Om (mer) neutrala värdemätare för tillgångar

Spara och investera
1

Jag har funderat lite på om det finns mer neutrala sätt att mäta värdet på sina tillgångar än att mäta dem i en viss valuta. Valutor är ju oftast föremål för fluktuationer, inflation mm. vilket kanske inte gör dem till en optimal värdemätare. Guld har ju använts historiskt som bevarare av värde då valutor skakar, men även guldpriset varierar, inte bara i förhållande till olika valutor, men även till andra reala tillgångar, som fastigheter, övriga råvaror etc.

@BND hade en idé här, som jag tycker var intressant:

Som ett sätt att uthärda svängningar så brukar jag försöka göra som rekommenderas här att inte kolla värderingen så ofta. Istället har jag räknat ut hur stor andel av world market cap som jag äger. Den siffran är mer stabil och svänger inte lika mycket.

Ex. World market cap var omkring $125T i början på året. Räknar man om sitt innehav i dollar och dividerar dem så får man en enhetslös kvot som man kan uttrycka i storhet som passar en. Gillar personligen ppt som i parts per trillion då world market cap ofta anges i trillion. Obs amerikansk trillion dvs 10^12.

Var och en får hitta sina egna sätt men detta funkar för mig. Normalt gör jag det halvårsvis eller så då det kan vara svårt att hitta uppdaterade belopp för world market cap.

Jag funderade vidare och ställde ett par frågor till AI-tjänsten Perplexity:

Jag såg ett förslag på att använda “World market cap” som en måttstock på hur stora tillgångar man själv har. Man skulle då kunna översätta sina tillgångar till USD och sen se hur stor andel av World market cap man äger. Jag tänker att man t.ex. skulle kunna använda något globalt aktiendex, som MSCI ACWI, som en realtidsapproximation för World market cap och på så sätt lätt kunna få uppdaterad information om storleken på tillgångarna. Att mäta storleken på tillgångar med en viss valuta tycker jag lätt blir missvisande pga. att valutakurserna fluktuerar så mycket. Finns det några andra som har tänkt i dessa banor?

Jag tänker även att man kanske borde räkna in annat än bara aktier i World market cap, t.ex. valutor och råvaror, för att få en mer rättvisande och neutral bild över världens tillgångar och hur stor andel av dessa jag äger vid varje givet tillfälle. Dina tankar kring detta?

Perplexitys svar:

Att mäta förmögenhet relativt “World Market Cap” – För- och nackdelar

1. Använda MSCI ACWI som proxy för globalt aktiemarknadsvärde

  • Fördelar:

    • MSCI ACWI täcker ~85 % av globalt börsvärde (utvecklade + tillväxtmarknader), vilket ger en realistisk bild av din andel av den aktiebaserade världsekonomin[2][4][6].
    • Indexet uppdateras kontinuerligt, vilket gör det lätt att spora din relativa position.
    • Valutaneutralt: Din andel beräknas i % av indexvärde snarare än i en specifik valuta.

  • Nackdelar:

    • Exkluderar privatbolag, fastigheter, råvaror och valutor – vilket underskattar den totala världens tillgångar med ~50 %[1][3].
    • USA-övervikt (~60 % av MSCI ACWI) kan ge skev bild om din portfölj är mer diversifierad[2][6].

2. Utvidga till andra tillgångsklasser

För en mer komplett bild kan du inkludera:

  • Globala obligationer: Använd Bloomberg Global Aggregate Index (~$70 tn).
  • Råvaror: S&P GSCI eller Bloomberg Commodity Index (~$10 tn).
  • Valutor: Cirka $6.6 tn i omsättning/dag (BIS-data), men svårare att kvantifiera totalt värde.

3. Praktisk implementation

  • Steg 1: Summera dina tillgångar i lokal valuta.
  • Steg 2: Omvandla till USD (för jämförbarhet).
  • Steg 3: Dividera med vald “World Market Cap”-proxy:
    • Exempel:
      Din portfölj = 1 MSEK ≈ 90,000 USD  
MSCI ACWI Market Cap = 80 tn USD  
Din andel = 90,000 / 80,000,000,000 ≈ 0.0001 %

4. Alternativa tillvägagångssätt

  • Per capita-baserat: Jämför med global BNP per capita (~$12,000/år) för att mäta din relativa köpkraft.
  • Inflationjusterat: Använd reala tillgångsvärden för att undvika valutaförvrängning.

Slutsats

Att mäta förmögenhet relativt “World Market Cap” är en intressant metod för att få en valutaneutral och globalt jämförbar bild. MSCI ACWI fungerar bra för aktier, men för en heltäckande bild bör du inkludera fler tillgångsklasser. Dock är det viktigt att notera:

  • Ingen perfekt proxy finns – alla index har bias.
  • För stor komplexitet? För de flesta räcker en enklare valutajusterad beräkning.

