Anekdotisk bevisföring väger inte speciellt tungt.
Jag vill mena att det är fler som missat väldigt stora uppgångar i marknaden genom att stå utanför och vänta än vad som lyckats göra det där superklippet. Ännu färre som gjort superklippet har gjort det pga skicklighet. För majoriteten föll sig livet så att det var dags att köpa och marknaden bara råkade ha en sättning just då.
Har du sålt ditt hus nu och sitter utanför marknaden i väntan på jättekraschen nu?
Sålde huset 2004 och bor nu i ännu bättre hus utan att ha betalat en krona som nuvarande frugan äger. Vill aldrig mer äga nåt annat än pengar men kommer ju förstås att ärva frugans hus om hon går bort före mig. Ska inte investera heller vid en krasch vill som jag skrev inte äga nåt känner mig fri då och behöver inte mer pengar har så jag klarar mig gott i minst 30-40år.
Skuldsättningen är den samma men låntagaren får något lägre ränta.
Ska man få bort problemet så måste räntorna tas bort och ersättas med amortering.
Evig skuldsättning som nog bara finns i Sverige är ingen lösning.
Fast pris på byggandet av bostäder kan också få bort korruptionen som förstör samhället.
Korruptionen i Sverige är inte blygsam vilket visar sig i olika byggen.
Myndigheterna är inte ett föredöme heller där korruptionen förstör för oss i samhället.
Det gröper ur ekonomin
Nä, skulle gärna se den som skickligt väntat ut superrean sedan tidigt 00-tal och snart kan köpa något till lägre priser.
Nä, skuldsättningen kommer inte bli densamma. Det som händer är inte att de som tidigare lånat 85% enligt vanlig bolåneränta och 5% blanco kommer att köpa lägenheter och hus till 90% normal bolåneränta utan att ett helt nytt segment köpare kommer komma in och konkurrera om bostäderna. Grovt förenklat: De som tidigare endast lagt 15% i insats kommer få konkurrens av de som bara kan lägga 10% av kostnaden i insats. För att konkurrera ut dessa behöver de använda 5%-insatsen de sparat för att vinna budgivningen.
Göder ju storbankerna än mer, jag menar de som är drivande när det gäller höga räntor på sparkonton (ironi).
Var visst någon minister som i dagarna och även tidigare tyckte att storbankernas vinster var lite besvärande.
Dubbelmoral eller som man redan sa på romartiden: Söndra och härska. Att ta bort ränteavdragen på blancolån är ju också fint för storbankerna.
Det paradoxala blir då att från politiskt håll i denna ekonomiska kräftgång gynna de få ( storbankerna) som går bra. Man brukar annars väl försöka gynna dem som har det kärvt.
Staten och kapitalet sitter i samma båt…
När 15% infördes 2010 så tappade marknaden fart rejält. Köparna blev färre, processerna längre. Nu öppnar man dörren för ett gäng oerfarna spekulanter.
ÖOm det blir en räntesänkning nu i vår så tror jag att priserna stiger minst 5-10% i år. Lokalt säljs betydligt fler objekt nu än för några månader sen.
Sunt? Nej men tacksamt om man sitter på fastighet/ er.
Förlorarna är väl de som inte kunnat köpa en bostad fast man jobbar.
Har man köpt för 20 år sedan har man följt uppgången såklart. Vinst? Du ska köpa ny bostad som har gått upp lika mycket men du ska betala skatt på "vinsten"på gamla bostaden.
För att få ut "vinsten "så måste man kliva av tåget genom att exempelvis flytta ut på landet.
Vinnaren är alltid bankerna eller staten.
Men det är ju bra om folket tror att de blivit rikare fast vi är bland de mest skuldsatta i världen
De som stått utanför en uppgående marknad väldigt länge är förlorare, oavsett vad de beror på.
Vinsten i att ha köpt för länge sedan är att ha en lägre boendekostnad än gemene man även fast man inte säljer och flyttar till ett boende med lågt pris.
Det är riktigt.
Förslaget om att höja bolånetaket är ett politiskt ekonomiskt förslag som låter bra inför döva öron. För den målgrupp som inte förstår sig på samhällsekonomi eller helt enkelt inte tänker efter själva vad de politiska förslagen faktiskt betyder, för dem låter det här väldigt bra, men egentligen är det här bara ett spel för galleriet från våra politiker.
Sammanfattning
Vad är egentligen problemet?
Problemet är att bostadspriserna har ökat såpass mycket i pris att unga inte har råd att ta sig in på bostadsmarknaden.
Vad kommer ett höjt bolånetak resultera i?
Ett höjt bolånetak kommer resultera i att unga rent teoretiskt inte behöver ha en lika stor kontantinsats för att köpa sin första bostad.
Varför är ett höjt bolånetak inte en lösning?
Ett höjt bolånetak är inte en lösning på problemet med att unga har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden eftersom bostadspriserna inte kommer sjunka på grund av det här förslaget. Istället kommer bostadspriserna fortsätta ligga kvar på samma höga nivåer som innan ändringen om höjt bolånetak. Det enda som faktiskt händer är att kravet på kontantinsatsen blir lägre.
