(https://www.dn.se/ekonomi/aldrig-forr-har-vi-haft-sa-mycket-pengar-som-i-dag/)
Intressant forskningsbaserad artikel i dagens DN. Vår ekonomiska standard har ökat med 60% sedan millennieskiftet. Den familj som då hörde till medelklassen skulle i dag ligga på nivån “risk för ekonomisk fattigdom”.
Så att en större andel av pengarna åter behöver gå till de basala behoven är kanske bra för de allra flesta av oss? Och för planeten. De utan marginaler hamnar som vanligt i kläm.
Intressant reflektion.
Tänker ibland på alla saker folk köper och som bara står och man inte använder speciellt ofta t.ex bastu, motionscyklar, hemmagym, sommarhus, båtar, sportbilar, husbilar etc.
Varför måste vi äga allt? Är själva ägandet egentligen viktigare än själva saken kan man ju faktiskt undra?
Från artikeln:
"Och tvärt emot uttrycket att pengar inte gör en lycklig visar Konsumentrapporten vid Göteborgs universitet, som John Magnus Roos är redaktör för, att höginkomsttagare generellt är nöjdare med livet än låginkomsttagare. Detsamma gäller konsumtion avseende mat, kläder, hemelektronik och möbler.
–Det har ju forskats på detta och många menar att pengar inte gör oss lyckliga. Men våra undersökningar i Sverige visar att om man har möjlighet att spendera pengar på det man vill och kan delta i de aktiviteter man önskar, då mår man bättre."
Inte konstigt att folk är nöjda med tillvaraon när allt mer handlar om utsidan och det man visar upp (som artikeln också tar upp) kan köpas för de ökande ekonomiska medel man besitter pga bl a låga räntor.
Verkligen!
Att sedan fler balanserar på gränsen för ekonomiskt låg standard och s k “fattigdom” lär väl också ha att göra med flykting- och invandringsvågen? Det spökar väl en del med siffrorna gissar jag friskt.
Ja, och för dom flesta innebär det mera jobb bara och mindre tid för att kunna använda prylarna.
För att inte tala om all mental energi samt stress detta kostar. Många gånger även försämrade relationer/skilsmässor men det förstår dom flesta inte heller.
Håller med! Men jag tror man kan skylla mycket på samhället också, sliy och släng mentaliteten från företag osv.
Sen har det ju de senaste tio åren blivit betydligt populärare med återbruk och att hyra prylar än förr känns det som. Hyrcyklar, billeasing, streaming abonnemang med mera.
Undrar hur många som vill hyra ut sin bastu på timbasis ?
Det finns bastu på badhus, kostar inte många kronor. Troligen billigare än elkostnaden att starta den man har hemma. 
Ett av de bästa spartipsen som finns f ö: kort på badhuset. Både träningslokal, bastu och dusch för en spottstyver. Jag simmade på veckobasis tidigare, men efter covid har det inte blivit. Planerar att få in det i schemat igen…
Tänkvärt! Väldigt tänkvärt!
Vi som var vuxna redan för 20 år sedan, var vi olyckliga trots i snitt betydligt lägre ekonomisk standard?
Nu kan jag inte läsa hela artikeln eftersom den är bakom betalvägg, men ofta är det något fuffens med dessa siffror och man får inte hela sanningen.
Jag var knappt vuxen för 20 år sedan, kan inte påstå att det var sämre ekonomisk standard på den tiden vad jag kan minnas. Tvärtom hade alla råd med allt kändes det som, även folk som knappt gått ut gymnasiet och bara knegat på random okvalificerade jobb hade både villa och sommarstuga. Det har hänt en hel del på tekniksidan, men det är något annat.
Det ser först ut som betalvägg men under (blockade?) annonser fortsätter texten, åtminstone här och jag är inte prenumerant.
Intressantast är utgiftsförskjutningen tycker jag.
Ja, att 50% förr gick åt till mat, dryck, kläder och skor är ett tecken på att medelsvensson har klättrat något steg uppåt på behovstrappan sedan dess.
Jag var vuxen då, med småbarn och i arbete med människor på samma sätt som nu. Uppfattade inte att folk i allmänhet var olyckligare, snarare tvärt om.
Att ha för mycket tid och pengar över till självförverkligande och grubbel är inte alltid gynnsamt. Men den största förändringen som påverkat lyckan/ välbefinnandet negativt sedan millennieskiftet är sannolikt tillkomsten av smartphones och sociala medier. Att ständigt jämföra sig med alla andras bästa, tillrättalagda, ögonblick naggar den egna trivseln i kanten. Och har bidragit till en mycket mer stillasittande livsstil vilket i sig är en riskfaktor för sämre psykiskt och fysiskt mående.
