Nu har jag letat mycket noga utan att hitta svar på följande frågor:
Förutsättning, pa16, avd2, född mellan 73-87.
Jag har 50k över brytpunkt i lön fram till de sista 5 åren då jag går ner till under brytpunkt i lön. Det verkar inte finnas något lsfb för staten, korrekt? Vad händer då i detta fall? Blir den förmånsbestämda delen av pensionen 0? Jag lyckas ej hitta någon formel för nedtrappning av pension som ska betalas ut baserat på redan inbetalda pengar?
Givet ovan scenario, vad blir resultatet om jag istället avslutar min anställning 5 år innan pension? Det inbetalda kapitalet hamnar i ett fribrev? Är det mer eller mindre värt än att fortsätta vara anställd och gå ner i lön?
Jag tolkar det som att givet att båda fallen ovan är korrekta (framförallt avsaknaden av lsfb) bör den som planerar att sänka sin lön de sista 5 åren byta från avdelning 2 till 1 illa kvickt.
Kanske någon härinne har svar på ovanstående frågor då de 2 experterna på spv inte kunde svara på detta.
Jag hänger här i väntan på svar, jag har haft samma funderingar. Ligger långt över brytpunkten, men vet inte om jag kommer att ha lika hög lön under resten av min tid i arbetslivet…
Nu höjdes i och för sig pensionsavsättningen med 1,5% vid årsskiftet, men jag vet inte om det är på hela lönen eller upp till någon maxgräns. De 1,5% borde göra det värt att stanna kvar i avdelning 2, även om den förmånsbestämda lönen blir 0. Det skulle vara surt om den blir 0 men jag vet som sagt inte. @Monica kanske vet?
Avdelning 1 får 10% extra avsättning vid lön över ett visst belopp också, så det kan vara värt att räkna på om man får 0 vid lägre lön de sist fem åren…
I praktiken så betyder ju den meningen att det inte är de fem senaste åren, utan den 5-årsperiod som lett till högst intjänad förmånspension (dvs om jag just nu har 100000 i 5-årssnitt pensionsunderlag med 25 år i tjänst, så kommer jag få samma förmånspension även om mitt pensionsunderlag för nästa 5 år blir lägre än \frac{100000\times 25}{30})
Om du går ner tolkar jag avtalet som att den förmånsbestämda delen blir noll, men kontakta din pensionshandläggare och kontrollera. Inom ITP2 så tas det hänsyn till tidigare inbetalningar. Likadant inom KAP-KL (så kallad oantastlig pension), så det är inte helt omöjligt att det är likadant här men att det inte är lika tydligt utskrivet.
Om du slutar din anställning så fryses beloppet och hamnar i ett fribrev.
Jag tolkar det som att den förmånsbestämda pensionen är oantastlig, men det framgår inte tydigt i avtalet därav min försiktighet. Ett exempel på antastlighete: Har du tjänat in tex 3000 kronor per månad till förmånsbestämd pension tidigare så kan den aldrig bli lägre än så även om du går ner i tid.
Tack för svaret. Tyvärr verkar det inte vara så enkelt i det här fallet. 2 handläggare på spv menar att det är så att den förmånsbestämda delen blir 0, men att man borde ha rätt till inbetalad pension nedräknad enligt en formel som ingen av dessa 2 kunde hitta eller visste hur den beräknades. De höll samtidigt med om att det lät konstigt att man skulle tjäna mer på att avsluta sin anställning helt för att komma åt beloppet via ett fribrev.
I de andra avtalen som du nämner står det explicit vad som gäller, men inte i statens avtal, vilket gör att det känns lite godtyckligt. Därför undrade jag om någon härinne vet med säkerhet hur det fungerar.
Jag tolkar detta som att du får behålla de avsättningar som redan gjorts, d.v.s. har du betalat in 1 miljon får du ut 1 miljon totalt under utbetalningstiden. Om du däremot fortsätter din anställning får du ut 60% av snittet på de sista 5 åren livet ut, även om du betalat in lägre belopp än så vilket kan ge betydligt mer om du lever lite längre, därav namnet förmånsbaserad.
