Det kommer nytt tjänstepensionsavtal för (närmast) alla anställda inom kommun- och regionsektorn, AKAP-KR med nya bestämmelser från 2023-01-01, följer på de äldre AKAP-KL och KAP-KL.
I artikeln nedan i Läkartidningen låter allt som förbättringar med högre avsättningar men det är möjligt att kvarstå i äldre avtal (KAP-KL) om man önskar. Jag blir lur på vad jag missar när både fack och arbetsgivare är nöjda med det nya avtalet. Bör jag som högavlönad sträva efter ett byte från KAP-KL (som har en förmånsbestämd del för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp) till AKAP-KR som är helt premiebaserad? Jag tror på kraften i eget placerat kapital på lång sikt och tar gärna risk om oddsen för ett bättre utfall är goda. @Monica har kanske input? Jag är 42 år så jag räknar med 25 år förvärvsarbete kvar - Tack på förhand / Markus
Minpension podden hade ett avsnitt om det, om det kan hjälpa.
Spontant och utan att vara uppsjungen på KAP-KL eller insatt i detaljerna så skulle jag aldrig släppa ett förmånsbaserat pensionsavtal till förmån för ett premiebaserat, speciellt inte om du är högavlönad.
Att arbetsgivaren är villig att salta det nya avtalet med en extra avsättning på 1,5%-enhet i bonus borde vara kvitto nog, att man sedan inte heller släpper in dig i värmen på nytt om du ångrar dig eller om din anställning har ett glapp på mer än 3 månader understryker detta än mer…
Jag arbetade specifikt med Z - Pensions- och Utbetalningsrådgivning i mer än 10 år (och långt innan det blev populärt bland banker och försäkringsbolag att erbjuda denna typ av tjänst för äldre kunder nära pension) och jag stötte aldrig på någon kund som var missnöjd med sitt gamla pensionsavtal när de väl fick sitt pensionsavtal förklarat.
Se hellre ditt nuvarande pensionsavtal som din riskfria och defensiva del av ditt totala sparande och höj risken på eget sparande om din riskaptit är hög och ditt kunnande inom placering är stort.
När det gäller din pension behöver du endast fokusera på att pumpa upp din lön successivt vid kommande lönesamtal genom att vara väl förberedd och aldrig acceptera arbetsgivarens bud utan att själv komma med ett motbud, om än bara med några hundralappar.
Personligen var jag aldrig ”nöjd” med min arbetsgivares löneförslag oavsett vad som presenterades just med vetskapen att varje hundralapp extra i lön gav ca 30kr extra pension livsvarigt från 65 år.
Förmånsbaserade pensionsavtal har en otrolig sprängkraft om du kommer upp i höga löner och dessutom har god hälsa med hög förväntad livslängd.
Återigen - det finns en anledning till varför arbetsgivarna vill komma ur gamla avtal som exempelvis ITP-2, BTP-2 eller som i ditt fall KAP-KL och helt stänga dörren för yngre generationer.
Utfallet är känt men kostnaden är okänd vilket är arbetsgivarens stora huvudbry när det kommer till gamla förmånsbaserade pensionsavtal.
Inte konstigt att arbetsgivaren hellre ser det motsatta, nämligen att pensionskostnaden är känd men där utfallet för den enskilde är okänd.
Fackets roll och ställningstagande är mer oklart mer än att de kan presentera en högre procentuell pensionsavsättning för sina medlemmar.
Det hedrar dem dock att det gick att utläsa av artikeln ovan att arbetsgivaren blir skyldig att informera/presentera skillnaderna mellan avtalen om en anställd går i tankar att byta avtal.
Här kommer dock pedagogiken och ett objektivt förhållningssätt i att förklara skillnaderna att sättas på prov i framtiden….
”Det enda man kan göra med goda råd är att lämna dem vidare - själv har man aldrig någon nytta utav dem” 
Tack, spot on för ämnet. Representanten för SKR tycker jag dock svarade lite som en politiker och svävande - “det nya avtalet är balanserat” och ville inte ange “vinnare” och vi anställda skulle vara glada för vi är viktiga medarbetare. Man sa också att avskaffandet av förmånsbestämd pension finansierar de höjda avsättningarna i det nya avtalet vilket blir en varningsflagga!
Jag tycker fortsatt det är svårt att förstå om den nya ökade avsättningen som medarbetaren kan placera själv i tex en bred marknadsviktad portfölj har potential att ge en bättre pension än den äldre förmånsbaserade delen som baserar sig på slutlön (som jag förstått det).
Tack för ditt inlägg. Jag blir också misstänksam av samma anledningar och vill därför ha mer kunskap 
Det är “sprängkraften” jag vill förstå hos det förmånsbestämda upplägget jag nu är i. Detta för att jämföra “förmånspension” med den kända kraften av ränta på ränta effekten i egna placerade pensionsavsättningar. Man justerar exempelvis upp avsatta nivåer för lönedel över 44.000 som ökas till 31,5% mot tidigare 30%, det blir stora summor som jobbar långa tider.
