Efter lite diskussion så verkar det som att jag kommer att att kunna byta.
2022 är brytpunkten 44 375 kr.
Avdelning 1
Namn
Avsättn
Gräns
Däröver
Valbar
2,50%
44375
20%
Trad Tjänste
2%
44375
10%
Trad Flex
1,50%
44375
1,50%
Avdelning 2
Namn
Avsättn
Gräns
Däröver
Valbar
2,50%
44375
2,50%
Trad Tjänste
2,00%
44375
2,50%
Ålderspension
Full ålderspension: 30 års anställning i staten
Om född 1973-1987: Enbart lön över 7,5ibb, då 60% av underlaget.
Exempel förmånsbestämd del: 600 000 kr i årslön (50 000 kr per månad) i genomsnittlig lön de fem senaste åren där 7,5ibb= 532 500 kr/44 375 kr ger 40 500 kr per år eller 3 375 kr per månad ((600 000-532500) x 60%)
Om man jämför med avdelning 1 där en ordinär lön idag på 44 375 ger en extra avsättning på 8 000 kr per år (1,5% av lönen). Placeras i en traditionell försäkring, ponera en real avkastning på 5% per år i 30 år ger 542 tkr enligt RT-kalkylatorn. Uttaget på 20 år blir det 2 258 kr per månad.
Ligger man kvar i avdelning 2 och tjänar under 7,5ibb så hade det blivit noll.
Det som diffar vad jag fått fram är:
Inget avtal om deltidspension (man får använda Trad Flex i stället) i avd 1
Den förmånsbestämda delen verkar betalas ut livet ut - den avgiftsbestämda tas antingen ut livet ut eller 1-20 år (hur beräknar man månatligt belopp om man tar ut den livet ut…?)
Tja, jag sitter här och ska skriva under bytespapprena. Som i mitt fall, om jag inte radikalt byter tjänst, tror jag inte jag kommer särskilt mycket högre än motsvarande de 7,5ibb. Och då ser jag ingen fördel alls med avdelning 2 i rena pengar.
Så…det är väl bara att byta då? Har man en gång bytt kan man ju inte byta tillbaka…varför det ju är ett definitivt beslut. Lite märkligt. När man pratar med kollegor om det så ser dem bara matta ut och som en fågelholk och börjar prata om något annat
Missar jag nåt?!
Sen hinner väl pensionssystemet göras om hur många gånger som helst framöver…
Om jag ändrar det förvalda Avd2 till Avd 1 och “avtalad pensionsålder” så blir tjänstepensionen x kr mellan 65 år och 68 år. Därefter blir den 3x. X är även mindre än tjänstepensionen om jag ändrar tillbaka till avdelning 2.
Om jag däremot ändrar från avtalad pensionsålder till 65 år (vilket ju inte är så högt…) så hoppar nivån på tjänstepensionen och är 3x redan från 65 år.
Nån som har kolla på varför? Ser det ut så för er andra med avd 1 också?
En livsvarig premiebestämd utbetalning räknas ut genom att försäkringsbolaget fastställer ett delningstal (som främst baseras på de förväntade genomsnittliga livslängdsantagandena) som används för att beräkna en månatlig utbetalningssumma. Därefter kommer alla i kollektivet ärva varandra genom arvsvinster, vilket innebär att de som dör innan genomsnittet lämnar efter sig pengar som går till de som lever längre än genomsnittet. Om den genomsnittliga livslängden ökar räknas delningstalet om och du får en lägre pension för att den ska räcka, i genomsnitt.
Den största skillnaden mot den förmånsbestämda i detta avseende är att förmånen är livslång vilket innebär att den utlovade summan skall betalas ut oavsett hur mycket den genomsnittliga livslängden ökar. Det är också den stora anledningen till att det gamla pensionssystemet skrotades då den genomsnittliga livslängden hela tiden ökade samtidigt som arbetad intjänandetid hölls konstant.
Intressant. Jag ser att försäkringsbolagen verkar ligga någonstans runt 23 år i dagsläget på livslängd efter 65 år. Har man ett kapital på 500 000 kr borde det bli 21 739 kr per år? Jag antar att det man inte tar ut även fortsatt ger avkastning?
Väljer man att ta ut på exempelvis på 11,5 år - får man 43 478 kr då?
Jag noterar också att vid beräkningen av pensionsunderlaget när man beräknar den förmånsbestämda delen så räknar man ju ett genomsnitt på de fem senaste årens löner. Detta jämför man dock med 7,5 ibb beräknat på året innan man går i pension. Det innebär ju att man jämför historiska löner med aktuellt ibb och således är det viktigt att man har en god löneutveckling även vid årets slut, speciellt om man ligger på gränsen.
