Hej!
En sak jag har funderat på en del senaste tiden är två råd som brukar ges. Så även på denna blogg/community.
Mitt “problem” är att dessa två råden tycks vara direkt motstridiga och går inte att kombinera. Eller?
Å ena sidan det självklara i att ombalansera. Att sälja dyrt och köpa billigt. När fördelningen glidit (inte nödvändigtvis enbart bara räntefonder/aktiefonder utan även om en viss aktiefond glider jämfört med en annan i portföljen), så säljer du av den som gått bäst med vinst, och köper den som nu “reas ut” relativt den andra. Har svenska aktiefonder överpresterat säljs dessa, och kanske placeras i globala eller tillväxtmarknadsfonder och så vidare. Jag tror ingen här kommer säga emot detta.
Å andra sidan talas det också om begreppet “Cut your losses short”. Dvs om något går dåligt så är det en dum idé att ha kvar. Sälj eller minska innehavet i det som går dåligt, ta förlusten, och investera i något annat. Följ alltså inte med det sjunkande skeppet ner, och satsa absolut inte ytterligare pengar i vad det nu är som sjunkit mycket. Detta koncept tolkar jag är samma som “Låt vinnarna löpa”. Här skriver Jan att ett stort misstag han gjort är att hålla kvar för länge i något som går dåligt: https://rikatillsammans.se/misstag-som-jag-har-gjort-med-mina-pengar-och-forlorat-pa/
MEN: att ombalansera innebär ju att sälja det som går upp, och ha kvar eller t.o.m. öka sin investering i det som går dåligt (för det är “billigt” nu). Att ombalansera är att konsekvent sälja av vinnarna och köpa förlorarna, medan “Cut your losses short” innebär att göra tvärt om i någon form av momentum-strategi.
Har jag missuppfattat något? Eller är det kanske en skillnad på fonder och investeringar i enskilda aktier / alternativa saker som faktiskt kan bli värda 0? Dvs, fonder ökar ibland, och minskar ibland. Ibland går USA bättre, ibland tillväxt, ibland t.ex. Sverige. Så att ombalansera när dessa alternerar i att gå bra leder till bättre avkastning. Medan investeringar i enskilda aktier så är det inte alls lika sannolikt att denna alternering kommer ske. Det som går upp kommer inte alls säkert gå ner, och det som går ner kommer inte alls säkert att gå upp? Alltså, fonder ombalanserar man, och enskilda investeringar i aktier gör du tvärt om och behåller vinnarna och säljer förlorarna?
Vad som är bäst vet man så klart bara i efterhand, så det här är inte en fråga av vilken av metoderna som är bäst eller att det skulle gå att veta på förhand. Självklart kan folk tycka olika, precis som aktivt förvaltat vs. indexfonder. Det är bara en mer filosofisk fundering kring hur båda dessa råd kan ges från en och samma “aktör”. Lika osannolikt som att någon både tycker att indexfonder OCH aktivt förvaltade spetsfonder är bäst samtidigt.
Något att fundera på i hängmattan, och alla synpunkter och inspel uppskattas ![]()