Finns inget som säger att du lånat för mycket i ditt exempel, kan lika gärna ha för stora kostnader på nöjeskontot som gör det jobbigt att få ihop ekonomin vid 4%, går det ens att låna för mycket till sitt boende när banken kollar kalp innan lånet beviljas?
Den effektivisering du eventuellt uppnår med ditt förslag försvinner i ränta, priset på bostäderna blir inte lägre och tillgången till bostäder blir inte högre. Eventuellt att du kan uppnå resession/depression med ditt förslag om att införa konstgjort hög ränta och då kanske priserna sjunker tillsammans med hela ekonomin men massarbetslöshet och allmän misär är inte ett rimligt alternativ till höga bopriser och byggande.
Haha, “mitt förslag om kontgjort hög ränta”…
Om du slutar hitta på saker som jag aldrig skrivit så kanske det blir lättare att förstå det jag faktiskt skriver också.
Du vet väl att banker gör en KALP även vid blancolån? Och hamnar man hos kronofogden kanske till och med du kan hålla med om att man är överbelånad? Och folk gör ju det rätt ofta med konsumtionslån.
Jag skrev ju också att det var subjektivt ang. överbelåning. Finns ju inget objektivt sätt att konstatera överbelåning, annat än möjligen om räntan överstiger inkomst efter skatt. Fast det är väl inte heller överbelåning, utan riksbankens fel…
Ja, antingen har man marknadsränta och tillhörande marknadspriser eller så lägger man in en åsikt om räntans storlek exempelvis att vi behöver en tid med högre ränta och höjer den på politisk väg under villfarelsen att bostäder kommer bli billigare av det.
Fast Kalp kalkylen som görs vid snabba konsumtionslån är inte att jämföra med den som görs vid bolån
Vilken marknadsränta menar du, har du hört talas om riksbanken? Men ja, jag anser också att vi borde avskaffa riksbanken och införa marknadsränta. Fast det kanske inte är det du menar.
Alldeles utmärkt att bolanetaket höjs för personer som egentligen ganska sa naturligt annars inte skulle haft en chans att köpa.
Jag anser ju att det aligger lanegivaren att utvärdera lanesökandes ekonomiska förutsättningar för att fa lan…och att denne även bör ta det fulla ansvaret för det som är ett professionellt beslut.
Jag anser salunda att staten icke framgent och pa samma sätt skall halla banker och andra langivare under armarna sasom de gjort och fortfarande gör.
Det maste vara konsekvenser av daliga professionella beslut.Sadant vässar sinnet.
Ja, men tar man bort regleringar kring utlåning, borde man även ta bort dels statsstöd till banker men även att staten jagar låntagare in i graven åt oetiska långivare. Dvs ersätt nuvarande system med ett där man kan lämna in nycklarna till boendet och skulden följer med huset. Samma för blancolån, att man helt enkelt förklarar sig i personlig konkurs, långivaren får ta förlusten om det inte finns tillgångar.
Så fungerar inte personliga konkurser. Kraven mot privatpersonen står kvar ändå. En personlig konkurs genomförs ofta när Skatteverket inte får in skatt, och är mera att se som en varningssignal för långivare, hyresvärder, mobiloperatörer mm.
För juridiska personer är det annorlunda. Då skrivs skulderna av. Undaget handelsbolag, där kan fordringsägarna fortsatt kräva delägarna.
Inte marknadsränta alltså, utan den ränta du tycker stämmer? Eller den ränta som någon annan subjektivt sätter? Det låter ju som att du använder ordet “marknadsränta” för att ge tyngd åt dina åsikter. Bra försök! För marknadsränta är ju när utbud och efterfrågan sätter priset, inte när räntan sätts till det någon enskild eller begränsad grupp bestämmer vad den ska vara.
Fast man kan a andra sidan tycka att det är sa det skall fungera.
Äga egen fastighet eller bostadsrätt eller annan ägandeform är ingen mänsklig rättighet,och det kommer aldrig att bli sa att alla individer kommer att kunna äga sin egna bostad.
