Jag skall försöka resonera lite kring pension, hur den påverkas vid en börscrash samt dess roll i “stay-rich”.
Först bör det rekapituleras lite om pensionssystemets beståndsdelar och egenskaper.
Pensionerna brukar delas upp i 3 delar, allmän, tjänste och privat pension.
Den allmänna pensionen består av Inkomst och Premiepension.
16% av den pensionsgrundande inkomsten går till Inkomstpensionen och ger pensionsrätter som sedan ligger till grund för den pension som utbetalas.
I dagsläget kan allmän pension tas ut från 62 års ålder men det kommer att justeras uppåt om några år.
Inkomstpensionen påverkas inte av aktiemarknadens svängningar utan kan snarare ses som en ränteplacering ur ett hinkperspektiv.
2,5% av PGI går till Premiepensionen där varje individ kan bestämma placeringsinrikting, och för det stora flertalet är det placerat i aktier.
Inkomstpension är generellt den större biten av allmänna pensionen och i exemplet nedan är Inkomstpension 75% och Premiepension 25% av den allmänna pensionen.
Uttag av Inkomst och Premiepension kan startas och stoppas och även hur stor del som tas ut kan ändras vilket gör att den kan användas som gas och broms vid förändringar, mer om det senare.
Pensionsinbetalningar över avgiftstaket 45833/månad går rakt in i statskassan och om man är snäll kan man se det som finansiering av garantipension, bostadstillägg och övrigt för de med låg eller ingen intjänad pension.
Tjänstepensionen är betydligt snårigare och ser olika ut för olika avtalsområden, men lite grovt kan man säga att äldre personer har förmånsbestämd tjänstepension och yngre premiebaserad.
Här har jag valt exemplet med en privatanställd tjänsteman född före 1978, denne har ITP2 samt ITPK.
ITP2 är beroende på slutlön och för att få full ITP2 krävs 360 månaders inbetalningar, annars minskas summan med 1/360 för varje månad som saknas.
ITP2 är i likhet med den allmänna pensionen i princip oberoende av aktiemarknadens svängningar och kan därför ses som en ränteplacering.
2% av lönen betalas in till ITPK och individen kan bestämma investeringsinriktning, i detta exempel är det 100% aktier.
ITP2 är vanligtvis större än ITPK och i exemplet är 75% ITP2 och 25% ITPK.
Löneväxling som har blivit populärt de senaste åren är en uppgörelse mellan arbetsgivare och arbetstagare på individnivå men får här sortera under tjänstepension ändå, och i exemplet är det placerat i 100% aktier.
Privat pensionssparande kan delas upp i gamla tiders pensionsförsäkring och det något nyare IPS.
Pensionsförsäkring har ofta en garantinivå vilket gör den kan ses som någorlunda okänslig mot börsfall.
IPS är oftare placerat i vanliga aktiefonder.
I exemplet har den något äldre tjänstemannen en privat pensionsförsäkring då det var extra förmånligt vid de skyhöga marginalskatterna innan “den underbara natten”.
Nu till vår exempelperson Herr P (som i Pension), en privat tjänsteman på väg att kasta in handduken och leva på pension och sparande.
Herr P har ett pensionskapital på 10 miljoner och ett sparande som också är uppe i 10 miljoner.
Pensionskapitalet är uppdelat så här:
Inkomstpension 3 miljoner
Premiepension 1 miljon (100% aktier)
ITP2 3 miljoner
ITPK 1 miljon (100% aktier)
Löneväxlat 1 miljon (100% aktier)
Privat pensionsförsäkring 1 miljon
30% av pensionskapitalet finns i aktier och 70% i “räntor”.
Efter skatt 2,1 + 4,9 = 7 miljoner.
Herr P har lagt sitt pensionspussel för att smeta ut pensionsutbetalningar över tid så att summan per år hamnar under brytpunkten för statlig skatt och räknar med att få ut 30000/månad efter skatt.