Har du låg lön länge och avslutar med en riktigt hög lön på slutet får du en bra pension trots lite inbetalat. Skillnaden mot de likvärdiga avtalen itp2 och kap-kl är att det inte tydligt framgår i detta avtal vad som händer om man gör tvärtom. Och detta kunde inte de 2 experthandläggare jag pratat med svara på heller.
De extra 1.5 procenten får man redan i avdelning 1. Skillnaden här är att de i samma veva försämrar avd 2 rejält genom att ta bort friheten att gå ner i deltidspension från 62 med full inbetalning från arbetsgivaren. Resonemanget är att staten vill trygga sin kompetensförsörjning. Hur förhandlarna kunde gå med på det förstår jag ej…
om det dessutom visar sig att man inte kan gå ner i tid eller lön i slutet av karriären så är valet helt givet, då är avdelning 1 markant bättre och ju tidigare man byter desto längre får kapitalet arbeta på marknaden.
Förmånsdelen handlar inte om explicita inbetalningar (premier). Namnet förmån har inte med försäkringsbiten att göra (dvs livsvarigt uttag), det kan du ha även på en premiebaserad.
Precis som du säger sist (och frågan i hela denna tråd) så är det just otydligheten/avsaknad av information i avtalet vid lägre pensionsunderlag under de sista åren som är det som är oklart enligt dig, mig, och Monica (och uppenbarligen även handläggare du talat med). Men eftersom pensionsmyndigheten påstår att den förmånsbaserade ej kan sänkas pga deltid i slutet så verkar detta vara fallet (litar på pensionsmyndigheten, skulle de haft fel skulle de släppt en reviderad rapport och det har de inte gjort trots att det är en välcirkulerad rapport)
Tyvärr tror jag inte det i ett sådant specialfall pga otydligt avtal. Om inte @Monica ens kan ge något entydigt svar så blir det nog svårt här inne.
Jag hade pratat med SPV igen, bett om att få prata med deras bästa expert, eller en panel av dem. Om de inte kan svara på stående fot, att de åtminstone tar med sig frågan och benar ut det inom gruppen och eventuellt med deras jurister. Det är såklart oacceptabelt att du inte kan få svar på frågan. Det är något de borde ta till sig. Såklart kan det ta tid för dem att reda ut det så jag hoppas att du inte har alltför bråttom. Det är ju trots allt SPV uppgift att kunna svara på PA16 pensionsfrågor.
Sidan om det så hade jag försökt få andras input på det. Tex om facket har någon expert på avtalet. Tex eventuell pensionsrådgivare, om ni har tillgång till sådan tjänst. Man vet ju aldrig.
Återkoppla gärna här vad som händer för det är nog ett nytt område / fråga för oss alla. Speciellt för oss glada amatörer som grävt i våra pensioner
Hej,
Jag är ny på forumet. Jag är en 41-årig man som arbetar inom offentlig sektor. Jag förstår inte deras uppskattning av denna del av pensionen (förmånsbestämda delen). Min pensionsunderlag är 601067 SEK och pensionsgrundade tjänstetid är 125 månader (31 december 2023). Min uppskattning är:
((601067-557250)x0,6x125/360)/12=760 kr/månad
medan spv säger mig 368 sek/månad. Missade jag något? Jag försökte skriva ett meddelande till dem men de svarade inte än.
Pensionsunderlag
Förenklat kallas medelvärdet av de pensionsgrundande årslöner du har haft de fem sista åren för pensionsunderlag. Det innebär till exempel att om du går i pension 2024 grundar sig pensionsunderlaget på årslönerna 2019-2023. I den pensionsgrundande lönen ingår inte övertidsersättning som har betalats ut i lön.
När jag var inne och grottade i det där så har jag för mig att jag fick infon att det gällde att ha lön över 7,5 ibb de fem senaste åren, född efter 1973.
Det där med deltid är nog bara att lönen räknas om till en heltidslön.
Nej, deltid räknas inte om till heltidsekvivalent lön (då skulle ju en trivial räkmacka vara att jobba 25% deltid hela livet men ändå få ut en full förmånspension).