Tips: Börja med MSCI ACWI och expandera sedan gradvis till andra tillgångar om du vill ha mer noggrannhet.

Citations:
[1] https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8972880/file/8973385.pdf
[2] ACWI IMI's Complete Geographic Breakdown - MSCI
[3] http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:443372/FULLTEXT01.pdf
[4] https://www.blackrock.com/se/intermediaries/literature/kiid/eu-priips-ishares-msci-acwi-ucits-etf-usd-acc-ie00b6r52259-sv.pdf
[5] Valutareglering och ekonomisk politik : expertrapporter från Valutakommittén | lagen.nu
[6] iShares MSCI ACWI ETF USD Acc - Jämför och köp börshandlade fonder | Nordnet
[7] https://www.degiro.se/handelskunskap/investerarakademin/nyborjarkurs/market-cap
[8] MSCI ACWI Index - MSCI

Är det någon annan som tänkt i dessa banor och vill dela med sig av idéer?

3 gillningar
2

Ja och min fråga är snarare, varför ens mäta “värdet” på ens tillgångar?

Har jag någon nytta av det? Finns det risker med att få en felaktig bild av värdet på mina tillgångar? Riskerar jag ta sämre (investerings)beslut p.g.a. jag har en (o)pålitlig värdering av mina tillgångar?

4 gillningar
3

Att mäta är att veta.

Jag tycker att jag har nytta av det. Andra får tycka vad de vill, och det är säkert väldigt olika beroende på i vilken situation man befinner sig. Många kanske tycker det är enkelt att mät allt i SEK, men sen blir de förvånade då deras globalfonder sjunker i värde (mätt i SEK) mer än vad index (mätt i USD) visar.

jag tänker att om man har en mer neutral värdemätare, än en enskild valuta, så kan man ta bättre investeringsbeslut i och med att det borde bli lättare att jämföra mellan olika typer av tillgångar med den (mer) neutrala värdemätaren, så att man kan se vilka tillgångar som för tillfället tycks vara övervärderade och vilka som för tillfället tycks vara undervärderade (enligt den “neutrala” värdemätaren).

4

Jag började bolla en idé med @BND i den andra tråden (här) och fick ett svar (här), men för att inte besudla den andra tråden med mer diskussioner kring detta OT-ämne så väljer jag att replikera här istället.

BND:

Dock kan man fundera över om det verkligen ger så mycket då ens ägarandel rimligen inte ändras annat än marginellt under mellantiden. Andelen som tillkommer via nysparande är antagligen större och den går nog att uppskatta hyggligt utan att blanda in något dagsaktuellt index för en så kort period som 6-12 mån.

Det är inte alla som har ett nysparande. Jag har t.ex. mer av ett trading-perspektiv. Jag handlar med de tillgångar jag har och försöker göra de bästa möjliga affärerna för att på så sätt öka värdet på mina tillgångar. Då tycker jag det är intressant att ha en någorlunda neutral värdemätare där jag kan se mer eller mindre i realtid hur värdet för olika tillgångar förhåller sig till varandra, både i min egen portfölj och på världsmarknaden.

5

Att mäta är bara att veta om du faktiskt mäter det du frågar.

Min fråga är, om det finns något tillräckligt bra mått? Om det inte finns något tillräckligt bra mått, då är att mäta bara att vilseleda.

Detta förutsätter att detta mått finns och är mätbart tillräckligt exakt.

6

Som privatperson bosatt en längre tid i ett och samma land är det väl inte fy skam att på något sätt mäta mot Konsumentprisindex tänker jag? Åtminstone sin egna korg av varor och tjänster man konsumerar.

Men det är ju ändå bara kuriosa på någon nivå, som @Nightowl säger.

1 gillning
7

Att jämföra värdet på sina tillgångar med det svenska KPI bli ju fortfarande väldigt beroende av hur SEK står sig i förhållande till övriga valutor vid varje givet tillfälle. Om man har en stor andel av sina tillgångar på den globala marknaden (t.ex. globala indexfonder) så blir det väl lite missvisande att mäta sitt värde i den lokala skvalpvalutan SEK, även om värdet i SEK förvisso har stor (störst?) inverkan på ens möjligheter att konsumera i just Sverige.

8

Edit: Inlägget flyttat från tråden Hur mäta värde på bästa sätt?, som nu har låsts och kommer att raderas inom 7 dagar.

Jag har funderat en del på om det finns något optimalt sätt att mäta värde på tillgångar. Jag har sett det diskuteras i flera olika trådar på sista tiden och tänkte att det kan vara vettigt att samla den diskussionen i en egen tråd istället för att spamma andra trådar med OT-inlägg.

