Jag ställer frågan till er erfarna föräldrarävar. Jag och min sambo ska öppna ett sparkonto åt vårt barn dit vårt kontinuerliga sparande samt pengagåvor från andra till barnet ska gå. Kontot är tänkt för långsiktig investering.
En fråga är om man ska öppna kontot i eget namn eller i barnets namn. Jag har förstått att det finns för- och nackdelar med båda varianterna, mest kopplat till smidighet och säkerhet.
Hur har ni resonerat kring detta och vad är era erfarenheter med det ena eller det andra?
Har ett separat ISK för alla barnen, i mitt namn, för någon slags rättvis fördelning av pengar till barnen i slutändan. Känns bättre att jag bestämmer om alla ska få lika mycket än att börsens nycker eventuellt gör att en får 500k medan en annan får 1,5 miljoner. KF är ett alternativ om man vill ha mer kontroll inför ett ev dödsfall.
Enda potentiella fördelen jag kan se är om det nu skulle bli skattefritt upp till 300k om det står i barnens namn. Även då skulle det bara bli en liten del till ett konto i barnets namn, inte allt.
Våra barn har egna sparkonton där de kan stoppa in lite mindre gåvor från släktingar eller eget sparande. Det ger den kontroll på ett eget sparande. Det större, långsiktiga sparandet har vi på ISK-konto hos Lysa i mitt namn. Ett av barnen har också ett eget ISK-konto med pengar från en försäkringsutbetalning. De pengarna kräver godkännande från god man innan de kan tas ut. Sammantaget så minskar det risken för att frestelsen ska bli för stor och att de skulle kunna ta ut större summor eller bli lurade på dem. ISK-kontot kan också tjäna som en slags reserv om en riktig katastrof skulle drabba familjen.
Eget ISK. För att själv kunna bestämma placering (utan överförmyndare) och när pengarna skall få hjälpa till.
Sjuåringen visar dock intresse för ekonomi och plånbok med mynt/sedlar känns lite daterat så snart blir det nog ett eget konto/konton för mindre belopp för hans del.