Detta räcker dock inte för att täcka den utgiftsnivå på 40000/månad han vill hålla som pensionär/FIRE, så 10000/månad behöver Herr P plocka av sitt sparade kapital (1,2%).
Herr P vill att de sparade 10 miljonerna inflationsjusterat skall finns kvar livet ut.
Så hur passar detta in i “stay-rich”-portfölj som av @janbolmeson är definierat som:
- Buffert (bankkonto med insättningsgarant) = fem gångar årsutgifterna
- Mellanriskhink = 25 gånger årsutgiften i 50/50 på LYSA
- Högriskhink / Lehink = valfri
Alternativ-1 Pension efter skatt i mellanriskhinken:
Buffert 2,4 miljoner på sparkonto
Mellanriskhinken 12 miljoner
Lekhink 2,6 miljoner
Mellanriskhink vid start av pensionsuttag:
Räntor pension 4,9 miljoner
Aktier pension 2,1 miljoner
Övriga räntor 1,1 miljoner
Övriga aktier 3,9 miljoner
Fördel: Förändringar av pensionskapitalet syns
Nackdel: Stort ombalanseringsbehov, pensionskapitalet förväntas över tid minska med uttag.
Alternativ-2 Endast eget sparande i “Stay-rich” och endast utgifter som pensionen inte täcker som utgiftsnivå.
Buffert 0,6 miljoner
Mellanriskhink 3 miljoner
Lekhink 6,4 miljoner
Fördel: Mindre ombalanseringsbehov
Nackdel: Högre risk, sämre översikt.
Tänk er nu att det inträffar en börscrash med 50% nedgång kort efter det att Herr P har påbörjat sitt pensionsuttag.
PPM, ITPK samt löneväxlad pension drabbas fullt ut och halveras.
Inkomstpension och ITP2 är oförändrade.
Den privata pensionsförsäkringen påverkas lite och går ner till garantinivå.
Pensionskapitalet som helhet minskar endast med drygt 15%, så han får nu ut 25000/månad istället.
15000/månad måste nu plockas av det sparade kapitalet (inklusive buffert) om inte utgiftsnivån ändras.
Hur drabbas då det sparade kapitalet ?
För alternativ-1 minskar det sparade kapitalet med 3,25 miljoner, och trots att det inte längre finns någon lekhink når mellanriskhinken endast upp till 23,6 årsutgifter.
För alternativ-2 minskar det sparade kapitalet med 3,95 miljoner samtidigt som årsutgiften exklusive pension ökar.
Nya hinkstorlekar för alternativ-2 efter ombalanserings givet ny utgiftsnivå blir buffert 0,9 miljoner, mellanriskhink 4,5 miljoner, och lekhink 0,65 miljoner.
Herr P’s liv som pensionär klarar ändå i stort av en börscrash på 50% utan att minska på utgifterna.
Om herr P vill undvika att använda aktiekapital som minskat i värde kan han pausa uttag av premiepension och öka uttag från bufferten istället tills dess (om) börsen återhämtar sig.
Om han är obekväm med risken i PPM kan han antingen byta till mindre riskfylld placering innan uttag, eller byta till traditionell försäkring.
Min slutsats är att den som har tjänat ihop bra till sin förmånsbestämda tjänstepension inte behöver ligga sömnlös över en kommande börscrash.
Vad gäller “stay-rich” så anser jag att för 50+ bör pension vara med mellanriskhinken, men att man skall vara medveten om att pensionskapital på lång sikt skall förbrukas.
Finns det bättre alternativ på hur man skall betrakta pension ur ett “stay-rich”-perspektiv?
Hur planerar ni för en kommande sättning på börsen med pension inkluderat?
(Med reservation för tankevurpor och felräkning)
pension hjälper med detta men våra pensioner är väldigt olika från ett år till ett annat och från en period till en annan. Tjänstepension från Schweiz kommer tex i en klumpsumma. Vi kommer även bygga in någon nivå av “guardrails”, oklart ännu exakt hur mycket.