Men om man ponerar att man inte kommer tjäna över 43 tkr i dagens penningvärde i någon nämnvärd omfattning så har jag svårt att se att det finns några fördelar öht med avdelning 2?
Jag tillhör avdelning 1 och vi har förutom de ovan nämnda en deal som träder i kraft vid 60 års ålder föutsatt att jag fortfarande är anställd i företaget jag jobbar i. Kolla med ditt fack om ni också har andra avtalade tillägg.
Det ser likadant ut i industri tjänstemanna pensionen med en brytpunkt för födda före/efter 1978.
De födda 1978 och tidigare har oftast en bättre pension än de födda senare. Avsättningarna är helt enkelt högre för de födda tidigare.
Detta pga av att olika kollektivavtal omförhandlats när arbetsgivare tyckte att pensionerna blev för betungande eller svåröverskådliga.
Rätt eller fel så blev fack och arbetsgivare överens om sådant. Kanske också en orsak varför vi ändå har kvar rätt många jobb i Sverige, men visst är det surt för de som hamnar fel sida brytpunkten.
Njae, beskrivningen är inte helt korrekt i början av tråden eftersom den inte tar upp att man även har förmånsbestämd pension om man är född 1988 och tidigare.
Förmånsbestämd = pension som del av ens slutlön. Inte inbetalt kapital. Normalt sett väldigt bra om man ligger kvar i den lösningen till man går i pension.
Är man född 1973-1988 så har man i avd 2 en förmånsbestämd pension på lönedelen över 42 papp.
Är man född 1972 och tidigare så har man i avd 2 hel förmånsbestämd oavsett lön.
Hittills har jag inte sett något kollektivavtal som gjort det bättre för yngre generationer, tyvärr.
Jag menar att 4.5% avsättning + förmånsbestämd oavsett lön (avd 2 född före 1973) är bättre än 4.5% avsättning + Kåpan tjänste + förmånsbestämd över 43 papp (1973-1988) är bättre än 6% avsättning (efter 1988)
Hrm…
Fast är man född inom intervallet 73-88 (är väl egentligen 74-87) och tjänar under 42 så får man bara två delar, valbar 2,5% och Kåpan Tjänste 2% = 4,5 % vilket är mindre än 6%… Jag kan inte få det till annat…
och @Anonym nu börjar jag bli förvirrad
Rätt, så här får jag det efter att ha tittat på det igen.
Scenarier:
A. Avd 1 födda 1988 eller senare 2.5% valbar + 2% Kåpan tjänste + 1.5% Kåpan flex
B. Avd 2 födda 1987-1973 2.5% valbar + 2% Kåpan tjänste + förmånsbestämd om man någon gång haft över 42 kkr/mån
C. Avd 2 födda 1972 eller tidigare 2.5% valbar + 2% Kåpan tjänste + förmånsbestämd oavsett lönenivå
Slutsats som jag ser de
C ser bättre ut än båda A och B.
B ser bättre ut än A om man har/har haft en lön över 42 kkr/m, spec om man jobbat många år
A ser bättre ut än B för de 1973-1987or som tjänat under 42 kkr/m.
Vinnare är som vanligt de äldsta.
Förlorare i detta fallet är (något förvånande) de födda 1973-1987 med lön under 42 kkr.
Generella situation är dock att äldre är vinnare och yngre är förlorare.
I detta fallet finns det en grupp som har det sämre än de yngsta. Till min förvåning! Tack!
Sen beror såklart också förmånsbestämd pension - om den verkligen ska vara bra - att man är kvar i det avtalet till pension och behåller sin lön hyfsat fram i mål.
Ja. Jag får det dock till att pensionsunderlaget (som den förmånsbestämda delen baseras på) består av den genomsnittliga lönen de senaste 5 åren. Är den över 7,5 ibb (42 625 kr i dagens prisnivå) så får man förmånsbestämd del. Om jag fattat rätt, om du tjänat 45 000 kr i snitt de fem senaste åren och jobbat minst 30 år så får du en förmånsbestämd pension på 1 425 kr per månad (45 000-42 6251260%) livet ut.
Om man ställer det i relation till en person född 1985 och en född 1989 och båda tjänar “konstant” 40 000 kr i 30 år så får den som är född 1989 7200 kr*30 år = 216 000 kr mer. Med 5 % avkastning blir det en halv miljon. Slår man ut det på 20 år blir det 2 000 kr per månad.
Det aktualiserar ju då att 1)bedömer man att man kommer tjäna en bra bit över 45 000 kr de senaste fem åren? Om svaret är nej 2) vilka möjligheter finns det att byta från avdelning 2 till 1. Nån som har erfarenhet med statliga arbetsgivare? Antagligen svårt…
Det går att byta avdelning. Vi skrev en del om det i den här tråden:
Skulle tro att det hos de flesta statliga arbetsgivare finns en möjlighet att byta, men att det kanske inte är en rättighet för alla. Det kan bli en del av en förhandling. I mitt fall lyfte jag önskemålet när jag hade ett samtal med min chef om lön.