Det finns ju en hyresmarknad…att denna är närmast permanent uppfuckad pa grund av regleringar som ger permanent utbudsunderskott är ju en annan sak.
Men jösses. Vi behöver inte doktorera i eller definiera olika sorters ränta, det är inte relevant för min poäng här.
Min poäng är att ett högre ränteläge, oavsett om det sätts politiskt, mellan dig och mig, av världsmarknaden eller av någon annan varken gör det billigare att bo eller att producera nya boenden som vissa verkar tro.
Personligen tror jag många kommer utöka sina bolån om det höjs till 90% och räntan går ner plus att värderingarna kanske går upp.
Blir mycket pengar man kan få in på sitt konto i bästa fall, går mitt boende upp 10% i nominellt värde och bolån utökas till 90% kan jag snabbt få in en miljon på mitt konto och lägga in i indexfonder på Avanza. Samtidigt som mina boendekostnader går ner ifall räntan går ner 2-3% så småningom.
Hade jag kunnat göra det innan 2023 då indexfonderna gick upp nästan 25% hade jag tjänat 250k utan att lyfta ett finger.
Vissa kommer inte göra som jag utan istället köpa fina bilar och resor, kan bli intressant…
Det är ju ganska viktigt, men jag märker att du inte förstår skillnaden. För frågan blir ju: “högre än” vadå? Räntan styrs inte av marknaden, utan den styrs av riksbanken. Så att argumentera för att riksbanken inte bör sänka räntan för lågt, är alltså inte att argumentera emot något normalläge eller marknadsränta. Så hela din grundtes är ju fel, du har ju inte förstått det jag skriver på grund utav att du inte förstår skillnaden på marknadsränta och politiskt styrd ränta. Jag tror ju snarare att riksbanken har satt räntan under den marknadsränta som skulle uppstå utan politisk styrning.
Och jo räntan påverkar priserna. Eftersom vi har haft för låg ränta under en lång tid har det drivit upp byggkostnaderna och även framförallt tomtpriserna. Att tomtpriser ökar med låg ränta är ju egenligen självklart, men sambandet är att efterfrågan ökar eftersom den drivs av krediter. Det blir så eftersom de flesta som letar boende frågar sig om man klarar av månadskostnaden. Och det gör man, eftersom räntan har varit så låg. Det driver också på efterfrågan av renoveringar, när det är lätt och billigt att låna till renovering. Det leder bland annat till att folk renoverar oftare, vilket ökar efterfrågan på hantverkare och därmed givetvis driver upp priserna. Det är ganska grundläggande ekonomiska samband som orsakar detta. Men det är ju på medellång sikt. På kort sikt blir det så klart billigare att bo om räntan sänks. Men på lång sikt ökar belåningen så att kostnaderna går tillbaka till utgångsläget.
Varför tror du att riksbanken höjer räntan för att minska inflationen? För att räntan påverkar eller inte påverkar prissättningen i ekonomin? Du kan ju hävda att räntan inte påverkar inflationen, men du är väldigt ensam då. Och det vore intressant att höra varför du anser att i princip alla i hela världen utom du har fel.
Nej det är sant, vet bara vad jag själv hade gjort, men andra kanske fokuserar på att få ner belåningsgraden istället för att maxa och köra Avanza eller konsumera.
Jo jag tror det vanligaste är att man amorterar sitt bolån ungefär som vanligt utan att hela tiden sikta på maxbelåning. Sedan finns den nog en och annan med relativt låg belåningsgrad som köper en husbil eller liknande genom att låna upp. Men jag har svårt att tro att belåning av bostaden finansierar ny tv, fonder eller en resa i någon större utsträckning
Citat
Du förklarar många andra samband i din text men glömmer att förklara hur boendekostnaden blir lägre av att räntorna ökar.
Varför vill du att jag ska förklara det? Jag säger inte att du har fel i att boendekostnaden blir lägre med högre räntor, men om du vill påstå det får du nog argumentera för det själv.