Det är inte ett lätt beslut du har. Uppsidan i den förmånsbestämda delen har ett tak där din lön är begränsningen.
Vad sägs om att göra ett räkneexempel du ställer de båda mot varandra?
Lägg in nuvarande lön, drar ut den i 25 år med X% i årlig ökning
Alt: 1: Beräkna pensionen enligt KAP-KL
4,5% upp till 7,5 IBB. Lägg på årlig avkastning på X%
Beräkna förmånsbestämda pensionen utifrån de fem bästa åren av de sista sju. För att få full pension ska du ha 30 års tjänstetid och gå fårn anställningen till pension. Slutar du innan pensionsålder blir det en livränta istället. Som tjänstetid räknas de år du har varit anställ med pensionsrätt enligt avtalen PFA eller KAP-KL från det du har fyllt 28 år fram till dess du fyllt 65 år. Den förmånsbestämda pensionen är 55 procent av din pensionsgrundande lön mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp (532 500 kr–1 420 000 kr år 2022) och 27,5 procent av den del av lönen som ligger mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp (1 420 000 kr–2 130 000 kr år 2022). Detta gäller alla som är födda 1967 och senare. Om du är född tidigare är procentsatserna något högre. Till exempel är de 60 procent respektive 30 procent för den som är född 1950. Det är en övergångsregel från det gamla pensionsavtalet PFA.
Då får du fram en total summa att jämföra med.
Alt. 2: Nuvarande förmånsbestämda värde omvandlas till en livränta som räknas om varje år.
Lägg sen till 6% i premie på lön upp till 7,5 IBB och 31,5% däröver from 2023 med X% avkastning.
Jag har inte räknat på det, men den förmånsbestämda biten är bra så jag skulle räkna ordentligt och ta en extra funderare innan jag skulle kliva på AKAP-KR. Det är dessutom bra att ha en viss mängd traditionell eller förmånsbestämd pension för att få en stabilitet i utbetalningarna och inte vara så beroende av börsen. Det går iof också att uppnå genom att du sätter den nya premien i en traditionell försäkring.
Återkoppla gärna och berätta hur du väljer! Tror att detta kommer att bli ett hett diskussionsämne framåt våren när valen ska göras.
Bra inlägg av Monica 
.
Till M: Det är i princip omöjligt att få en tillräckligt träffsäker utfallsprognos då både löneutveckling och avkastningen på de löpande pensionsavsättningarna är högst osäkra.
Men något att ta med i ekvationen är ju framtida möjligheter till ny yrkestitel och därmed ett eller flera hopp i lönegraderna som en direkt konsekvens.
Nu vet jag inte hur ordningen går men om man utgår ifrån att du är läkare idag (?) så kanske nästa steg är överläkare, docent…. 
I ditt gamla pensionsavtal spelar det mindre roll när du tar nästa steg i karriären bara den sker senast dryga 7 år innan din tänkta pensionsavgång eftersom man lite förenklat tittar på din ”slutlön”.
I det nya avtalet blir ju tidpunkten för varje eventuellt karriärsteg väldigt avgörande eftersom tiden jobbar emot dig ju senare du tar nästa steg.
Avslutningsvis är jag också nyfiken på vilket val du kommer att göra när tiden är mogen för beslut.
Lycka till!
Tack för engagemanget. Jag ska försöka räkna på alternativen enligt Monicas förslag. Jag har redan gjort karriären och kan inte komma högre utan att bli administratör på heltid vilket inte lockar ännu iaf 
Av denna anledning är jag lockad av ett premiebaserat system, min slutlön kommer inte vara anmärkningsvärd men inkomsten över hela karrären blir jämn och hög.
Spontant tänker jag att om du idag ligger en bit över de magiska 44 375 kr och räknar med att ha en bra (i alla fall inte dålig…) löneutveckling känns det väl oklart om ett byte är att föredra.
För egen del så bytte jag från förmånsbestämd till premiebestämd inom det statliga området och en av anledningarna var att jag var osäker på om jag om x antal decennier skulle ligga x antal tusenlappar över 7,5pbb vid mina sista år innan pensionen. Avtalet byggde också på att jag jobbade kvar inom staten. Med premiebestämd del får jag ju de extra 1,5%:en som bör vara värt några tusenlappar per månad.
Inom Regionerna är det troligen främst läkare eller andra chefer som har löner rejält över gränsen. Inom vissa jourtunga opererande specialiteter kan den faktiska lönen vara betydligt högre än månadslönen vilket gjort att vissa av dessa personer får en hög förmånsbaserad pension och därmed en total pension i paritet med grundlönen. Kanske är det detta som stör SKR. Att kunna jobba så mycket övertid att pensionen blir 100% av lönen när undersköterskan i kommunen bara får 50% av sin (låga) lön i pension.