Om man tror på börsens avkastning fram till pension så ska man välja den avdelning som ger störst möjlighet att få exponering mot börsen. Det är väl ändå Avd 1, då Kåpan lägger en (alltför) hög andel i andra tillgångsslag även vid unga år…
Jag såg din tråd efter att jag lade upp min egen…=)
Får man fråga hur chefen reagerade? Jag intalar mig att det kanske inte är jättevanligt att varken medarbetare eller närmaste chef har superkoll på pensionsavtalen… och framförallt…lyckades du byta? Är du i så fall en “random anställd” eller oumbärlig för verksamheten (…)? Skicka gärna PM om du inte vill skriva det här. Funderar nämligen själv att ta upp det med närmaste chef efter en i mitt tycke för låg löneökning…
Är inte avdelning 1 och 2 likvärdiga i den mening att de två delar båda innehåller placerar på samma sätt??
Oavsett vilket så avsätts det ju mer pengar om man lyckas byta (och man inte tror att man ligger högt när man går i pension samt är tveksam om man jobbar kvar…) så det känns ju bombsäkert att byta…
Chefen visste ingenting om detta, inte HR-avdelningen heller. De fick läsa på och sen gick det bra att byta. Vet inte hur krångligt det var från deras sida. Jag är ganska specialiserad i min roll, det kan ha bidragit. Skadar aldrig att fråga tänker jag.
När jag tittade på de två alternativen med min dåvarande lön gav valbara delen i Avd 1 mig högre belopp att placera själv jämfört med Avd 2. Detta var en av anledningarna till att jag ville byta till Avd 1 så att jag fick en ökad frihet att påverka allokeringen fram till pensionen.
Sitter här och ska ta upp frågan med arbetsgivaren men funderar på en sak:
Avdelning 2: Förmånsbestämd pension får man med 60% på lön över 7,5 ibb (lön över 44 375 kr för 2022) beräknat på de fem senaste åren.
Om man inte jobbar kvar statligt vid pensioneringen - är det inte värt nånting då? (bortsett från kravet att man ska ha arbetat minst 30 år för att få full pension)
Om jag ligger över 7,5 ibb mitt i karriären men sedan får jag ingen löneökning de senaste 10 åren så att jag vid pensioneringen tjänar under 7,5 ibb - tjänar jag inte in någonting då heller?
Ponera annars att man när man går i pension har en lön på 45 000 kr (i dagens penningvärde). Man får då en förmånsbestämd del på 60% av (45 000-44 375) = 375 kr. Vid en lön på 48 000 kr blir det 2 175 kr om jag inte räknar fel.
Väljer man i stället en extra avsättning på 1,5% (byter till avdelning 1) och idag har en lön på 38 000 kr sätts det av 570 kr per månad. De sätts i en traditionell försäkring (“Kåpan flex”) vilket gör att man bör räkna med en försiktig utveckling. Räknar man med en avkastning på 3% i real avkastning (ponera en inflation på 2 %, nominell avkastning på 5% per år) växer detta på 30 år till 347 000 kr enligt Rika-tillsammans-kalkylatorn. Det borde ju bli rätt…
En brasklapp måste väl vara om man förväntar sig en bättre/sämre löneutveckling än inflationen.
Dessa 347 000 kr - hur räknar man om dem till hur mycket utbetalning man får per månad? Enligt hemsidan “Du kan ta ut Kåpan Flex livet ut eller under en begränsad tid på 1 till 20 år.”
Innebär det att man kan välja en engångsutbetalning på 347 000 kr (och skatta bort allt…) eller exempelvis portionera ut de 347 000 kr på 20 år vilket blir 1 445 kr per månad (347 000/20 år/12 mån). Om man väljer livslångt uttagande - hur vet man vad beloppet blir per månad?
Således - givet att man inte tror att man kommer över motsvarande 44 375 kr vid pensioneringen går man troligen miste om ca 1 500 kr-2 000 kr per månad brutto om man inte får de där 1,5% extra avsättningen. Om man har en lön i dagens penningvärde på 48 000 kr går man troligen +/- noll. Det måste vara rätt rimligt antagande va?
Vad tror ni förresten - rent förhandlingsmässigt, vilket är bäst?
Ta upp önskemål om byte så snart som möjligt? Ska man i så fall referera till det låga utfallet i senaste löneförhandlingen (vilket närmaste chef själv tyckte var lågt “men det finns inga pengar…”) eller ska man inte blanda in lön överhuvudtaget?
Vänta till lönesamtalet i höst (tiden går…), proklamera att det är ett lågt erbjudande (här är ju risken att man ändå får bra utdelning och då faller ju det argumentet…) och sedan kontra med att man vill byta tjänstepensionsavtal som “kompensation”. Närmaste chef brukar dock inte vara mycket för att förhandla, å andra sidan kostar det ju inte närmaste chef något…
Ta upp önskemål så snart som möjligt, om man får ett nej nu tar man även upp det vid lönesamtalet till hösten? Eller är risken att om arbetsgivaren säger nej så finner denne ingen anledning att ändra det till ett ja ett halvår senare…
Jag hör också gärna kloka, erfarna människor kring detta. Typ @Monica . Jag jobbar statligt, är 44 jag checka tillhör alltså avdelning två. Har jobbat statligt i fem år, och även om jag gärna stannar till pensionen så vet man ju aldrig vart livet tar vägen… jag tjänar 65000 i månaden och har inte orkat ta tag i löneväxlingen.
Ska jag byta avdelning för att gå den extra potten, eller stanna kvar? Det är ju inte alls säkert att jag fortsätter på den positionen med den lönen jag har resten av mitt yrkesverksamma liv, förlorar jag då de pengar jag skulle fått i förmånsbestämd pension de åren jag nu arbetar som relativt högavlönad?