Uppfattade du ens att folk hade sämre ekonomisk standard (bortsett teknikutvecklingen) på den tiden?
En faktor som gör att (även inflationsjusterade) kronor känns missvisande är dollarkursen. Den var ungefär som nu precis i början av 2000-talet, men sen var den nere på 6,50kr innan den började vända upp igen. Det är något som inte står rätt till med siffrorna iaf, för min känsla är att standarden på många sätt sjunkit snarare än tvärtom.
Jag tycker att det är svårt att värdera andras ekonomiska standard. Vi (två skapliga akademikerlöner) har alltid medvetet strävat till att hålla nere kostnaderna: begagnade cyklar till barnen medan de växer, kläder från secondhand eller hemsytt, måttligt dyra presenter när barnen gått på barnkalas etc. Allt för att inte vara med och bidra till att trissa upp konsumtionen i umgängeskretsen, utan hellre bidra till att bromsa. Och för att ge utrymme för bägge att jobba deltid.
Många av barnens kompisar hade föräldrar som rimligen hade lägre löner men utåt sett en dyrare livsstil. Kanske med höga lån (och på den tiden också räntor) och pressen att jobba heltid, kanske med större sparsamhet på sånt som inte syns utåt? De blankaste fjädrarna sitter inte alltid på fåglarna med bäst flygförmåga!
Men jag upplever nog ändå att folk haft mer pengar över de senaste åren: fler som pratar om fond/ börsinvesteringar t ex. Detta med FIRE till exempel, hur länge har de tankarna egentligen funnits?
Ja, det är alltid svårt, särskilt för en annan som inte var ordentligt vuxen för 20 år sedan. På den tiden var man väl mer exponerad till den omedelbara omgivningen medan man idag ser hur folk i gemen har det på ett annat sätt.
Så har det alltid varit. Samtidigt var det ingen (vad jag kan minnas) som brydde sig om att renovera köket var femte år 2002.
Det kan ju ha att göra med teknikutvecklingen också, idag är många fler exponerade för detta med investeringar - fanns ingen Rikatillsammans-podd 2002 liksom. Sedan skadar det ju inte heller att vi har haft extremt bra börs i flera år, blivit färre som pratar FIRE nu i år 
Min upplevelse när jag tänker efter är att basic-sakerna i livet blivit dyrare, typ att det ska sparas till bostäder åt ungarna till höger och vänster medan de för 20 år sedan ganska enkelt hitta hyresettor. En bostadsrätt kostade månadslöner snarare än årslöner. Varenda knegare hade sommarstuga, det var liksom en självklarhet även (eller kanske t.o.m särskilt) om du var sjukpensionär. CSN-lån till körkort var ett helt okänd begrepp, men nästan alla ungdomar hade körkort och bil ändå. Basvaror var sjukt mycket billiga jämfört med idag, typ potatis och pasta i princip skänktes bort. På många ställen i utlandet var det snuskigt låga priser.
Sedan kan säkert kläder, teknikprylar och lite annat sådant blivit billigare. Men hur ofta behöver man köpa en TV eller mobil jämfört med mat, transport, bostad, inträden etc? Så även om man gör en korg av varor som en konsument köper kan det bli väldigt skevt. Sedan får man inte glömma att KPI även anser att du får “mer för pengarna” pga teknikutvecklingen, trots att man inte kan klara vardagen med en mobil från 2002 idag.
I Maj 2002 (20 år sedan) kostade bostadsrätt i Stockholm 32161 kronor per kvadratmeter.
Nu 2022 är kvadratmeterpriset 109083 i centrala Stockholm.
Lönerna har inte heller stått stilla i 20 år så påståendet om månadslöner istället för årslöner stämmer inte alls i alla fall inte i Stockholm stad.
Jag bor inte i Stockholm. Kan tänka mig att påståendet om att det var enkelt att hitta hyresettor inte heller stämmer in där.
Är det samma område som mätts? ”Centrala” även i första fallet?
Tillägg: Verkar så ja…
Men baserat på försäljningar i tjejens förening (på Söder) tycker jag det stannat av lite, eller t o m backat.
För 10-12 år sedan satt jag i bilen under semestern. Redan då pratade de om just detta faktum att vi spenderar mycket mindre av vår disponibla inkomst på mat än tidigare.
Kul att läsa om det igen eftersom de flesta ser väldigt skeptiska ut när man säger det.