Ja, självklart. Men sådant tar tid. Speciellt om det ska bli bra och inte ett nytt Northvolt.
Ösa in pengar på nya saker utan en tanke eller bra plan slutar inte bra.
Den personen kanske sitter på ett lån som nu kan betalas tillbaka efter en god förtjänst på börsen. Liksom pengar kan skapas ur tomma intet genom att lån tas från banker, så kan de också försvinna då lånen betalas tillbaka.
Men om man bakåträknar MSCI world index 5 år skulle förslaget ge en minskad avkastning på en global indexfond (aktier) med totalt 1,5 % eller för det senaste året 0,3%.
Visst är det pengar men inte genomblodigt? Är det värt att flytta stora summor till andra marknader pga det?
1 gillning
Räntepapper (amerikanska stads- och företagsobligationer) däremot skulle ju gå bort direkt.
1 gillning
Precis. Att allt landar inom landets gränser vore uteslutet. Men EU är stort, Europa ännu större och det finns stora marknader i Asien samt en del intressant på övriga kontinenter också.
1 gillning
Men en flykt av stora proportioner lär inte ske.
Fondbolag / investmentbolag etc. och lär inte flytta på kapitalet.
Vad som mer troligt händer är att man flyttar sätet på fonden till exempel. Precis som nu när de väljer Irland eller Luxemburg etc.
Vi skulle till och med kunna få en situation där man säljer av statsobligationer och liknande och stoppar in på amerikanska börsen. Då kanske räntorna rasar och börserna jublar …
Men jag är inte tillräckligt insatt för att förstå alla alternativ och vilka beslut folk kommer ta.
1 gillning
Jag uttryckte mig klumpigt. Vad jag menar är att till skillnad från tullarna så har det inte varit något ståhej runt detta. De har inte hotat eller förhandlat med andra länder innan, utan dom tar det direkt till lagförslag. Det är som om dom vill göra detta i det tysta, vilket jag tycker är mer obehagligt.
1 gillning
Ja, hela förslaget är på typ 1000 sidor och de har “gömt” massa saker där.
De gillar att prata om vissa av sakerna som de tycker är lättast att få igenom och resten ska typ följa med då de ingår i samma dokument.
Det du är orolig över är en liten del i vad de vill göra. Skattesänkningar för rika, nedskärningar inom Medicaid etc. är annat som kommer drabba vanligt folk i USA.
1 gillning
Ett sätt att komma runt Section 899 är att köpa syntetiska ETF’er/fonder
1 gillning
Aktier i amerikanska investmentbolag som inte betalar ut någon utdelning är ju ett möjligt alternativ, t ex Berkshire Hathaway, som de senaste decennierna gått som index ungefär, över tid. Lite bättre än index i björnmarknad, lite sämre i bull.
Hur kommer dessa skatter förresten att fungera för svenska investmentbolag som investerar i amerikanska (företrädesvis onoterade) bolag, som Flat Capital och Kinnevik? Någon som vet?
2 gillningar
Följer inte de normalt sett prisindex? Missar man inte hela avkastningen i så fall? 
Om omvärlden säljer av sina amerikanska obligationer och aktier så är det framförallt dollarn som borde tappa värde. Det kanske är en avsedd effekt, när Trump har anklagat Kina för att manipulera upp sin export genom att manipulera ner värdet på sin valuta.
Enl. “Mar-a-Lago Shakedown” så vill administrationen få ned värdet på USD för att därigenom förbättra handelsbalansen. Å andra sidan är det väl lurigt med en försvagad USD eftersom efterfrågan på amerikanska tillgångar minskar då. Vilket t.ex. gör det dyrare att finansiera statsskulden eftersom räntan höjs om det inte finns köpare till amerikanska statsobligationer. Det ska bli intressant att se hur amerikanarna tänker lösa det där, om de nu lyckas. Den som lever får se.
2 gillningar
Svenska utdelningar till USA beskattas med 15% svensk skatt, sedan kan de beskattas ytterligare av USA.
Avtalet mellan Sverige och USA följer OECDs modellavtal, vilket alla(?) dubbelbeskattningsavtal mellan länder gör. Det finns par med länder utan avtal emellan sig, men de som har avtal följer OECD, vet inget undantag. USA har varit lite smidigare eftersom de enbart drar 15% från början, för t.ex. Finland och Norge, så måste man som svensk aktieägare krångla med att skicka in en blankett för att få tillbaka skatten över 15% som dragits (så man lånar i praktiken ut pengar utan ränta till det andra landet).
Intressant nog, så beskattas en del USA-utdelningar inom USA med lägre än 15%, men alltid med 15% om de skickas till Sverige.
Relevant jämförelse är att svenska bolag betalar 0% kupongskatt på utdelningar till svenska ägare, men 30% kupongskatt på utdelningen när den går till utländska ägare. Verkar som Trump vill pröva lite av den svenska modellen.
1 gillning
Normalt följer man väl nettoindex, dvs man har dragit av maximal källskatt.
1 gillning
I så fall ser jag fortfarande ingen fördel med att köpa syntetiska ETF:er/fonder. Anledningen till att man eventuellt skulle köpa dessa var ju för att undvika källskatten på utdelning. Om jag fattade det hela rätt.
Tillägg
Jag kollade f.ö. utbudet, främst på Avanza och Nordnet, av syntetiska ETF:er som replikerar aktieindex. Tyvärr verkar utbudet vara rätt skralt, men det kan bero på att jag inte riktigt vet vad jag ska leta efter. Jag tror att de som har ordet “swap” i namnet oftast är syntetiska. Jag hittar ett 20-tal på Avanza v.g. aktie-ETF:er.
Om man vill ha fler sådana ETF:er i utbudet, behöver man tydligen söka sig till större, internationella nätmäklare.
F.ö. verkar det finnas produkter som replikerar både TR- och NTR-index. Ett exempel på produkt som replikerar TR-index är Xtrackers MSCI USA Swap UCITS ETF 1C (XMUS).
Finns en del syntetiskt replikerade fonder hos Nordnet, bland annat deras egna indexfonder (Global och Teknologi).
2 gillningar
Så länge de vill få ner USD-kursen är det inget problem. All skuld är i dollar och centralbanken har full kontroll över även långräntorna om de vill. De kan köpa hur mycket obligationer som helst för nyskapade pengar (yield curve control). Bieffekten av det är att dollarn tappar i värde. Men om det nu är målet är det ju inte en oönskad bieffekt.
1 gillning
Varför skulle man hitta alternativt för en global indexfond? Finns ju inget bättre än global indexfond, och ja om det skulle bli 35% så suger det men inget värsta.