Argumentation jag sett är att man vill bli av med de stora pensionsskulderna som är av okänd storlek innan det är dags för utbetalning (i nuvarande förmånsbaserade system) vilket låter önskvärt för SKR.
Om ett flitigt jourande ger hög förmånspension så har ju rimligen jourbördan varit hög större delen av yrkeslivet, och då blir ju även avsättningarna även i ett premiebaserat system stort. Medarbetaren får i mina ögon vara en rejäl strateg om man viger sina sista yrkesverksamma år till utökat jourarbete/övertid.
@MarkusJ det är en viktig punkt. Om du kan förvänta dig att ha jobbet fram till pension och uppnå/komma nära de 30 åren i systemet.
Om man trillar ur det förmånsbestämda systemet så hamnar det intjänade i ”fribrev” och räknas bara upp med officiell inflation. Så är det åtminstone för den ITP2 jag har med runt 15 år. Ingen bra avkastning.
Trillar ur kan man göra om man byter jobb eller arbetsgivare.
Ja bra påpekat, detta är något som talar för ett byte till ett nytt premiesystem i min bok. Även om jag redan har 15 år i regionen så uppskattar jag inte inlåsning eller att det öht ska vara en faktor vid val av arbetsplats i fortsatta karriären.
De födda 1986 och senare drabbas inte, de med låg inkomst drabbas inte heller, de med fåtal år kvar till pensionen drabbas knappast heller utan det är de som ligger i mitten på skalan med 10-15 år kvar som drabbas hårdast, att inte kunna byta arbetsgivare eller att ”intjänad” pension i det högre skiktet går förlorad då den inte kan växa utan bara är en statisk siffra på ett papper. Frågan är om den begränsade grupp som drabbas är den som ska tvingas ta ansvar för kommunernas och regionernas ekonomi?
Alternativet vore ju att betala ut dessa fiktiva belopp omgående till samma konto som den förmånsbestämda delen så vore alla åtminstone lite på banan igen. Fast med nuvarande taktik att skjuta alla betalningar på framtiden lär det inte hända.
Nja, att de inte drabbas skulle jag säga är en underdrift.
Lägsta ålder höjs.
Kortast uttagstid höjs.
Så visst har det påverkan. Jag har ett flertal klienter som faller under de kategorier du nämner som nu får planera om (antingen påbörja uttag tidigare än tänkt eftersom de har året ut på sig, eller ändra uttagsordning, pensionsstart)
Småspararguiden skriver om valet inför nya AKAP-KR och är också inne på att man bör räkna på alternativen.
Dem framstår som positiva till det nya premiebaserade systemet om man har långt kvar till pension ”De yngsta KAP-KL:arna är födda 1985 och kan tänkas gå i pension om ca 30 år. Vi har svårt att se att det skulle löna sig att vara kvar i KAP-KL om du är så ung”.
Detta har varit min magkänsla också - att mina 25 år kvar borde ge svårslagna premie-avsättningar att investera men så ska detta jämföras med en okänd slutlön.
Gör ett trådlyft här. Valperioden påbörjas 2023-04-01 och avslutas 2023-05-31.
Min fru har “gått i taket” (jobbar som enhetschef inom den kommunala sektorn). Från att ha haft en ganska god löneutveckling så har det blivit väldigt avmattat efter att hon “gick i taket”. Hon har inget intresse av att byta jobb eller arbetsgivare så den möjligheten att få upp lönen finns inte. I närtid så vore ju AKAP-KR ett enklare val, samtidigt är ju den höjda åldern för att börja uttag ett stort avbräck som man ser ett F.I.R.E. scenario.
Om jag tolkar det som skrivs i tråden så är det egentligen bara de sista sju åren som spelar någon roll för de som når pensionsrepet tillhörande KAP-KL så länge som man jobbat 30 år? Tror att reglerna var sådana när frun började sin anställning att pension fick man från 28 år, det innebär att om hon jobbar kvar tills hon är 58 så har hon de sista åren på sig att få upp lönen om hon väljer att ligga kvar i KAP-KL? Hon ligger i ickevalet KPA traditionell förvaltning sedan start.
Jag siktar själv på att göra F.I.R.E. vid 58.
Någon som har sett någon slags kalkylator för de här scenariorna?
Lyfter tråden på nytt!
Tycker det är svårt att veta hur man ska välja! Har dryga 20 år till pension, å har en lön en bit över 45tkr. Kommer säkert byta arbetsgivare några gånger, men kanske inte avtalsområde.
Jag tänker att man behöver räkna helt enkelt. Men jag har ingen aning om hur. Visst borde en HR-avdelning kunna vara behjälpliga om man ger dem de data som behövs?
Man hade ju önskat det, men de hänvisar vidare till avtalade pensionsföretaget, som i sin tur säger att de inte kan hjälpa till… 