Inlåsning pga lån till barn köp av bil etcI mitt område är det “många” som inte kan flytta från huset till lägenhet pga tidigare lån till tex barns köp av lägenhet och köp av bil/båt etc.När man når pensionsåldern är det många som börjar fundera på att flyta till lägenhet (hyresrätt/bostadsrätt). Man köpte på -80 talet för tex 750000 kr. Huset har gått upp till ca 3000000 kr. Man har hjälpt barnen med insatsen till deras bostadsrätt ,(de kunde ju låna på det egna huset).och så har man köpt bil/bilar med lån. Man har ju fått lån utan amortering och räntan har varit låg. Nu när man vill flytta räcker överskottet knappt till skatten. Man blir förbannad på politikerna. Man ringer till kommunen och frågar om de har en ledig lägenhet och får motfrågan - vad har du för könummer i bostadskön. De har aldrig ställt sig i kön för de har ju haft en bostad. Detta är ett problem för många.
Inte för att vara elak men något personligt ansvar har man väl själv? Trodde man verkligen att någon gav bort nya bilar och båtar samt gratis lån? Hade den personen gjort de själv? Om inte varför tror de någon annan skulle göra det?
Om det är utan amorteringskrav så betyder ju de i de här fallet att man fortfarande får 1,5 miljoner (-22% skatt) vid försäljningen. Säg att de tvingas till en andrahands hyresrätt som kostar 10 000 kr/månaden, då har de fortfarande ett kapital som håller dem med en lägenhet i över 10 år bara genom att ha pengarna på banken. Detta är ju förutsatt att de har 0 i annan inkomst vilket inte lär vara fallet.
Kanske också så att barnen ska betala tillbaka kontantinsatsen allt eftersom deras inkomst ökar?
Varför är de staten och övriga i samhället som ska försörja någon som faktiskt är miljonär? I min värld så betalar vi extra skatt för att hjälpa folk i samhället som inte skulle klara sig själv. Tycker inte de passar in på någon som inte vill byta ner sig från villan. Lite av ett lyxproblem är väl ändå detta? Nä i min värld har de inte tänkt längre än näsan räcker då får man få stå sitt kast och ta påföljderna av detta också.
Nästa steg i detta är att de missköter underhållet av sin villa pga ålder och att de vägrat flytta pga “inlåsningseffekten”. Den dagen de väl ska säljas får de bara hälften av marknadsvärdet för området och då ska man klaga över detta också. Så då kanske man får nöja sig med en andrahands lägenhet för 5000 kr/månad och då är man fast på 20 kvm som kanske inte är så roligt om man är två. Men skyll inte på någon annan de är de som gjort de valet, ingen har tvingat dem.
Mycket bra svar jimmy.
Men självklart finns en inlåsningseffekt i att man måste skatta på även den del av prisuppgången som bara är inflation.
Men i frågeställarens fall har de ju helt enkelt konsumerat upp sina pengar. Köpt lägenheter till barnen och bilar till sig själva. Klart det blir mindre pengar kvar i slutändan.
Jag har inte gjort någon större studie, i och för sig, men jag är osäker på att “inlåsningseffekten” pga vinstskatten skulle vara betydande för pensionärers val av bostad. De pensionärer jag känner som bor kvar i villan gör det för att de gillar att bo i villa, inte för att någon skatt tvingar dem.
Inlåsning är kanske ett för starkt ord. Men om man har ägt en bostad länge och måste skatta bort 1/5 av värdet när man flyttar så är det ju knappast något som ökar lusten att flytta iaf.
Men det är nog få som absolut inte kan flytta pga denna skatteeffekt, utan de vill helt enkelt bo kvar.
Ett fruktansvärt gnällande. Fokusera på de 78 procent som man får behålla, i stället för de 22 procent som försvinner.
Skatten är ju dessutom låg. På inlåningsränta samt aktievinster utanför ISK är ju skatten 30 procent.
Funderar att sälja radhuset värderat till cirka 3,5 miljoner och flytta till hyresrätt med en hyra på 10 000 kr/ månaden.
Reavinsten blir totalt cirka 1,5 miljoner inräknat ett tidigare uppskov, mäklararvode, flytt och administrativa kostnader.
Resterande 2 miljoner räcker kanske till en liten 2-rums bostadsrätt, medan samma summa räcker till en ny 3-rums hyreslägenhet i cirka 18 år. Vi är ett par i 75års åldern med
skaplig pension, så vi kan unna oss lite extra.