics / BI. Men det går rent sagt åt helvete. Trots att jag uppfyller alla krav (ofta både skall- och meriterande) så går jag inte vidare i en enda process. Har ni några tips? Hur fick ni era första jobb? Måste man helt enkelt ha en masterexamen, eller är det jag som missuppfattar “metan” när det kommer till att söka jobb?
PS. För att inte bara be om tips, utan även erbjuda något till forumet, så vill jag tipsa forumet att jobbansökningar till myndigheter är allmänna handlingar. Jag har begärt ut CV:n på de som blivit anställda tidigare till liknande tjänster som jag varit intresserad av, för att se vad rekryterarna gillar, och kunna anpassa mitt CV att likna deras. Går att göra helt anonymt och ofta utan kostnad.
Vilka typer av bolag är det du söker tjänsterna du nämner här ovan på?Konsultbolag eller interna tjänster?
Bor du i en storstad? Sthlm/Gbg/Malmö?
Söker du alllmänna annonserade program eller använder du ditt nätverk? Allmänna program har ofta tusentals sökande, så i sådana processer är det mycket tur och/eller att man på alla sätt sticker ut.
Nötverk och spontana ansökningar lär ha mycket högre sannolikhet att iaf få komma till intervju.
Jag har kanske bara haft tur men att spontant ringa upp “rätt” slags chef på olika företag har fungerat mer än en gång. Då behöver man veta vem man ska höra av sig till iofs.
Det är förmodligen arbetsmarknaden som är problemet, inte du. Så dåligt går det helt enkelt inte annars. Det matchar också vad jag ser, att det visserligen anställs en del, mer än 2024, men helst inga juniorer.
Jag bara sökte några jobb som verkade relevanta. Kom på intervju på säkert hälften av dem. Detta var 4 år sedan. Det var mot slutet av covid boomen då företag anställde riktigt mycket.
Sen hände något med hela arbetsmarknaden, iaf inom mitt område (IT). Kanske hade man anställt för mycket tidigare? kanske var räntechocken? Allmänt sämre tider?
Det kanske hjälper. Framförallt hjälper det dig att vänta ut bättre tider för juniora tjänster. Men ingen kan lova det.
Du satsar också på en nisch som iaf jag som vanlig utvecklare upplever som svårare att få jobb inom. På techbolaget jag jobbar på så går det många vanliga utvecklare på varje data person.
Det är nog också en roll där det är lätt att säga typ att teamet får klara sig ett år till utan ny data scientist för på kort sikt kommer det funka ändå, förmodligen. Det är inte samma kris som när man inte har tillräckligt med folk för att drifta kubernetes klustret liksom.
Det är det ekonomiska klimatet som spökar. Nu börjar det att tina upp, men det finns ett uppdämpt behov för folk att byta jobb. Att vara junior idag är ingen höjdare. Jag tycker att du ska bredda dig och söka även tjänster utan för ditt område och få napp där, men att det finns uppgifter/tjänster inom det du har studerat inom. Då går det lätt att vandra vidare i organisationen mot ditt mål. Gäller offentliga och privata bolag. I år är det tjugo år sen jag började på företaget jag jobbar på nu. Började som kundtjänstmedarbetare, men är inom mitt område idag. Nästan iaf.
Tack för alla goda råd! Jag vet inte om det är god forumkutym att svara alla i ett stort inlägg - men så blir det nu iaf.
För vissa (inte alla) tjänster har jag fått ut även personliga brev och svar på urvalsfrågor. Jag tycker att svaren ofta är generiska och låter ganska mycket som att en LLM har skrivit. Men det är sant, jag tycker att personliga brev ibland känns ganska larviga, och jag lägger inte fullt så mycket tid på dem som jag kanske borde. Men med tanke på de svar jag fått läsa av andra så tror jag egentligen inte att jag är så mycket sämre.
Jag är inte kräsen utan söker allt från myndigheter och bank till “bemanningsföretag” eller onlinecasinon. Jag bor i Stockholmsområdet.
Har inte gått så bra att fixa de där internshipsen bara. Men man kanske måste vara lite mer kreativ i sitt tillvägagångssätt.
Jag lutar mer och mer emot att allmänna annonser har väldigt låg sannolikhet för utdelning, och att det är via nätverk och andra kreativa tillvägagångssätt som man har goda chanser. Mina bästa “ins” har jag fått genom att “cold-dm:a” alumner på LinkedIn. Känns skamlöst, men kanske något man bör satsa på.
Detta är intressant. Jag har ändå både riktig erfarenhet (alltså: inte bara kurser) och intresse för programmering. Kanske borde man satsa mer på utvecklarhållet. Eller Data Engineering - är väl något mellanting mellan de båda världarna.
Bra tips! Ska börja söka lite bredare.
Små saker tycker jag man kan snappa upp. Allt från vilken LaTeX-mall de använt, till hur detaljerat de beskriver sina färdigheter, och vad de väljer att nämna. Mitt CV var ganska likt de flesta som blivit anställda (minus att jag ej har en masterexamen), så blev inga massiva förändringar. Men en del finlir absolut.
Kontakter. Oavsett vad en del säger så är det A och O att utnyttja nätverket. En kompis eller bekant på ett företag kan lägga ett ord för en för att komma till intervju. Eller ge ett namn på rekryterande chef som man kan försöka ringa upp. Osv.
Lite kärvare ekonomiska tider gör att många kvalificerade sållas bort med slumpen före intervjuer. Det är det hindret man behöver komma över för att åtminstone få chansen på intervju.
Lycka till! Det går. Bara att kämpa på. Det tog tid för många att få första jobbet, inkl mig.
