Vi har olika utgångspunkter och värderingar om meningen med livet.
För mig är meningen med livet barn. När man väl fått barn hoppas och önskar jag att de eller iallafall någon (några) önskar vara en del av mitt liv resten av mitt liv.
Att då missa åren de är små tillsammans med dem hade på många sätt känts som ett straff, som jag missat något vitalt. Något som inte går att mätas i pengar.
Jag tycker mansfällan är värre.
Mansfälla, att missa småbarns åren. Alltså omärkt och oavsiktligt missa ens egna barns uppväxt pga lönearbete. Åren där man sätter sina egna behov helt åt sidan. År som tyvärr aldrig kommer åter.
RT har många bra trådar:
Här en om det är en Kvinnofälla eller inte.