Det normala sättet att mäta värde på tillgångar är väl kanske att man använder sin hemvaluta, t.ex. SEK, eller någon av de “större” valutorna i världen, t.ex. USD eller EUR. Ett problem med valutor är att de fluktuerar mycket sinsemellan och beroende på vilken valuta man mäter i så kan man t.ex. få olika resultat v.g. avkastning i %. Ett annat problem är inflation, som gör att det nominella värdet ökar mer än det reala värdet.

Jag tänker också att vad man väljer att mäta i för valuta/enhet beror på syftet med ens mätning. Enklast är kanske att mäta i sin hemvaluta, t.ex. SEK. Om det handlar om att minska sin volatilitet (eller max drawdown) i investeringsportföljer vid belåning så är det kanske mer rimligt att mäta i den valuta som portföljen/kontot baseras på, normalt kanske SEK för svenska investerare, men man kan ju även tänka sig att det finns de som har valutakonton i t.ex. USD, EUR, eller konton utomlands i andra valutor.

Även pga. skatte-/redovisningsmässiga skäl kan det vara en bra idé att mäta tillgångarna främst i sin hemvaluta. Det spelar ju ingen roll om du gått med noll i vinst i USD, så länge du har gått med vinst i SEK räknat, så kommer du ändå att få skatta för vinsten på ett svenskt AF-konto.

För att få en så optimal värdemätare som möjligt tänker jag att det kan vara bättre att ha en så stabil valuta/enhet som möjligt att mäta i. V.g. valutor så verkar det vara rätt stor skillnad på hur volatila de är. Jag upplever t.ex. att SEK är mer volatil än USD, som i sin tur är mer volatil än EUR osv. Mest stabil är kanske CHF, schweizerfranc. Jag har dock inte specialstuderat volatilitet för olika valutor.

Ett sätt att få en mer stabil värdemätare är att använda en valutakorg. Ett exempel på valutkorg är DXY (US Dollar index). Det finns även en motsvarighet till DXY för SEK. Den valutakorgen heter KIX. Dessa valutakorgar mäter en valutas värde i förhållande till andra valutor. Det finns, som @slow påpekar här, även en valutakorg skapad av IMF, som innefattar alla medlemsländers valutor. Den benämns SDR (Special Drawing Rights), XDR, eller Särskilda dragningsrätter, på svenska.

Andra förslag för att mäta värde som jag sett här i forumet på senaste tiden är t.ex. att mäta i guldvikt, eller i ett aktieindex som t.ex. MSCI ACWI. Även Big Mac- och Rolex-index har föreslagits.

Vilket är ditt favoritsätt att mäta värdet på tillgångar? Vilka för- och nackdelar med olika sätt att mäta värde finns? För vilka syften passar ett visst mått bäst?

Det är några av frågorna som jag tänker att den här tråden kan handla om. Fyll på med dina tankar och idéer.

Tillägg

Jag noterar att jag påbörjat en tråd för drygt en månad sen i nästan samma ämne, vilket jag glömt. Det kanske, så här i efterhand, kan vara lämpligt att slå ihop dessa trådar till en tråd. Vad anser @moderatorer?

1 gillning
9

SEK. Det är redovisningsvalutan i mitt liv på samma sätt som för ett företag. Intäkter, kostnader och skulder är generellt i SEK för mig.

Då är det också rimligt att tillgångarna är det.

Annars brukar jag mäta det i tid, det är nog det mest meningsfulla alternativa sättet för mig.

T.ex. hur mycket fritid får jag eller hur många/långa utlandsresor kan jag göra för det här.

Ser inte riktigt syftet i att mäta det i någon annan enhet än ovan, typ antal USD eller kg potatis.

1 gillning
10

Jag kommer osökt att tänka på filmen In Time med Justin Timberlake i huvudrollen - en film om en framtida dystopi där tid används som valuta. :sweat_smile:

image
image220×316 20 KB

2 gillningar
11

Jag mäter i svenska kronor, men jag har ett sorts deterministiskt perspektiv som hjälper mig att se det som att mina tillgångar alltid ökar, så länge jag inte säljer. Att om det blir en krasch och värdet sjunker, så låg den kraschen egentligen alltid där, bara det att den var i framtiden. Det faktum att jag givit mig in i den och nu har den bakom mig är också framsteg, och så länge värdet ökar sett över lång tid och jag inte säljer, så är varje dag fortfarande ett steg framåt mot ett högre värde, även om värdet så som det redovisas nu är längre än det var förr.

Det är lite svårt att förklara detta språkligt, och det är såklart bara en mental filosofisk modell, men det perspektivet gör att jag kan se det som att mina tillgångar ständigt växer eftersom de rör sig mot en framtid där de är mer värda. Så även när börsen kraschar så har jag mer värde än jag hade innan kraschen. Det är naturligtvis inte bokstavligt sant, men det är ett för mig användbart perspektiv.

