Förslaget till höjd “gräns för statlig skatt” (mer formellt “skiktgräns”) för 2025 är satt till 625 800 kr med ett grundavdrag på 17 300 kr, dvs totalt 643 100 kr (även kallat “brytpunkt för statlig skatt”). Denna siffra använder ekonomijournalister och annat löst folk till att då beräkna fram en månadslön som precis klarar sig utan att råka ut för statlig skatt. För 2025 skulle detta isf bli 53 590 kr om förslaget går igenom.
Har man inte glömt ett par saker då, när man gör den beräkningen? Framförallt tänker jag på semestertillägget, som om man har kollektivavtal ligger på 0,8 % av månadslönen för varje semesterdag. Tar man ut lagstadgade 25 dagar med en sådan månadslön, så blir det ytterligare 10 718 kr brutto.
Har man dessutom en tjänstebil så blir man garanterat förmånsbeskattad för detta, något som också läggs på bruttoinkomsten. Men vi kan bortse från den så länge, den varierar ju för varje anställd och för många kan den siffran vara 0 om man inte har några skattepliktiga förmåner.
Men månadslön på 53 590 kr och fem veckors semester bör ge en total bruttoårsinkomst på 653 798 kr, gott och väl 10 lax över gränsen för statlig inkomstskatt!
Men det nämner aldrig ekonomijournalisterna… vad är det jag missar här? Eller är det de som missar detta?
Jag tror journalisterna nämner det som gäller för alla, skulle vara extremt förvirrande om de skulle börja gå in i detalj på alla tänkbara specifika fall?
Fast alla har ju 25 dagars semester. Har man inte kollektivavtalat tillägg om 0,8 %, så har man iaf enligt lag 0,43 % (vilket i exemplet då blir 5 761 kr, dvs fortfarande så att man hamnar över brytpunkten). Så det borde man väl ändå räkna som en sorts lägstanivå ändå?
Har man minsta möjliga semester, dvs 20 dagar, och inget kollektivavtal, så borde man nästa år lägga sig på en månadslön på 53 200 kr om man vill slippa undan statlig skatt. (Har man kollektivavtal eller tar ut fler semesterdagar, så bör man sänka månadslönen med motsvarande.)
De som är egenföretagare bestämmer själva vilken lön de tar ut, och hur mycket de är lediga. Det är väl främst i det fallet man försöker optimera sin lön efter brytgräns. Som anställd får du troligtvis ändå ingen utdelning så där saknas incitament att skatteoptmera.
Jag är anställd, men bestämmer ändå själv vilken lön jag ska ta, hur mycket som ska sättas av till pension och hur många semesterdagar jag vill ta ut. Så jag är i exakt den här situationen att jag vill skatteoptimera, därav min fråga varför alla pratar om denna magiska gräns, när faktum är att ingen som lyfter 53 590 kr/mån nästa år kommer att slippa undan statlig skatt.
Nu vet jag inte om “alla” pratar om denna magiska gräns… Men vidhåller att man oftast önskar hålla gränsdisskussionen så generell som möjligt.
När jag tidigare hade liknande upplägg som dig så justerade jag alltid lön upp till brytpunkt(för året) med hjälp av justering av decemberlönen. Då med ett par hundralappars marginal.
Om du själv kan styra din lön kan du ju bara balansera ut med decemberlön så att det hamnar exakt vid brytpunkten. Semestertillägg är ju så lite pengar att det inte gör jättestor påverkan.
Som Frar skriver, för de flesta anställda gäller det att öka lönen så mycket som möjligt och om man tror att man hamnar under brytpunkten vid önskat pensioningsålder kan man löneväxla om arbetsgivaren erbjuder det.
Som du ser i räkneexemplet så ligger semestertillägget på 10 lax. Har man inte tagit höjd för det tidigare under året utan måste använda decemberlönen för att justera så kan det ju få en ganska påtaglig inverkan på julklappshögen om man säger så! Alla fixar inte att få 10 lax mindre i lönekuvertet en månad, så det måste ju vara smartare att sprida ut det över året om man kan.
Jag tror inte att folk är dummare än att man förstår detta.
Sjukskrivning, föräldraledighet, vård av barn, övertid påverkar också inkomsten. Självklart kan inte journalister ta upp alla eventualiteter när man skriver sina artiklsr.
Fast allt det du rabblar upp minskar ju inkomsten, så det är ju ingen risk att man hamnar på “fel” sida brytpunkten då. Semester och förmåner däremot höjer din inkomst (utan att man kanske tänker på det).
Tanken är väl att du kommer gå miste om allmän pension om du sätter dig direkt vid brytpunkten och sedan blir sjuk. Det kan vara bra att ligger lite över det med denna anledning. 10k semesterersättning betyder 2k statlig statt på ett år. Det är försumbart om man har bra lön.
Man har tagit den exakta summan för brytpunkten och dividerat med 12.Sedan är det upp till var och en att kolla själv. Vissa saker gör att inkomsten blir mer än den nominella månadslönen. Andra saker gör att den blir mindre. Svårare än så är det inte.
Journalister och annat löst folk har greppat att den nya brytpunkten utslaget på 12 månader innebär en månadsinkomst på 53 590 kronor.
Sen kommer du och rätteligen påpekar att bara för att det står 53 590 kronor i anställningsavtalet så kommer du förmodligen inte ha en årsinkomst på exakt 643 100 kronor pga. semester sjukdom etc. Det har dock ingen påstått vilket du verkar vilja hävda?
Förstår inte riktigt varför du vill skatteoptimera som anställd? Finns väl ingen anledning till att inte önska högre lön oavsett om staten tar 1 eller 99%? Vad är det jag missar?
Givetvis vill man ha så hög lön som möjligt. Men man kan ju löneväxla och på så sätt skatteoptimera genom att betala lägre skatt senare så varför skulle man inte vilja göra det så optimalt som möjligt?