Det är ju jättebra för då behöver unga inte lika mycket pengar för att ta sig in på bostadsmarknaden! tänker du, men då vill jag påminna om basbeloppet om 4,5 gånger årsinkomsten fortfarande existerar. Hur mycket din bostad får lov att kosta har därför en direkt koppling till hur mycket du tjänar. Det är inte särskilt många personer mellan 18-25 år som tjänar åtminstone 25 000 - 30 000 kr i månaden. Den här lönenivån är ett minimum för att överhuvudtaget göras sig berättigad till ett lån med dagens nuvarande bostadspriser. En lön på 25 000 kr i månaden skulle endast göra dig berättigad till ett bostadslån på 1 350 000 kr. Försök hitta en bostadsrätt för det priset i en stor- eller mellanstor stad.
Det är ingen mänsklig rättighet att bo i en storstad, flytta ut på landet där det är billigare istället! tänker du och du har rätt i sak. Kan man inte bo i eller nära stan så får man flytta till utkanterna. Men ju längre från stan du kommer, desto mindre välbetalda jobb finns det (om man inte är beredd att pendla flera timmar om dagen), vilket i sin tur har en direkt påverkan på hur mycket du kan få i bolån. Som ni märker går det här i en ond spiral och därför är inte en ändring av bolånetaket en lösning på problemet.
Vad är lösningen på problemet?
Lösningen på problemet är egentligen väldigt enkel, om än opopulär. Det är alldeles för billigt att låna pengar. Alla lån inklusive bolån måste kosta. Det är bara genom räntekostnader på bolånen som vi faktiskt kan få ner bostadspriserna. Jag ser gärna att bolånen alltid har en minimumränta på 3% så länge styrräntan ligger på 0-3%. Om styrräntan ökar följer bolåneräntan efter. Utöver det här behöver ränteavdraget på bolån avskaffas.
Det som orsakar höga bostadspriser är att politikerna för en dålig ekonomisk bostadspolitik. De ger större incitament i att låna pengar än att spara. Det ser vi gång på gång, även i förslaget om att höja bolånetaket. Dessutom subventionerar de räntekostnader som skattebetalarna måste stå för, dvs bland annat samma människor som inte har råd att köpa sin egen bostad. Diskussionen har hela tiden varit fokuserad på lån istället för det individuella ansvaret att spara. “Vi ska höja bolånetaket”, “vi ska ta bort ränteavdraget på blancolån”, osv. Inte ett enda ord om vikten av att spara har passerat. Så länge politikernas fokus ligger i att medborgarna ska låna istället för att bilda dem till att spara kommer problemet från idag kvarstå.
“En sänkning av bolånetaket skulle öka samhällsklyftorna”
Klassfrågan är också relevant att nämna. Det finns de som anser att en höjning av bolånetaket och/eller en slopning av ränteavdraget skulle gynna överklassen mer än medelklassen och då framförallt unga. Jag förstår vad tanken kommer ifrån och det är delvis sant, men i första hand kommer påverkan ske på två olika håll - överklass mot överklass och medelklass mot medelklass. Överklassen som idag bor i lyxvillor med sjötomt och takvåningslägenheter inne i stan kommer fortsätta göra det oavsett om dessa ändringar verkställs eller inte. De är inte intresserade av att sänka sin levnadsstandard och bo i de bostäder som Du och Jag köper. Överklassen kommer sannolikt inte påverkas i reda pengar av att man höjer bolånetaket eller tar bort ränteavdraget eftersom de ändå har tillräckligt med pengar för att klara av det här utan problem.
Vilken grupp är det som driver den höga prisutvecklingen på bostadsmarknaden?
I den absoluta majoriteten så är det helt vanliga människor, sådana som Du och Jag som driver upp priset på bostadsmarknaden till vansinniga nivåer. Man skulle kunna kalla det för “den nyrika medelklassen”. Under många år har diskussionen varit att man nästintill måste köpa sin bostad och att det inte är gott nog att hyra. Den hysterin som blivit av det här tillsammans med bolån med extremt låga räntesatser är ett direkt resultat av att medelklassens medborgare har köpt bostäder för mer pengar än de har råd med. Fler och fler människor inser att de kan göra en bra affär på en bostad, vilket i sin tur leder till en snöbollseffekt som inte går att stoppa utan extrema åtgärder. Det här är varför det är i stort sätt omöjligt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.
Ett av trådens längsta inlägg men inte ett ord om utbudet i förhållandet till efterfrågan?
Ränta på 1, 5, 9 eller 20% spelar ingen roll. Folk kommer ändå behöva låna så mycket de kan dra runt för att köpa en av de få boenden som finns.
Höga bopriser och låg ränta stimulerar byggande vilket behövs, räntegolv på x % tillför ingenting.
Jag vill nog ändå hävda att ett räntegolv på 3% kommer göra skillnad. Färre människor kommer vara benägna att köpa på samma prisnivåer på grund av att deras månatliga kostnader ökar vilket i sin tur leder till att bostadspriserna faller på sikt. Vi har sett tydliga signaler från bostadsägare de senaste året om att räntan slår hårt och att vissa knappt har råd att bo kvar i sina stora, dyra bostäder.
