Nytt AB utan omsättning - hur gör man enkel årsredovisning?

Företagande
1

Hej alla!

Jag skapade ett AB för att eventuellt jobba som stafettläkare. Sedan kom nationella bemanningsavtalet och det kändes inte ekonomiskt värt det i nuläget, min övertid är redan hög med tung jourbörda så behöll bolaget inför framtiden om situationen skulle ändras.

Bolaget startades hösten -23. Således har jag ett AB som inte haft några inkomster, enbart utgifter med startkostnaden på 2500 somvar avgift för något när bolaget var nytt samt månatlig kostnad för banktjänster. Har haft en stor del av bolagets pengar på ett räntekonto hos banken (konto #1) och bankavgiften dragits från konto #2. Fört över pengar varje månad. Fått två inbetalningar på räntor från banken sedan starten.

Hade missat att man behövde göra en massa saker i bokföringsprogram och antar att nu när detta ska vara inne om några veckor att jag måste bokföra allt på papper, är det bästa metoden när jag måste ordna allt nu?

Undrar även om någon har tips på var jag kan läsa på hur jag enklast löser årsredovisningen själv?

Har egentligen bara runt 30 händelser med kostnader in/ut i bolaget och jag vill förstå sakerna själv men jag hittar ingenstans där man går igenom allt steg för steg.

Tycker siffror och excel är kul så gör detta gärna själv men hittar inget ställe som går igenom detta på ett enkelt sätt. Har ju knappt heller några saker som ska vara med i bokföringen heller.

Jättetacksam för tips då jag fortfarande jobbar och inte kommer ha semester snart. Har helt enkelt inte tid att gå igenom en massa läsmaterial och timslånga youtubefilmer och sakta men säkert samla på mig alla bitar som behövs…

Mvh

2

Givet tidsbristen skulle jag anlita någon för att bokföra och fixa årsredovisningen.

Vill du göra själv rekommenderar jag Dooer för bokföring och minårsredovisning.se för bokslut och deklaration. Du exporterar bokföringen från Dooer och importerar i minårsredovisning sen följer deras guide. Men kräver viss kunskap förstås

1 gillning
3

Här är några tips om du vill göra det själv.

  1. Skaffa bokföringsprogram, exempelvis Dooer eller liknande som Nicolas nämnde. Finns en del olika system. Excel är inte tillåtet att bokföra i, dock går det bra med papper/bokföringsböcker med bläckpenna.
  2. Tänk på att sätta upp ditt första bokföringsår korrekt i det program du väljer. Ha koll på ditt exakta registreringsdatum.
  3. Håll dig till en mycket enkel kontoplan. Följande konton rekommenderar jag att du använder:
    1930 Bank/transaktionskonto
    1940 Placeringskonto/räntekonto
    2081 Aktiekapital
    2091 Balanserat resultat
    2098 Resultat föreg år
    2099 Årets resultat
    5420 Programvaror (kan läggas på 6991)
    6570 Bankkostnader
    6991 Övriga externa kostnader, avdragsgilla
    6992 Övriga externa kostnader, ej avdragsgilla
    8311 Ränteintäkt från bank
    8999 Årets resultat

Konto 2091 och 2098 kommer inte vara aktuella förrän i nästkommande bokföringsår.
Konto 6991 och 6992 kanske inte finns i det program du skaffar, men det utgår från konto 6990. Skillnaden på 6991 och 6992 är om kostnaden är skattemässigt avdragsgill. Det är viktigt sen när du gör inkomstdeklarationen på Skatteverket.

Vissa bokföringsprogram tillåter dig ange exakt registreringsdatum (då bokföringsskyldighet inträder) andra program utgår från månaden som bokföringsskyldigheten inträder. Det viktiga är att ditt absolut första verifikat avser ditt aktiekapital, så det ska du börja med att bokföra med verifikatdatum samma som registreringsdatumet för bolaget (du ser detta på ditt registreringsbevis från Bolagsverket).

1930 är det konto som exempelvis banken debiterar bankkostnaden för. 1940 är ditt räntekonto som du har mestadels av dina pengar på.

