+1 på den, avskaffade fysiska skivor för länge sen.
Jag kan inte uttala mig om de där testerna. Väldigt mycket handlar om hur inspelningarna är gjorda. Vissa inspelningar har tydlig potential att ”lyfta” med högre upplösning. För andra gör det ingen riktig skillnad. Det finns också inspelningar som är rätt dåligt gjorda. De kan inte sällan låta bättre med enklare utrustning. När obalansen och knastret lyfts fram med extrem detaljrikedom är det inte till musikens fördel.
Jag lyssnar själv mest på klassisk musik och där är ljudnörderiet mer mainstream. Pratar vi istället pop och rock finns större spridning. Om du tar ”valfri inspelning” av någon populärmusik och hoppas på en tydligt förändrad ljudbild med högre upplösning blir det lite av ett lotteri. Du kan absolut hitta sådana skivor men jag skulle tro att de är i minoritet.
Samplingsfrekvensen är inte så viktig. Bitrate är. Jag hör skillnad mellan 16 och 24 bitar.
Med vilken utrustning?
Sitter du med typ airpods och en telefon så är det ju omöjligt. Med min dyra DAC och hörlurar så blir det fair game…
Då måste du lyssna på extremt höga volymer? (På normala ljudnivåer är det ingen skillnad mellan 16 bitar och 24 bitar).
Ja, det är väl en självklarhet. Om man kan prata i musikrummet har ju poängen missats helt.
Extremt nej. Men visst måste man höja över hissmusiknivå för att höra skillnad.
Hehe, jag tror faktiskt detta är lite som vetenskapen kring stockpicking.
Alla vill tro att de kan stockpicka, men i verkligheten lyckas typ ingen.
Alla vill tro att de kan höra skillnad mellan 16 bitar och 24 bitar, men i vetenskapliga tester är det ingen som gör det…
Vad lyssnar ni ens på för musik som har en dynamisk range på >96db?
Jag har ingen direkt tro på att kunna höra skillnad på ljud i någon mer generell mening. Det vore konstigt att ha det. Däremot när det gäller inspelningar som jag har på SACD så är det skillnad som hörs. Jag har haft en vanlig cd-spelare med upsampling och en sacd-spelare inkopplad samtidigt och provat samma skiva först i den ena och sedan i den andra. Det finns en klar skillnad men sedan om den skillnaden är ”en jättegrej” är väl mer diskutabelt. SACD-spelaren tar fram ”mer ljud” så att säga men det är ju inte så att den andra spelaren känns dålig.
Kvalitén beror som tidigare nämnts på frekvens och upplösning. Det är markant stora skillnader mellan de olika stegen från bäst till sämst. Den som inte hör skillnaden mellan två steg gör bäst i att köpa ett par billiga hörlurar och lyssna på musik från sin telefon. För den personen är allt annat att kasta bort pengar. Däremot för en som hör skillnaden i kvalité, gör sig en god tjänst att investera i prylar som passar ens plånbok och musikstil.
Alla komponenter i den audiofila världen kommer med olika typer av ljudkonfiguration. Det är högst individuellt och det är därför omöjligt säga vad som är “bäst”. Det som listades ovan är något jag själv valde bort, för det lät inte bra enligt mig.
Prisklassen för att välja mellan bra audiofila komponenter börjar på lågt 10-15 000 och sen går det uppåt. Per komponent. En helt stereo med riktigt bra anpassat ljud för dig kostar således runt 30-50 000 i grundutförande. Sen går det byta ut en komponent i taget om man så önskar, men då kostar nästa steg lika mycket som grundutförandet på ett ungefär.
Det är en fin värld att strosa runt i.
Mina CD-skivor låter bättre än deras digitala kopia jag har i både FLAC och WAV. Deras digitala kopia låter bättre än vinyl. Vinyl låter bättre än lossless strömning. Lossless strömning låter bättre än högkvalitativ strömning. Skillnaden förstärks eller förminskas om komponenterna byts ut. Du kan ha världens dyraste hörlurar men om du spelar igenom den billigaste DACen i den billigaste förstärkaren låter det fortfarande skräp i hörlurarna.
(Något som kräver hög volym för att låta bra går bort. Det betyder bara att det är låg kvalité.)
Till att börja med så är det ju värdelöst att lyssna på ett test med halvrisigt mastrad musik som man kanske hör för första gången. Länken du delade var inte direkt örgasm. Vissa inspelningar låter skit och komprimerat oavsett.
Vidare är det nog så att de flesta inte vet hur bra musik ska låta. Man kanske imponeras av ”loudness war” eller tung bas.
Sist men inte minst så gissar jag att lejonparten av de som lyssnar på ett test av det slag du länkade till inte direkt sitter med audiofilutrustning. Man kanske lyssnar via en mobil och med halvbilliga trådlösa lurar.
Jag hör oftast (inte alltid) skillnad på BRA masters med högt dynamiskt register, vilket är ovanligt i dagens popmusik men lättare att hitta i klassisk musik och/eller inspelningar som gjorts med fokus på ljudkvalitet.