Om vi har höga bostadspriser och låga räntor kommer vi kunna bygga fler bostadsrätter, det har du helt rätt i, men kommer det verkligen sänka priset på bostäderna, som ju är det faktiska problemet som unga har - att det är för höga priser för att ta sig in på marknaden?
Nybyggnationerna är redan på full framfart, både vad det gäller hyresrätter och bostadsrätter. Jag tror inte att problemet är ett för lågt tempo på nya bostäder utan snarare att de bostäder som byggs idag prissätts för högt, både när det kommer till att hyra och att köpa, vilket leder till att framförallt unga inte har råd med något av dera. Teoretiskt sätt sjunker bostadspriserna i takt med att fler bostäder byggs, men i praktiken har det visat sig att så inte är fallet och framförallt inte i storstäderna. Byggbolagen ska ha betalt och betalt tar de.
Ska man vara lite krass så tror jag många unga har en förväntan om att deras första bostad ska vara just ett nybygge och gärna mitt i stan vilket i min mening är orimligt. De har blivit lite bortskämda och kanske till och med lite förda bakom ljuset som lyser starkt på andra unga som gör stora, snabba pengar på diverse sociala medier.
Min slutsats blir att fler bostadsrätter behövs, men inte nödvändigtvis i ett snabbare tempo än vad som redan är idag och inte nödvändigtvis inom de centrala stadsdelarna. Att då istället fokusera på att bygga bostadsrätter i förorter och kranskommuner skulle på naturlig väg minska priserna något. Om det i sin tur kommer göra någon skillnad hos unga vet jag inte. Jag vidhåller min åsikt att unga fortsatt kommer vara intresserade av att bo centralt och inte vara särskilt intresserade av fina bostäder strax utanför.
när man spar 2000 i mån betyder det 25 månader fina vän. det är drygt 2 år.
Du kan inte stirra dig blind på bostädernas försäljningspris.
2 miljoner kronor i lån med 2% ränta kostar 40tkr per år.
800tkr i lån med 5% ränta kostar också 40tkr per år.
Samma månadskostnad i bägge fallen vilket är lika svårt eller lätt att dra runt givet en viss lön. Skillnaden är att boendet kostar mer att producera än 800tkr vilket gör att byggandet stannar precis som det gjort nu och problemet med lågt utbud fortsätter.
Ingen har glädje över att priserna faller eftersom man ändå kommer måsta ta en minst lika stor del av sin månadslön för att betala sitt boende.
Det är inte svårare än utbud/efterfrågan. Folk behöver bostäder och vill ha bra bostäder så efterfrågan kommer att kvarstå. Det saknas utbud och därför är boendekostnaden hög i Sverige, måste byggas mer.
Det kommer leda till ökad skuldsättning. Det som begränsar bostadspriserna i Sverige är hur mycket de med sämst omdöme kan låna. Här ökar vi alltså lånemöjligheterna med förenklat 50%, tidigare räckte 150 000 kontaninsats till att köpa för 1 msek. Med förändring räcker det till 1,5 msek. Så då kommer de med sämst omdöme att kunna buda ännu mer. Vilket kommer driva upp bostadspriserna. Kostnaderna kommer alltså med största sannolikhet att gå upp. Överbelåningen också så klart. Mycket dumt förslag, märks att politiker som alltid saknar förmåga att förstå att människor agerar utifrån förändrade förutsättningar.
Skälet till att byggandet kostar så mycket är att hela värdekedjan är anpassad till billiga pengar, vilket gör att precis alla led kan skära emellan orimligt mycket. Det behövs tid där pengar kostar för att ge incitament att få ner byggkostnaderna.
Vad definierar du som överbelåning och dåligt omdöme? Jag tror inte att dessa egenskaper är något speciellt att oroa sig för hos personer som tar sig genom bankernas kontroll vid utlåning mot säkerhet i en bostad. Detta under förutsättningen att de inte drar på sig andra lån och avbetalningar på sidan av bostadslånet.
Även OM alla aktörer i byggbranschen skär mellan orimligt mycket så löser du inget genom att tvinga upp räntan för att äta upp vinsten hos aktörerna. Det leder bara till att man slutar bygga och priserna ökar.
Ett höjt bolånetak borde i teorin gynna personer med hög inkomst men utan kapital. Unga personer med hög utbildning men utan rika föräldrar.
Att överskuldsättning skulle öka tror jag inte på. Den som tar lånet ska fortfarande klara av räntekostnader, amortering och KALP-kalkylerna.
Definierar… ja, det är ju rent subjektivt så en definition kan ju bli tuff. Men jag kan komma med många exempel. Ett exempel, om du får svårt att få ekonomin att gå ihop när räntan är på historiskt låga 4%, då har du lånat för mycket. Och har dåligt omdöme.
Om vinsterna minskar ökar trycket att effektivisera, vilket kommer leda till sjunkande priser.