När du registrerat ditt första verifikat avseende aktiekapitalet så är det bara att börja bokföra alla händelser som skett på dina två bankkonton (även överföringar mellan dina två konton behöver bokföras).
Pengar som lämnar ett bankkonto bokförs i kredit och motbokas ett kostnadskonto i debet. Pengar som kommer in på ett bankkonto bokas i debet och motbokas i kredit, för din del antar jag då att det bara avser ränteintäkt eftersom du inte har några rörelseintäkter och då bokar du kredit 8311. Det samma gäller när du göra egen överföring mellan konton, om du flyttar pengar från 1940 till 1930 exempelvis så är det kredit 1940 och debet 1930.
Sätt alltid verifikatdatum enligt transaktionsdatum enligt bankkontoutdragen.

När du sedan är klar med alla bokföringstransaktioner är det dags att exportera redovisningen och skicka in det till ett årsbokslutssystem, exempelvis minårsredovisning.se, edeklarera eller årsredovisning online. När du exporterat och laddat in det till något av dessa så får du ett bokföringsförslag för att bokföra årets resultat och eventuell skatt på årets resultat. Detta ska du bokföra som din sista bokföringstransaktion innan du låser redovisningen.

Skriv under årsredovisningen och skicka in. Tänk på att du ska upprätta kallelse och årsstämmoprotokoll för att fastställa årsredovisningen och resultatdispositionen.

Du ska också skicka in inkomstdeklaration till Skatteverket efter att du gjort årsredovisningen.

När du kommer in i det nya bokföringsåret så blir din första bokföringstransaktion att omföra föregående års resultat mellan konto 2099 och 2098, detta registrerar du 1/1 2025.
Det datum som årsredovisningen fastställdes enligt årsstämmoprotokollet (du har årsstämmoprotokollet som verifikatunderlag) så omför du ytterligare en gång, nu mellan konto 2098 till 2091 för att få upp det till balanserat resultat.

Detta är en ganska kort, enkel guide om hur jag har hanterat ett av mina bolag som inte hade någon omsättning under sitt första bokföringsår.
Andra får gärna ge sin input på detta.

Vill även tillägga att du behöver veta vilka kostnader som är avdragsgilla och vilka som inte är avdragsgilla. Registreringskostnaden hos Bolagsverket är en kostnad du själv privat ska stå för och har förmodligen betalats av dig privat vilket det också ska enligt min åsikt. Bankintyg är också en kostnad som inte är avdragsgill och kanske dessutom något som du ska ersätta bolaget för, alternativt som en ej avdragsgill kostnad konto 6992. Däremot är avgift för anmälan om verklig huvudman, andra kostnader från bank osv avdragsgilla och bokförs på avdragsgilla kostnader 6991 eller bankkostnader 6570.

4 gillningar
4

Tack för så utförlig förklaring!

Som jag förstått det ska man däremot bokföra direkt vilket jag missat, går det ändå göra detta nu i efterhand i t.ex. Dooer ändå trots att det är händelser bakåt i tiden? Eller är jag tvingad att göra det på papper denna gången?

När du syftar på konton som jag borde använda, är dessa som “fiktiva” konton för olika poster i samband med bokföringen eller är detta konton som man behöver ha på banken? Känns som det förstnämnda annars kommer jag ju inte kunna ha pengar från förra året på räntekontot om de måste ligga i ett konto 2099.

5

Fiktiva bokföringskonton. Du kan använda ett egentligen, oftast 1930

6

Jag rekommenderar att du köper en bok om hur man bokför med exempeltransaktioner. Jag har använt mig av denna men det finns massor på marknaden. Bokföring – handboken för alla som bokför

7

Det stämmer att du egentligen ska bokföra dina händelser löpande, senast 50 dagar efter att händelsen inträffat (har jag för mig). I vissa texter som du kan läsa dig till så ska händelser bokföras senast nästkommande dag, men det är sällan någon bokför så tätt.

Dock spelar det mindre roll om du nu gör din redovisning i ett program eller på papper - principen och situationen är den samma. När du startar upp och börjar bokföra i ett program så får du ändå alltid välja vilket datum verifikationen ska bokföras på. Huvudsaken för dig nu är att du upprättar en korrekt bokföring och kan göra ditt årsbokslut så fort som möjligt.

Bokföringskonton och konton på banken är olika saker. Däremot har respektive konto på banken ett motsvarande bokföringskonto i redovisningen. Då du faktiskt har två konton på banken bör detta representeras av två separata bokföringskonton, exempelvis 1930 och 1940. Transaktioner mellan dina två olika konton på banken bör, eller skall bokföras. Det är ju faktiskt affärshändelser i sig som ska bokföras. Det ska enkelt framgå av redovisningen hur dina likvida medel har förflyttat sig, redovisningen ska ju återspegla en reell bild av detta.

