Om inflationen är 0.5-1 procent vad är räntan på då?
1,5-3% skulle jag säga…
1 gillning
Okej, men om målet är inflation på 2 procent för riksbanken, och inflationen ligger på 0.5-1 procent med 1.5-3% styrränta ändrar riksbanken inflationsmålet då?
Man får komma ihåg att senaste åren har riksbankerna varit tvungna att ha 0 räntor och då har inflationen orkat sig upp runt 2 %. Vad är det som kommer vara annorlunda framöver?
Ifrågasätter inte undrar bara vad som skulle vara annorlunda framåt.
Min poäng är nog att ingen vet allt beror på hur inflationerna och tillväxten är framöver. Ser absolut det kan bli minusräntor igen. Även fast det inte är något många vill ha, inte ens riksbankerna.
Bankkrisen/valutakrisen 1991 med 500% ränta på Riksbanken några dagar. extremt höga räntor ett tag, rörlig ränta på 25% har jag för mig. Folk skänkte bort (1kr) sina bostadsrätter för att komma bort från lånen. Det huset jag köpte för 800.000 1993 hade köpare på 1250.000kr 18 månader tidigare men dom fick inga lån. Vi tog nya lån på 10,5% ränta och tog över andra på ca 11%. Inte konstigt att priserna föll. Nu har huset ett värde på 4,3 milj vilket ger 5.6% värdeuppgång per år.
1 gillning
3% löneökning före skatt kan vara 1.5-2.0% netto. Du köper hus med nettolön, inte med bruttolön.
Tittar vi historiskt sett så har problemet under de flesta årtionden varit att inflationen var för hög, inte för låg!
Den genomsnittliga inflationen på 90-talet var 7,6 procent.
Att minusräntan kommer tillvaka torde vara helt utesluter. Det misslyckade experimentet kommer att hamna på historiens sophög.
3 gillningar
Om du tror att banken skapar pengar till 0 procents ränta har du totalt missuppfattat hur det går till. De mesta pengarna tas fram genom att banken ger ut räntebärande bostadsobligationer.
Tänk efter, om banken kunde tillverka pengar räntefritt, vore bankernas vinster astronomiska. Dagens vinster räcker mer än väl…
Räntenivån på 3-månaderslånen sätts av Riksbanken via styrräntan. Styrräntan är idag 4 procent. Bankerna får 4 procent för sin inlåning I Riksbanken, men betalar också 4 procent när de lånar av Riksbanken.
Bostadspriserna verkar inte ha någon större koppling till folks inkomster.
Jag började hos min nuvarande arbetsgivare 2001 och om jag jämför min ingångslön med dagens ingångslöner, så har inte lönerna ens dubblats på 23 år, folk som börjar nu får ungefär 80-90% mer än jag började på.
Under samma tid har priserna på bostadsrätter tiodubblats och villor har blivit 3-5 gånger dyrare.
Rimligt?
Tja tydligen.
Riksbanken införde målet 2 procent inflation 1995 så allt innan dess är inte riktigt relevant.
Sedan 2000 och framåt har inflationen stadigt legat under 3 procent trots minusräntor och låg styrränta…
Varför är du så säker på detta? Säger inte du har fel. Menar bara vad ska riksbanken göra om inflationen är 1 procent, tillväxten är dålig och styrräntan är på 2%? De har ju inte så många verktyg än att sänka räntan för att få upp inflationen.
Eller har de fler verktyg att använda sig av som jag ej känner till?
Feltänk. Du får samma procentuella reallöneökning på nettolönen som bruttolönen om inte skattesatsen ändras också.
Edit: Feltänk av mig, man betala olika skattesatser på olika delar av lönen. T.ex grundavdraget och över brytpunkten.
1 gillning
Exempel 1, löntagare Stockholm kommun
Bruttolön 40000kr.
Lönehöjning 3% av brutto: 1200kr (41200kr)
Nettolön före höjning: 31635kr
Nettolön efter lönehöning: 32470kr → ökning bara 2.6% på netto
Exempel 2, löntagare Stockholm kommun
Bruttolön 55000kr.
Lönehöjning 3% av brutto: 1650kr (56500kr)
Nettolön före höjning: 41326kr
Nettolön efter lönehöjning: 42070kr → ökning bara 1.8% på netto
Folk i Sverige med alla marginaleffekter och skatter måste lära att prata om lönehöjningar netto, inte brutto.
3 gillningar
Riksbanken har målet 2 procent inflation nu med. Se vad som har hänt.
Vill man få upp inflationen kan man exempelvis sänka skatterna.
Att inflationsmålet är 2 procent i all framtid är ingen självklarhet.
Detta är etablerat men hamnar inte om dig utan om arbetsmarknaden som helhet.
Det du missar är att prisbasbelopp/brytgränser för statlig skatt och annat justeras varje år.
Så en viss bruttolön blir mer och mer i nettolön ju mer åren går. 41200 kr/mån gick till exempel från ~31 100 kr netto till 32 470 kr netto mellan årsskiftet 2023 → 2024.
Det är inte enbart tack vare det förstärkta jobbskatteavdraget för 2024, utan för att jobbskatteavdraget alltid indexeras upp.
när man säger “löneökning 3% brutto” måste också veta att löneökning netto är mindre än 3%. Du köper hus med netto pengar, inte brutto.
Frågan är väll om folk vill bo i centrala stan när allt fler arbeten kan skötas på distans/digitalt. Kanske är vi i slutfasen i peak-bo-mitt-i-smeten perioden. Sen visst inflationen kommer fortsätt öka priser på smör/mjölk/guld och hus men frågan är om hus på landet fortsatt kommer vara 10 ggr billigare än i stan med samma storlek/yta. Att skuldsätta sig livet ut för att ha väggar och tak i storstadsgetto känns inte som det bästa sättet att leva sitt liv. Tänker jag, nåja framtiden får visa vägen.
1 gillning
Normalt ska även gränsen för brytpunkten för statlig skatt höjas med inflationen. Undantag är när regeringen utan ryggrad ger efter för kommunisternas skrik om skattesänkning för rika. Men du har rätt i att om man får löneökningar över brytpunkten så blir nettohöjningen lägre än bruttohöjningen.
Kommer ihåg förr att om man skulle så mycke norr över som Sollentuna så fick man ha me sig en bit i asfalt fickan för att inte känna sig vilse för allt grönt…
det stämmer för under brytpunkten också
Exempel 1, löntagare Stockholm kommun
Bruttolön 40000kr.
Lönehöjning 3% av brutto: 1200kr (41200kr)
Nettolön före höjning: 31635kr
Nettolön efter lönehöning: 32470kr → ökning 2.6% på netto, mindre än 3% brutto
Är fel att binda bostadspriser till lön öht. 15%kontantinsats ger 15% köp för sparade medel inte nettoinkomst. Vidare finns många som använder vinster från tidigare bostads- och aktieaffärer för sina bostadsköp.
1 gillning