1 gillning
12

Jag har också funderat mycket på detta och jag använder sedan länge faktiskt just SDR som min redovisningsvaluta och mäter alltså mina totala tillgångar i SDR och inte i SEK.

På lång sikt har ju kronan tappat mycket i värde gentemot de flesta stora valutorna och det är nog det som fått mig att välja bort kronan som redovisningsvaluta, men när jag väl börjat fundera på det tycker jag även att det finns rimliga teoretiska skäl för att välja bort kronan. Valet av redovisningsvaluta påverkar lätt beteenden och det är lätt att luras att känna sig rik när kronan faller och därmed tillgångarna blir mer värda i kronor räknat, fast det bara handlar om att redovisningsenheten blivit mindre värd.

Man skulle ju kunna argumentera för att så länge man bor i Sverige och Riksbanken har ett inflationsmål och kronans värde därigenom har en varukorgsfot så är kronan en bra fast punkt att jämföra andra värden med, och eventuella svängningar i valutakursen gentemot andra valutor blir ointressanta.

Men eftersom vi inte har ett prisnivåmål utan ett inflationsmål (ifall vi har 10% inflation år 1 siktar man ändå på 2% inflation år 2 istället för att återställa prisnivåerna) så är kronans köpkraft på lång sikt inte garanterad av någon myndighet, och personligen vill jag inte lita alls på att kronans köpkraft är någorlunda garanterad.

Dessutom gillar jag att resa och räknar med att jag kanske vill spendera halva året utomlands som pensionär, och då blir ju kronans köpkraft ännu mer osäker.

Att säga att jag inte litar på kronans köpkraft ger ju dock inget svar på vilken enhet som faktiskt vore bättre att mäta sina tillgångar i.

Jag har inget riktigt bra svar på det än, men jag har sedan länge bestämt mig för att i mitt eget kalkylblad räknar jag mina tillgångar i SDR, som jag ser som en rimlig neutral valuta, som åtminstone borde vara lite mer stabil än kronan, och har stigit i värde mot kronan på sikt. Men även för SDR finns ju ett inflationsproblem.

1 gillning
13

Jag tror det är omöjligt för det beror helt på vad du har tänkt använda tillgångarna till. Vi har tex många tillgångar i USD och hur man värderar dem beror väl på om vi tänkt bo kvar i Sverige eller nån gång flytta tillbaka till USA. Annars finns ju PPP, Purchase Power Parity, som ett sätt att värdera tillgångar i olika valutor och olika länder, men om man har tillgångar placerade i ett land där man inte tänker spendera dem funkar det ju inte.

2 gillningar
14

Ja, ja och ja.

Om man exempelvis någon gång tänker att man ska sluta ha en inkomst är det värdefullt att ha en bild av värdet på ens tillgångar för att göra en bedömning om vilken levnadsstandard man rimligen kan förvänta sig ifall man avslutar inkomsten idag.

Och om man optimerar sina investeringar efter en dålig resultatvariabel kommer man fatta dåliga beslut. En placering kan exempelvis se ut att ha en bra riskjusterad avkastning med exempelvis en hög sortino-kvot för en icke inflationsjusterad tidsserie och därmed bidra till portföljen, men med en värdejustering kan det visa sig vara är jättedålig placering med förväntad negativ avkastning.

15

Alltså är du endast intresserad av din köpkraft.

Detta finns det mått på, KPI.

Men jag skulle säga att det är inte nödvändigtvis ett bra mått på värde, beroende på vad man väljer att kalla värde.

16

KPI är ett dåligt mått för att dagligen justera värdet på ens tillgångar. Det kan funka rimligt för att över en tidsperiod på kanske 5 år säga vad som hänt med kronans värde.

Exempel: Om kronan plötsligt faller med låt säga 20% (den föll exempelvis med något sådant den 19 november 1992) så kommer, allt annat lika, aktier i både svenska bolag och utländska stiga kraftigt räknat i SEK. KPI (eller snarare KPIF) kommer dock inte återspegla hela kronfallet direkt utan det tar faktiskt flera år innan hela fallet tagits upp av KPIF.

Bensinpriserna kommer stiga redan dagen efter, liksom en del andra varor som prissätts dagligen. Efter någon månad kommer det synas på råvaror som handlas globalt, men som prissätts mer sällan (oavsett om de produceras lokalt eller importeras) såsom spannmål. Sedan sprider det sig vidare långsamt. Förhandlade priser, såsom på hyresbostäder, kommer inte att skjuta i höjden direkt, utan kommer att stiga extra mycket tack vare denna impuls i flera år. Det kan dröja 3-4 år innan en sådan impuls helt jobbat sig in i KPIF.

Men värdefallet har skett. Man bara ser det inte än, och man kan därför lätt luras att tro att man är rikare än man är tills man upptäcker att hyrorna stiger flera år efter chocken.