Men insättningsgarantin är inte relevant för banken som har ett konto med insättningsgaranti. Det är tuffare krav och sämre villkor för banken att låna pengar genom insatta på ett konto hos dem relativt att lån pengar genom att ge ut obligationer. Så vad är det för fördel för (nisch)banken att låna in pengar via bankkonto?
Jo det är helt enkelt en riskpremie för banken…
Finns certifikat på Avanza, med olika hävstång dessutom. Vet inte vilka statsobligationer dock.
Fast är dessa Amerikanska konton med insättningsgaranti tillgängliga för stora institutionella aktörer eller bara för småsparare? Det måste ju finnas en anledning till att många stora aktörer investerar i tyska stadsobligationer med minusränta, istället för bankkonto med insättningsgaranti och plus ränta.
Glömmer vi bort att det mesta kapitalet på marknaden förvaltas av aktörer som inte kan välja sparkonto?
Aktiemarknaden är (hyfsat) effektiv. Skillnaden som jag ser det här är att stater inte styr aktiemarknader medans de styr räntemarknader. Aktiemarknaderna är fria medans räntemarknaden är “manipulerad”.
Fast det stämmer ju fortfarande inte. Vilket jag redovisat en mängd skäl för.
Kapital kan flöda från räntemarknaden till aktiemarknaden och tvärtom helt fritt. Det är ju tom exakt det som sker när belånade människor eller organisationer har tillgångar som värderas på aktiemarknaden. Tom företag enskilt är just det, kapitalskyfflare mellan räntemarknaden och aktiemarknaden. Bolag lånar pengar på två sätt, ge ut aktier (vilket blir eget kapital) och genom att ge ut obligationer.
Marknadsräntan på obligationsmarknaden sätter direkt avkastningskravet på bolagen som lånar upp pengar på obligationsmarknaden.
Argumentet om att räntemarknaden är inneffektiv för att du tycker det är felprisatt är lika giltigt på räntemarknaden som på aktiemarknaden.
Nej. Jag skrev ju förut varför. Den stora institutionella aktören “affärsbank X” sätter inlåningsräntan på ditt sparkonto till den nivå som är lönsamt för dem i relation till att ge ut obligationer.
För de flesta nischbanker är det faktiskt billigare med inlåning än att ställa ut obligationer. Sen så skulle jag säga att inlåningen dessutom är mer fördelaktig utifrån ett regulatoriskt perspektiv. Det är ju inte utan anledning att de finansierar sig med mer inlåning än obligationer/cert.
Detta då marknaden sätter ett högre riskpremium på dessa, men sett riskpremium behöver ju inte prisas in för privatpersoner på samma vis. Obligationer kräver även en viss skala för att de ska va lönsamma och sen måste de rullas vidare vid förfall.
Rätt igen. Tex Schweiz äger en hel del Apple och andra storbolag i dagsläget. Schweiz som safe haven lånar billigt från marknaden och köper amerikanska aktier med dom pengarna.
Kan det kanske bero på att obligationerna handlas till en högre marknadsränta än inlåningsräntan?
Det vore ju väldigt konstigt om nu räntemarknaden var inneffektiv att marknadsräntan tar hänsyn till risken så mycket.
Dels så är räntan på obligationerna högre och dels är transaktionskostnaden inte försumbara. Men detta innebär ju inte att marknaden är ineffektiv? På obligationsmarknaden prisas risken in för investerarna bara då det saknas en säkerhet som är jämförbar med insättningsgarantin
Fast det stämmer ju till viss del. Eller hade räntan varit densamma om marknaden helt fått bestämma utan att det funnits styrränta? Om svaret är nej så betyder det ju att staterna manipulerar marknaden så att räntan anpassas mot styrräntan.
Kan det? Jag trodde det fanns aktörer som var mer eller mindre intvingade i räntemarknaden av olika skäl.