Sett samma sak. Oerhört frusterande att de inte kan ha exakta beskrivningar som visar hur siffror tagits fram. Misstänker att det handlar om off-by-one någonstans, prisbasbeloppsjusteringar, trunkering till jämna år, etc, vilket tillsammans ger resultatet. Jag har alla siffror med historiska pensionsunderlag+ibb+pbb+angiven förmånspension i excel och har testat alla kombinationer av justeringar men kan inte matcha bra samtidigt på alla uppgifter .
För att göra saken än mer förvirande så uppger de på startsidan ett pensionsunderlag som bara är medelvärdet av de senaste 5 årens pensionsgrundande inkomst (och säger att det är ungefär detta). Det stämmer ok men problemet är att om man tittar på definitionen i PA16-avtalet så är pensionsunderlaget medelvärdet av prisbasbeloppsjusterade inkomster, vilket typiskt ger en rejält högre siffra. Går du in under Mina anställningar så kommer du se en annan siffra på pensionsunderlag, och den stämmer med en prisbasbeloppsjusterad historik. Nu är ju dock problemet att om man använder denna enligt avtalet korrekta siffa så skiljer sig siffrorna än mer…
Tack för ditt svar! Ja, jag har märkt det. Jag följer bara deras instruktion här:
utan att ta hänsyn till prisjusteringen (annars som du sa skulle summan bli större).
Kan det vara så att en diskonteringsränta har tillämpats eftersom vi kommer att få dessa pengar med 65 år och vad vi ser det är nuvärdet? Jag kontaktade SPV igen och de lovar att de svarar om några dagar…
Ja, jag har faktiskt börjat pilla i min modell för att se om de på något sätt justerar för samhällets reala löneutveckling för att man ska få en siffra som illustrerar framtida värdet relativt lönekollektivet. Denna effekt är ju kraftig om man har långt till pension. Ett visst värde just nu blir ju ganska fattigt i framtiden om det bara inflationsjusteras, vilket är det som händer om inarbetade förmånspensionen just nu hamnar i fribrev. När man väl är nära pensionen så är effekten försumbar och den faktiskt beräknade förmånspensionen relaterbar.
Nu har jag pratat med ytterligare en handläggare och fick svaret att allt som arbetsgivaren betalt in innan du går ner i lön hamnar i någon sorts förmånsfribrev som räknas upp med inflation. Om du däremot stannar kvar med hög lön in i kaklet får du en högre förmån.
Jag använde exemplet:
Jag har lön under brytpunkt, får lön som ligger 10.000 kronor över brytpunkt i 5 år och går därefter ned i lön under de sista 5 åren.
Kontra
Jag har låg lön fram till 5 år innan pension och går därefter upp till 10.000 över brytpunkt.
För enkelhetens skull utgår vi från att jag har full tjänstetid och då borde uträkningen bli 10.000 x 0.6. = 6000 kronor i förmånsbestämd del för fall 2. Tydligen gällde inte detta för fall 1 utan där fick man bara det som arbetsgivaren hade hunnit betala in fram till dess.
Fast det är ju positiv information relativt det som står i de kortfattade beskrivningarna där det bara står att man år 60% av pensionsunderlag över brytpunkten, prorata mot anställningsår, vilket i det första fallet skulle innebära 0kr i förmånspension. Det de klarlagt nu är alltså att förmånspensionen inte kan sjunka, utan om man någon gång baserat på de senaste 5 åren kommit upp i en viss förmånspension, så blir det en “high watermark”. Enda förlusten blir således att man inte får uppjustering med det större antalet anställningsår (samt att det bara inflationssäkras och inte reallönesäkras).
I mina öron är det positivt att man får något, men negativt att det blir mindre (om jag förstod det rätt kan det bli markant mindre beroende på hur länge man legat över brytpunkten) än om man bibehållit lönen hela vägen till pension.
Jag föreslog att de skulle lägga till några fler räkneexempel på deras sida för att förtydliga. Vi får se.
