Jag har jobbat inom sjukvården i 15 år med främst administrativa uppgifter och applikationer på användarsidan. Blev förfrågad av ett privat MedTech bolag som finns på plats inom sjukvårdens lokaler om jag var sugen på något nytt och spännande i min karriär där jag får jobba med applikationerna men mer under huven och det är mycket mer komplext så att säga. Kollegorna säger att jag kan förvänta mig att det tar absolut minst ett år innan jag ens kan börja lägga ihop de olika delarna då inget fall är likt det andra.
Jag tackade ja och allt känns oerhört bra, har en helt annan balans mellan privatliv och jobb, stora möjligheter till friare arbetsdagar. Jag har varit på mitt nya jobb i ca 3 månader, som person är jag ivrig och vill lära mig snabbt allting, smått som stort. Ibland lite för snabbt. Känner dock att jag hade hoppats på att ännu mer hade fastnat så här i början. Anledningen är också att jag vill vara med och bidra och visa mitt värde då jag är van från sjukvården att allt du gör syns.
Jag kommer knappt ihåg hur det var för 15 år sedan. Men ni som har varit i den här positionen och bytt jobb mitt i livet. Vad har ni för tips längs vägen tills att någon form att grund inträffar? Är det att nöta på, ställa frågor och visa intresse outtröttligt?
Är 3 månader för kort för att ens resonera så här, jag förstår att det hela är ett marathon och inte en sprint och att inlärningen går olika snabbt för alla.
Passa på att ställa alla “dumma” frågor i början. Blir svårare sen
Jag byter jobb titt som tätt och ju fler gånger jag bytt desto snabbare kommer jag in i det nya jobbet.
Kommer dock ihåg att vissa byten där det blivit stor skillnad från tidigare jobb var lite tuffa. Det var en helt ny värld med ett helt annat tänk. Det tog åtminstone ett år innan jag kände att jag började känna mig någorlunda inskolad och sedan kanske 1-2 år till innan allt kändes helt bekvämt och under kontroll. I början kanske man inte tror att man lär sig något och att det går segt men så är det oftast inte. Man lär sig massor utan att själv förstå det. Det är inte förrän efteråt när man blickar tillbaka som man inser hur mycket man faktiskt har lärt sig.
Det kan vara lätt tro att man knappt har någon kompetens alls efter alla år i arbetslivet men det har man! Det märks tex när det kommer in nyexaminerade personer till arbetsplatsen och man ser vilken nivå de är på.
Skulle kanske kunna jämföras med mognad och livserfarenhet. Jag kan ju tycka att jag är exakt samma person idag som när jag var 19 men när man träffar en 19-åring på riktigt så inser man vilken brutal skillnad det kan vara.
Jag har bytt till olika jobb flera gånger och då inte kunnat ta med min erfarenhet till nästa arbetsplats. Jag löser det genom att bli nybörjare, ställa frågor, vara nyfiken, suga i mig andras kunskap, ofta vill människor dela med sig av det de kan. Det är ödmjukande att byta jobb, och det kan vara smärtsamt ibland att känna sig lägst på skalan i stället för högst med många års erfarenhet. Tror allt du upplever är helt naturligt och tålamod är väl en ingrediens som är bra att ha. Ge dig i alla fall 2 år.
Tack för era svar. Det känns som att känslan är vanlig och att det är tålamod som gäller för en tid framöver. Frågor ställer jag och är med på alla delar jag har möjlighet till. Vill även ta tag i saker själv där jag får möjlighet att göra fel och rätt
Du kanske gått in med fel inställning. Jag brukar ha inställningen att tar 1-2 år innan man är varm i kläderna. Då blir det ingen överraskning att man känner sig om en nolla och att det känns som det står still den första tiden.
Det är inte en känsla som går från en dag till en annan heller. Efter 3 månader så sitter säkert en hel del men man har inte nått känslan av att ”jag kan detta riktigt bra”. Efter 6 månader har du kommit en bit till. Osv osv. Så jag tror att du ganska snabbt kommer känna dig betydligt mer hemma i arbetet. En gradvis process. Men som övriga sagt så tar det nog 1-2 år att bli riktigt vass på allt och vara en stöttepelare även för andra på arbetsplatsen.
Tack för alla inputs. Ska tänka på att sänka garden, nöta på och reflektera över vart jag faktiskt började någonstans. Räknar med att det faller på plats över tid :))