Sen bygger ju den förmånsbestämda delen att man jobbar kvar vid pensionen…
Den förmånsbestämda delen i avdelning 2 byter man ju mot en traditionell försäkring i avdelning 1. Jag tittade på genomsnittlig avkastning hos Kåpan sedan 2009. Den är ca 8% per år. Räknar man bort lite inflation så känns ju ändå 5% realt rimligt tycker jag. Och då måste måste man väl kunna utgå från RT-kalkylatorn och som i exemplet ovan bör en avsättning på 665 kr per månad (1,5% på 44 375 kr) genera motsvarande 2 258 kr per månad (också i dagens penningvärde)?
Många bolag använder en förskottsränta för att ta hänsyn till den framtida avkastningen (även den allmänna pensionen). Genom att de första månadsbeloppen skrivs upp med t.ex. 2% så tar de mer av kapitalet än vad de borde göra, något som senare jämnas ut av avkastningen (>2%) i den del av kapitalet som ligger kvar. På så sätt slipper man att den första utbetalningen är lägst och att varje sedan följande utbetalning är lite högre tack vare avkastning och ränta-på-ränta.
Förmånsbestämd pension är generöst men ger upphov till konstiga incitament och begränsningar i karriären. Att jobba mer än 30 år ger till exempelvis inte högre förmånsbaserad pension, deltid mot slutet straffar sig (ironiskt då avdelning 1 får extra kompensation just för att kunna göra det) eller byta till lägre betald tjänst mot slutet.
Ja, förmånsbestämd pension är nog förmånligt om man är säker på att man kommer ligga över 7,5ibb i snitt de senaste fem åren.
Ett snabbt exempel: Om man skulle ligga strax över brytpunkten vid pension och har en ordinär löneutveckling de fem närmaste åren med en tusenlapp per år så skulle det ger 225 kr per månad i förmånsbestämd del (60% av skillnaden mellan 43 000 och 42 625).
Scenario: pension 2022.
gräns år
gräns månad
7,5 IBB 2021
511 500
42 625
År
Månadslön
7,5ibb
Brytpunkt
2021
45000
42625
44700
2020
44000
41750
2019
43000
40250
2018
42000
39062,5
2017
41000
38437,5
Summa
215000
Snitt
43000
Fmån pension
225
Tillägg till ovan efter kontroll: Lönen räknas tydligen upp med hänsyn till utvecklingen av ibb för åren 2017-2020. Så i exemplet borde det vara mer rättvisande att räkna med de 45 000 kr man har i “slutlön” även för de tidiga åren (för att inte komplicera det ännu mer…). Vilket i sin tur innebär att i exemplet borde det innebära en högre pension. Räknar man med 45 000 kr för varje år blir det 1 425 kr beroende på ibb´s och lönens utveckling de senaste åren. Puh!
Underskrivet och klart och läggs på lådan imorgon!
Intressant hur man börjar räkna när det är skarpt läge. Det är ju inte givet att avd 1 ger högre pension men jag bedömer ändå att fördelarna överväger.
Om inte annat tänker jag:
skulle man byta jobb (till ej statligt) innan pension är den förmånsbestämda delen värd 0.
skulle man de sista åren sacka/inte komma upp i nivå över 7,5ibb så får man 0.
med en extra avsättning på 1,5% så bör det kunna vara värt 1500-2500 kr per månad för min del (om inte börsen kraschar…) även med den förhållandevis försiktiga inriktning Kåpans trad försäkring har
-slipper ev “stress” att ligga för lågt inför pension
Så det blir ju någon sorts “safe:ande” också att beakta.
Men nu börjar man förstå varför SPV var så tydliga med att påpeka att ingen avdelning garanterat ger bättre pension…skulle lönen pinna på bra inför pension så har man ju bytt ner sig. Å andra sidan har man fått liter mer avsättning över de 7,5ibb…
Det ser ut som att jag får nytt jobb inom staten. Jag är 57 år, född 1965. Jag försöker ta reda på om Avdelning 1 i stället för Avdelning 2 i PA 16 blir bäst för mig. Avdelning två sägs vara bäst på grund av den förmånsbestämd ålderspensionen. Den förmånsbestämda pensionen kommer till sin fulla rätt efter 30 års anställning i staten. Jag har tidigare endast varit anställd 6 år och en månad i staten, blir avdelning 2 ändå bäst för mig? Jag kommer få 47 000 i lön.