Jag skulle satsat på att istället försöka etablera en relation med de som är rekryteringsansvariga på företagen du vill jobba på. Seriösa företag brukar svara på de flesta kontaktförsök givet att man är seriös och kontaktar just HR inom företaget.
Får du bra kontakt med dem kommer de presentera din CV för rätt person i företaget vid rätt tillfälle.
Sådana dialoger är lite som att lämna ett visitkort för löpande återkopplingar över tid, samt att du finns i deras listor.
Det här är en strategi som jag inte prövat innan. Hur etablerar man den relationen? Gäller det helt enkelt att ta kontakt och presentera sig själv? Hur ska man formulera “syftet” med att man tar kontakt?
Jag ursäktar för dum fråga, detta är helt främmande för mig.
Du kollar t ex upp e-postadressen för rekryteringsansvarig på hemsidan. Ställ valfri retorisk fråga, t ex om de tar emot spontanansökningar. De kommer svara att de gör det och sedan kan du bolla valfria frågor kopplat till vilken typ av kompetens de söker - sedan skickar du in ditt CV och följer upp.
Även om det inte blir intervju direkt har du satt ditt visitkort där och därefter kan du höra av dig tre månader senare även du inte hört något från dem - gärna med nya frågor.
Beroende på hur diskussionen fortsätter är det inget konstigt att tar upp frågan om det finns möjligheter till ett förutsättningslöst besök/intervju hos dem.
Du kan inte få mer än ett nej och så länge du har lite fingertoppskänsla och inte är uppenbart påträngande brukar de flesta företag uppskatta personer som visar aktivt intresse på eget initiativ - givet att man inte uppenbart gör anspråk på tjänster där man är fullständigt ointressant som kandidat.
Mycket lättare att få internships och liknande under mastern, det är egentligen största selling pointen för master imo. Skulle be någon att gå igenom ditt cv och personliga brev, hörde från en kompis att han gått igenom någons ansökningar och gett lite tips, ansökan efter så fick hen jobb. Det var tydligen en person som skickat 100 riktigt dåliga ansökningar
Trivs bra. Branschen är i ständig förändring så det finns alltid mycket att göra.
En av fördelarna är att man kan se resultatet av arbetet direkt i verksamheten när de får tillgång till information som tidigare vart dold.
Jag trivs med att jobba mot användarna och försöka förstå hur deras arbete fungerar samt förstå hur det återspeglas i den data vi samlar in.
Men vill man så kan man nästan uteslutande jobba med backend utan kontakt med dem som använder data.
Just nu är AI främst mot LLM superpopulärt, många seniors vill jobba med detta. Som nyutexaminerad hade jag undvikit det området och istället satsat på datakvalitet och lineage (följa data) i någon av de populära plattformarna Databricks, Fabric, Snowflake eller Big Query.
Sitter just nu i ett projekt där man inte upptäcker på månader att en av datakällorna slutat returnera data på grund av någon bugg. Försöker få de som jobbar med backend att göra någon sorts tester och kvalitetsgranskning men det är som att mjölka en sten.
Första jobbet tycker jag inte är så viktigt, det viktiga är att få arbetslivserfarenhet. När du väl sen har ett jobb och om du inte känner att det är helt rätt så kan du i lugn och ro söka nästa.
Hur ser ditt CV ut? Har du någon arbetslivserfarenhet?
Relevanta internships i all ära, men även enklare jobb under gymnasiet, sommarjobb, extrajobb eller engagemang via universitetet etc. är alla bra saker att ha med i ett CV. Det visar på driv.
Sök allt du hittar och gå på så mycket intervjuer du kan. Att söka jobb är också ett ”hantverk” att lära sig. Lycka till!
Jag hoppade av med 4 av 5 år avklarade på en ingenjörsutbildning 2021 och bor också i Stockholmsområdet.
Jag hade haft sommarjobb varje år sedan gymnasiet men det hjälpte inte jättemycket när jag sökte första jobbet. Det jag gjorde var att söka brett och mycket, jag trackade alla mina ansökningar i Excel och kom upp i ca 170 stycken (på ca 2 - 3 månader) innan jag till sist fick en projektanställning på 8 månader (ca 32k/mån lön)- när jag väl fick jobbet såg jag till att leverera på det som efterfrågades på jobbet.
Av de ca 170 jobben fick jag inget svar alls på 31%, fick avslag direkt (oftast autogenererat) på 47%, gick vidare på resterande men fick sedan nej på 17%, 3% pausades rekryteringen av företaget under processens gång och 2% fick jag erbjudanden från (de flesta efter att jag fick första erbjudandet och då sa att jag hade ett erbjudande på bordet av ett annat företag redan)
Jag började söka andra jobb när projektanställningen började närma sig sitt slut och stod då med ett externt erbjudande och ett erbjudande om förlängning. Idag har jag fått erbjudanden om att byta tjänst inom företaget jag började på flera gånger samt fått externa erbjudanden om att byta jobb så jag upplever att arbetslivserfarenheten spelar stor roll. Har idag en chefsroll och 60k lön.
Jag rekommenderar därför att söka brett och mycket och sen ta vara på chansen när du väl får något.
Kanske jag som lever under en sten men jag ser inte personliga brev som särskilt vanliga längre. Jag ser dem sällan och de man ser är i bästa fall intetsägande.
Tidigare så har de fungerat som ett bevis på att man kan uttrycka sig i skrift, men numera är alla ansökningar AI-genererade ändå.
Att skriva två meningar om varför man söker jobbet är en sak men inte flera paragrafer om sin personlighet.
