Förslaget om att höja bolånetaket är ett politiskt ekonomiskt förslag som låter bra inför döva öron. För den målgrupp som inte förstår sig på samhällsekonomi eller helt enkelt inte tänker efter själva vad de politiska förslagen faktiskt betyder, för dem låter det här väldigt bra, men egentligen är det här bara ett spel för galleriet från våra politiker.
Sammanfattning
- Ett höjt bolånetak kommer inte lösa några problem.
- Bostadspriserna kommer ligga kvar på samma nivåer trots ett höjt bolånetak.
- Bolån har en direkt koppling till de ungas lön och de unga tjänar för lite för att bli berättigade bolån till dagens priser.
- Bolån måste kosta - slopa ränteavdraget och inför en minimumränta på 3%.
- Klassfrågan är obefintlig. Överklassen kommer inte påverkas av ändringen. Det är “den nyrika medelklassen” som driver upp bostadspriserna på grund av masshysteri kring att äga sin bostad och billiga lån.
Vad är egentligen problemet?
Problemet är att bostadspriserna har ökat såpass mycket i pris att unga inte har råd att ta sig in på bostadsmarknaden.
Vad kommer ett höjt bolånetak resultera i?
Ett höjt bolånetak kommer resultera i att unga rent teoretiskt inte behöver ha en lika stor kontantinsats för att köpa sin första bostad.
Varför är ett höjt bolånetak inte en lösning?
Ett höjt bolånetak är inte en lösning på problemet med att unga har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden eftersom bostadspriserna inte kommer sjunka på grund av det här förslaget. Istället kommer bostadspriserna fortsätta ligga kvar på samma höga nivåer som innan ändringen om höjt bolånetak. Det enda som faktiskt händer är att kravet på kontantinsatsen blir lägre.
Det är ju jättebra för då behöver unga inte lika mycket pengar för att ta sig in på bostadsmarknaden! tänker du, men då vill jag påminna om basbeloppet om 4,5 gånger årsinkomsten fortfarande existerar. Hur mycket din bostad får lov att kosta har därför en direkt koppling till hur mycket du tjänar. Det är inte särskilt många personer mellan 18-25 år som tjänar åtminstone 25 000 - 30 000 kr i månaden. Den här lönenivån är ett minimum för att överhuvudtaget göras sig berättigad till ett lån med dagens nuvarande bostadspriser. En lön på 25 000 kr i månaden skulle endast göra dig berättigad till ett bostadslån på 1 350 000 kr. Försök hitta en bostadsrätt för det priset i en stor- eller mellanstor stad.
Det är ingen mänsklig rättighet att bo i en storstad, flytta ut på landet där det är billigare istället! tänker du och du har rätt i sak. Kan man inte bo i eller nära stan så får man flytta till utkanterna. Men ju längre från stan du kommer, desto mindre välbetalda jobb finns det (om man inte är beredd att pendla flera timmar om dagen), vilket i sin tur har en direkt påverkan på hur mycket du kan få i bolån. Som ni märker går det här i en ond spiral och därför är inte en ändring av bolånetaket en lösning på problemet.
Vad är lösningen på problemet?
Lösningen på problemet är egentligen väldigt enkel, om än opopulär. Det är alldeles för billigt att låna pengar. Alla lån inklusive bolån måste kosta. Det är bara genom räntekostnader på bolånen som vi faktiskt kan få ner bostadspriserna. Jag ser gärna att bolånen alltid har en minimumränta på 3% så länge styrräntan ligger på 0-3%. Om styrräntan ökar följer bolåneräntan efter. Utöver det här behöver ränteavdraget på bolån avskaffas.
Det som orsakar höga bostadspriser är att politikerna för en dålig ekonomisk bostadspolitik. De ger större incitament i att låna pengar än att spara. Det ser vi gång på gång, även i förslaget om att höja bolånetaket. Dessutom subventionerar de räntekostnader som skattebetalarna måste stå för, dvs bland annat samma människor som inte har råd att köpa sin egen bostad. Diskussionen har hela tiden varit fokuserad på lån istället för det individuella ansvaret att spara. “Vi ska höja bolånetaket”, “vi ska ta bort ränteavdraget på blancolån”, osv. Inte ett enda ord om vikten av att spara har passerat. Så länge politikernas fokus ligger i att medborgarna ska låna istället för att bilda dem till att spara kommer problemet från idag kvarstå.
“En sänkning av bolånetaket skulle öka samhällsklyftorna”
Klassfrågan är också relevant att nämna. Det finns de som anser att en höjning av bolånetaket och/eller en slopning av ränteavdraget skulle gynna överklassen mer än medelklassen och då framförallt unga. Jag förstår vad tanken kommer ifrån och det är delvis sant, men i första hand kommer påverkan ske på två olika håll - överklass mot överklass och medelklass mot medelklass. Överklassen som idag bor i lyxvillor med sjötomt och takvåningslägenheter inne i stan kommer fortsätta göra det oavsett om dessa ändringar verkställs eller inte. De är inte intresserade av att sänka sin levnadsstandard och bo i de bostäder som Du och Jag köper. Överklassen kommer sannolikt inte påverkas i reda pengar av att man höjer bolånetaket eller tar bort ränteavdraget eftersom de ändå har tillräckligt med pengar för att klara av det här utan problem.
Vilken grupp är det som driver den höga prisutvecklingen på bostadsmarknaden?
I den absoluta majoriteten så är det helt vanliga människor, sådana som Du och Jag som driver upp priset på bostadsmarknaden till vansinniga nivåer. Man skulle kunna kalla det för “den nyrika medelklassen”. Under många år har diskussionen varit att man nästintill måste köpa sin bostad och att det inte är gott nog att hyra. Den hysterin som blivit av det här tillsammans med bolån med extremt låga räntesatser är ett direkt resultat av att medelklassens medborgare har köpt bostäder för mer pengar än de har råd med. Fler och fler människor inser att de kan göra en bra affär på en bostad, vilket i sin tur leder till en snöbollseffekt som inte går att stoppa utan extrema åtgärder. Det här är varför det är i stort sätt omöjligt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.