Men räntan på obligationsmarknaden påverkas kraftigt av den riskfria, som i sin tur påverkas kraftigt av styrräntan som i slutändan sätts av riksbanken/FED. Så i slutändan är det ändå riksbanken som satt räntan, direkt eller indirekt.
Att stater äger aktier är inte samma sak som att de manipulerar marknaden på samma sätt som för räntor. Däremot om staterna började med marknadsmanipulation, vilket är olagligt på aktiemarknaden, så skulle det ju vara lite av samma sak.
En snabb googling:
" Why does Germany have negative bond yields?
Negative yields in Europe came about as a result of a weak economy and a half-decade of unprecedented monetary intervention . The European Central Bank cut interest rates to the bone and bought loads of bonds, helping to push up their prices and lower their yields."
Det är alltså Europeiska centralbanken som gjort att räntan i Tyskland är så låg, det är inte en effekt av en effektiv marknad.
Här är en ganska bra video som förklara varför det ser ut som det gör:
Så det är en blandning av hur marknaden agerar kombinerat med hur centralbankerna styr räntan.
Eller som en av kommentarerna skrev:
"There really are only 2 reasons to buy – 1. you have to; 2. you think interest rates will get even more negative and your bond will appreciate in value. "
Om du slutar tänka nominellt hela tiden så kommer du förstå var du tänker helt snett.
1 USD är inte värd lika mycket idag som imorgon.
Vänd på värderingen istället, värdera hur många USD du får för din Apple aktie, där Apple aktiens värde inte förändras från en dag till en annan.
Pengar har inte ett kostant värde. Du är så extremt fixerad vid nominellt värde att jag börjar bli rejält trött på det faktiskt, jag har nu i mängder med inlägg gång på gång försökt förklara att realt skiljer från nominellt. Inflationen är inte statistisk. Efterfrågan på pengar varierar och värdet på pengar varierar.
Marknadsränta som begrepp tappar mening utan en centralbank som styr mängden pengar. Då blir det olika räntor och olika inflations från varje enskild bank och varje enskilds banks egna valuta.
En SEK på ett Swedbank konto är inte samma valuta som en SEK på ett SEB konto. Inte ens idag med en centralbank (riksbanken).
Jag har ju gett dig ett antal exempel på det redan och påpekat att företags finansiering är direkt beroende på priset (räntan) på de obligationer ett företag ger ut (eller räntan på den lån företagen får från banken som sen ger ut en obligation för att finansiera bolagets lån).
Att det några aktörer som är intvingade på en marknad manipulerar inte priset förrän inget kapital alls kan flytta på sig till andra marknader. Jag har redan flera gånger påpekat att priset sätts på marginalen. Samt att tillgången på ett värdepapper kan överstiga alla existerande av den samma. Blankning ger den konsekvensen eftersom samma värdepapper kan säljas, lånas, säljas, lånas igen och säljs igen. Så mängden räntepapper tar inte slut, då kommer någon och blankar fram nya försäljningar.
Nu börjar du snart närma dig vad som faktiskt händer. Riksbanken/FED styr värdet på pengar. Inte räntan. Marknaden sätter sen den nominella räntan i förhållande till värdet på pengar som Riksbanken/fed satt.
Vilket gör att nominellt ändras såväl aktiers värde som obligationers när värdet på pengar ändras.
Staterna har ingen kontroll alls över varken nominell eller real ränta. Det är riksbankerna som styr tillgången (värdet) på pengar. Så marknaden sätter den nominella räntan som riksbanken vill ha. Staten är skild från det.
Efter att ha misslyckats att hänga med i den här diskussionen (alls) tror jag det är läge att skrota min golden butterfly och sälja mina långräntor till förmån för en 50/50-portfölj, som jag åtminstone är i närheten av att begripa.
Majoriteten av småspararna borde följa nån slags variant av Soffpotatisportföljen.
Vilka ränteprodukter är köpvärda idag som läget ser ut just nu?
Lika enkelt som att svara på följande fråga:
Vilka aktier är köpvärda som läget ser ut just nu?