Bokföringskonton som börjar på 1 och 2 är balanskonton och tillhör balansräkningen. Konton som börjar på 3-9 är resultatkonton och tillhör resultaträkningen. Det är i slutändan din balans- och resultaträkning som du kollar på när du har bokfört alla transaktioner. Det är ett sammandrag av hela din bokföring period för period.
Balansräkningen är där dina tillgångar och skulder presenteras och balansräkningen lever från år till år, det vill säga den utgående balans du får i ditt första år följer med som ingående balans till ditt nästa år.
Resultaträkningen däremot börjar om för varje bokföringsår.

Tillgångar är exempelvis dina pengar på banken, fordringar mot kunder, leverantörer och Skatteverket och anläggningstillgångar.
Skulder är exempelvis en leverantörsfaktura som du registrerat som ska betalas eller skatteskuld som du ska betala till Skatteverket.

För att ge dig lite hjälp på traven med att komma igång, så kommer här några exempel på bokföring.

Ditt första verifikat du ska bokföra är insättningen av ditt aktiekapital. Här ska du bokföra detta på datumet då bolaget registrerades (visas på registreringsbeviset från Bolagsverket), oavsett om det står ett annat tidigare datum på bankkontoutdraget. Detta beror på att bokföringsskyldiheten inträffar just på registreringsdatumet. Vi ponerar att reg.datumet är 15 november 2023.

Ver. 1 Datum 231115 Ver.text Insättning aktiekapital
1940 DEBET 25 000 kr
2081 KREDIT -25 000 kr
Här måste du välja rätt konto, har banken satt in aktiekapitalet på transaktionskontot så är det 1930 och är det på räntekontot är det 1940

Ver. 2 Datum 231120 Ver.text: Överföring mellan egna konton
1930 DEBET 5 000 kr
1940 KREDIT -5 000 kr
Här flyttar du 5000 kr från ditt räntekonto till ditt transaktionskonto

Ver 3. Datum 231124 Ver.text Bet Bolagsverket registrering av verklig huvudman
6991 DEBET 400 kr
1930 KREDIT -400 kr
Kostnad för att registrera verklig huvudman för bolaget hos Bolagsverket är en avdragsgill kostnad.

Ver. 4 Datum 231122 Ver.text: Bankkostnader
6570 DEBET 1200 kr
1930 KREDIT -1200 kr
Här har du blivit debiterad årskostnad för bank (samma gäller om du har månadsdebitering från banken, det är bara att du bokför en gång i månaden på det datum pengarna har dragits från ditt transaktionskonto).

Ver. 5 Datum 231130 Ver.text: Ränteintäkt från bank
1940 DEBET 275 kr
8311 KREIDT -275 kr
Här har du fått 275 kr i ränta på ditt räntekonto på banken

Detta är ett par få enkla bokföringsexempel. Som jag nämnde i mitt förra inlägg så måste du ha kolla på vissa kostnader, om de är avdragsgilla eller ej. Exempelvis är inte avgiften till Bolagsverket avdragsgill, likaså är inte kostnaden för bankintyget avdragsgill. Antar att du betalat registreringsavgiften med dina privata pengar. Bankintyget kan jag tänka mig att banken har dragit av från din aktiekapitalsinsättning. Som jag själv resonerar så är det en kostnad jag själv privat borde stå för eftersom den har med registreringen av bolaget att göra, innan bolaget finns och du ska ersätta bolaget för detta. Dock tror jag att det är vanligt att man bokför den som en kostnad i bolaget efter att bokföringsskyldigheten har inträffat, dock måste du då boka den som en övrig extern kostnad ej avdragsgill på konto 6992.

1 gillning
8

Vill bara tillägga här för extra tydlighet.
Bankkontona, om du har två, representeras enbart av 1930 och 1940. Har du ytterligare konton, exempelvis ett EURO-konto så kanske du har 1981 för detta. Har du kontanter uttagna förvarade i ett kassaskrin så är det 1910.

Alla andra bokföringskonton, som inte börjar på 19xx är konton du använder i redovisningen för att tala om hur pengar har använts eller kommit in till dina bankkonton.