Jag köpte mycket på CD-skvior för 15 år sedan ungefär. Sen när man började prata om lossless och liknande tog jag - ovanligt för mig - ett tidigt beslut att fasa ut CD-skivorna. Lyckades sälja det mesta innan värdet försvann.
Nu kör jag allt från en extern hårddisk samt använder ytterligare en hårddisk som backup. En RaspberryPi som kör Minim Server. Finns en massa olika musikstreamers att välja på i lika prisklasser som sedan kan agera källa till det system man väljer.
Visst är detta svårare att hantera än att lägga in en CD-skiva, men det är kostnadseffektivt och platseffektivt. Detta går även att kombinera med valfri streamingtjänst om man vill det.
… jag köpte faktiskt tillbaka komplett stereoanläggning efter att ha sålt min gamla. Jag saknade det runda mjuka varma ljudet jag tidigare njutit av när jag lyssnat till CD eller vinyl och det gick inte återskapa med digital musik oavsett källa. Det är en markant skillnad i ljudet. Vissa toner från vissa instrument som i digitalt format komprimerats ihop och justerats bort i önskan att höja ljudstyrkan hörs helt plötsligt som klockspel i en stor underjordisk grotta. Omöjligt att missa men som helt saknas i den digitala utgåvan.
Jag köper det du skriver och att många uppskattar vinyl trots de tekniska bristerna i detta format. Men att din CD skulle låta annorlunda än en ren digital ström med samma inspelning, ja då beror det på något i din utrustning. Förmodligen att du tidigare spelade upp via en cd-spelare med en hyfsad DAC som lät på ett visst sätt.
Jag var inte heller helt såld på digital musik förrän jag provade att koppla via en mer påkostad DAC. Det gjorde otrolig skillnad. Men kostade mer än en vanlig cd-spelare gjorde när det begav sig…
Det faller inom ramen för att ljudet låter lika bra som din minst kapabla komponent. Har idag köpt en förstärkare med bättre inbyggd DAC (ESS ES9028Q2M). Den gamla CD-spelaren var mellansegmentet från Musical Fidelity.
Det är ganska många som verkar ha den bilden. Det var också en av huvudpoängerna bakom den här tråden. Jag uppfattar att streamers inte fullt ut är en mogen teknik. Det kommer fortfarande nya modeller med bättre prestanda och annorlunda konstruktion. Jag menar inte att de som finns idag skulle vara dåliga men de som finns att hitta begagnade håller ofta inte måttet, även om de var ”dyrare” som nya.
Utan att veta säkert utgår jag från att en musikserver har egenskaper som en vanlig server inte har. Prisskillnaden mellan dessa båda prylar är också betydande. Kanske blir ljudet med musikserver+bra DAC prickfritt? Ärligt talat har jag inte provat än.
När jag lyssnar aktivt så är de vinyl å cd som gäller… Som bakgrunds musik i typ garaget så funkar radion…
Söka någe så funkar youtube bra… Streamar inge…
Oh, en riktigt anal tråd. Så’nt gillas!
Jag kör hellre CD-skivor än streaming. Primärt för att merparten av streamingtjänsterna komprimerar och det då låter fan. Det finns “lossless”, men för mig och mitt lyssningsmönster och musiksmak så går det bort.
Jag tycker att varje audiofil av rang bör ha tillgång till alla de format hen känner för. Det är en del av helheten. Men visst, helt beroende av genre och inspelningsteknik, finns det ju mycket bra på SACD etc. Dock hävdar jag bestämt att det lätt blir larvigt med dessa format när man pratar om musik inspelad under tekniskt helt annorlunda omständigheter.
Jag som bl a på fullaste allvar lyssnar på replokalsinspelade 4-kanalsgrejer fattar att ingen mastring i världen kan motivera annat än det bästa som fanns när skivan släpptes, typ.
Pysslar man med musik själv så vet man också att elektroniken som används vid inspelningen i många fall introducerar mycket s k oönskade artefakter i ljudet att det också drar ett löjets skimmer över en del audiofiljakt.
Men, innan lynchmobben kommer: Jag pratar inte om en orkester inspelad i Abbey Roads stora studio på 2020-talet nu.
Många bra poänger här. Den här varianten att ge ut typ Furtwängler på SACD känns tveksam men alltid gör det väl någon glad.
Precis så och det är vad jag försöker sätta ord på med mina inlägg. Jag satt en hel dag i en hifibutik och enda komponenten jag bytte ut var CD-spelaren. Då pratar vi prisklass 20 till 40 000 per komponent i kedjan. Enbart att byta ut CD-spelaren gjorde att ljudet för samma CD-skiva lät markant annorlunda. I vissa fall helt förskräckligt och i andra fall fantastiskt bra. Därav jakten audiofiler har på det perfekta ljudet, för det är så otroligt beroende på ljudkälla, format och komponenter. Helheten måste fungera ihop annars blir det inte bra.
Sen är det en skön känsla att sitta vid mixerbord med 64 eller 128 kanaler med riktiga studiomonitorer men … det är sällsynt att man gör det .