Hej Susanne,
När det gäller "träda-bolag/“karens-bolag”, “5-25 bolag” men även reglerna i allmänhet så är min uppfattning att det finns en hel del missuppfattningar.
Jag skriver lite nedan om det, men du får mitt svar på frågan om placering och trädabolag överst. Jag skulle kunna skriva i princip hur långt som helst så jag förstår om det blir mycket information på en gång.
Kapitalförvaltning i trädabolag
Min uppfattning är att det absolut är möjligt att bedriva kapitalförvaltning själv i ett aktiebolag samtidigt som den s.k. träda perioden pågår. Det gäller under några förutsättningar, men min uppfattning är att de stämmer väl överens med de allmänna rekommendationerna på forumet.
Om du placerar kapitalet i någon/några fonder och sedan antingen låter kapitalet vara under trädaperioden eller gör någon/några ombalanseringar av portföljen per år. Jag skulle inte rekommendera fler än halvårsvis eller kvartalsvis (desto färre, desto bättre) så är min absolut uppfattning att det inte medför att du är verksam i betydande omfattning (avbryter trädaperioden).
Det är inte klarlagt exakt hur många transaktioner som får göras för att avbryta trädaperioden, men det finns fall där relativt många transaktioner skett utan att påverka trädaperioden. Se bl.a. Skatterättsnämnden 25-09/D med mellan 11-47 transaktioner per år under en treårsperiod. Det kan noteras att personen tog ut lön från bolaget under perioden och trädaperioden ansågs ändå fortlöpa.
Standardsvaret i branschen är annars att man ska lägga pengarna i s.k. diskretionär förvaltning under trädaperioden. Vilket inte är ett dåligt råd skattemässigt, men då får man väga in kostnaderna för den diskretionära förvaltningen mot risken att man själv anses för aktiv i förvaltningen vid bedömningn av trädaperioden.
Kvalificerade andelar, träda och beskattning
Enklast är att förklara begreppen ur ett perspektiv från ett konsultbolag där man är ensam anställd.
Förenklat kan man då säga att aktierna i ett sådant konsultbolag är kvalificerade under samtliga år som ägaren (eller närstående till ägaren) jobbar i bolaget med konsultverksamheten. Under denna period så beskattas utdelningar/kapitalvinster som lämnas till aktieägaren upp till ett gränsbelopp med 20 % skatt.
Utdelning/kapitalvinst över denna nivå beskattas som inkomst av tjänst progressivt upp till 90/100 inkomstbasbelopp (IBB) det s.k. takbeloppet.
Efter att tjänstebeskattning skett upp till takbeloppet beskattas utdelning med 30 % skatt.
Gränsbeloppet?
Gränsbeloppet är antingen ett schablonbelopp (men man får endast använda schablonen i 1 aktiebolag per år), vilket uppgår till 2,75 IBB per år. Det motsvarar knappt 200 tkr för 2023 och strax över 200 tkr för 2024.
eller
Huvudregeln med lönebaserat utrymme. Det lönebaserat utrymmet beräknas förenklat utifrån 50 % av bruttolönerna i bolaget/koncernen. Det är vissa särskilda beräkningar som jag inte ska gå in på exakt här men för en ensam konsult som tar ut lön till brytpunkten (under 65) om ca 600 tkr per år i bruttolön så bör gränsbeloppet kunna bli ca 300 tkr. Det är något som ofta missas av redovisningskonsulter som ofta tänker att schablonbeloppet är enklast/bäst när det inte finns så många anställda.
Utdelningsmöjligheter, lön och träda
Om det är “värt” att ta en trädaperiod beror på hur mycket kapital som finns i bolaget.
Om bolaget har ett eget kapital om ca 5 mnkr och aktieägaren har nyttjat gränsbeloppet varje år så blir en utdelning relativt kostsam då ca 200-300 tkr beskattas med 20 % och ca 4,7-4,8 mnkr beskattas i tjänst med upp till ca 55 % skatt.
Många väljer då att sluta arbeta i bolaget under en 6 årsperiod.
Man tar då utdelning upp till gränsbeloppet under 5 år när man är passiv i bolaget och det sjätte året tar man ut resterande kapital till 25 % skatt. Fördelen med detta är att man inte beskattas i tjänst för utdelningen och nackdelen är såklart att man inte får ut kapitalet privat direkt utan måste vänta under träda-perioden.
Min uppfattning är att det är möjligt att ta ut lön, men det finns ett annat alternativ till att ta ut lön som ofta förbises. Om man har t.ex. pensionsinkomster/tjänsteinkomster på ca 250 000 kr om året så kan man ta en utdelning upp till gränsbeloppet (beskattning 20 %) och sedan ytterligare utdelning om ca 350 000 kr som beskattas i tjänst (men utan arb.giv avgifter, jobbskatteavdrag)
Totalt har du då tagit utdelning om ca 550 tkr varav ca 200 tkr beskattas med 20 % och resterande 350 tkr beskattas i tjänst men under brytpunkten så till ca 30-35 %.
På det sättet kan man alltså ta ut ytterligare utdelning för att fylla på pensionen, men utan arbetsgivaravgifter. Har man inte skattepliktiga intäkter i bolaget utan kapitalet förvaltas i en kapitalförsäkring och ingen P-fond från tidigare år så bör detta vara mer fördelaktigt än lön.
Möjliga förändringar
Slutligen bör man även vara medveten om att regeringen har tillsatt en utredning för att föreslå förändringar kring reglerna om kvalificerade andelar. Utredningen ska presenteras i maj 2023, man bör därför vara lite försiktig med att planera alldeles för långt framåt då lagstiftningen på området har varit under förändring flera gånger. Senast den ändrades var 2014, men det var också ett förslag uppe ca 2018 om förändringar som dock inte gick igenom.