Hur har det gått för er?? 
Uppdatera gärna oss nyfikingar!
4 gillningar
Det rullar på ganska bra, som innan men annorlunda. 
Vi har dragit på oss massa nya aktiviteter med barnen, i form av idrottsträningar, min fru är hjälptränare några gånger i veckan.
Så klart ett lung runt vardagen på ett annat sätt, jag behöver inte stressa hem på samma sätt som man gjorde innan för att hämta i tid. Även om jag så klart har tider att passa med familjen för att få till alla aktiviteter, men skulle säga att det minskat min stress en del.
Min fru upplever ingen jobbstress alls, sedan kan man ju så klart stressa upp sig över annat. 
Jag har börjat med matlåda 2-3 gånger i veckan, har väll tidigare haft matlåda 2-3 gånger i mitt liv.
Vi hade tidigare hemstäd som vi tagit bort, kan så klart sakna det, men något min fru gör på dagarna primärt och vi hjälps åt på kvällarna vid behov.
Vi har inget fritids för barnen, och bara avgiftsfri förskola 15h.
Vi har slutat beställa take-away på kvällar och helger, lagar nästan all mat själva. Fixar matsäck, eget bröd, etc när vi är iväg.
Ovan sparar ca 3000kr förskola/fritids, 3000kr städ, 1000kr uteluncher, take-away/utemat 2000kr.
Så runt 9-10 000 kr mindre kostnad per månad.
Vi äter mer hemma, men hållit matkostnaden på ungefär samma nivå som innan, så även blivit mer smarta i våra matinköp. Bakar vårt egna bröd som Göran Persson tipsa om.
Vi har kört ett drygt halvår, lutar åt 2-3 år fortfarande.
Min fru toktrivs med att få så mycket tid med barnen. Flera småutflykter i veckan, skogen, sjön, bibliotek, simhall etc.
Vi går så klart miste om det ekonomiska, inte att vi har det tufft, men med lite mer slack i livet så kan man undvika en hel del onödiga kostnader också. En tripp i skogen med matsäck uppskattas lika mycket som ett besök på jumpyard som hade kostat någon 1000-lapp.
Kan svara på sepifika frågor om du vill?
31 gillningar
Det låter ju helt fantastiskt - grattis till ett bra beslut! 
3 gillningar
När vi hade små barn 0-3 år hemma under en period var frun hemma på heltid en längre period. Därefter arbetade hon deltid i många år.
Hon har aldrig varit intresserad av projektledarjobb eller chefstjänster eller en massa övertid och befordringar av andra slag.
I hennes fall tror jag därför effekten på karriär och lön mm var mycket liten om ens någon.
Om hon varit intresserad av den typen av tjänster hade hemmavaron nog kostat dom åren och flera år till kanske om hon arbetat kvar hos samma arbetsgivare i alla fall. Man blir infackad i facket för “dom som prioriterar familjen lite extra” tror jag speciellt om man fortsätter med 80% jobb.
För vår familj passade upplägget utmärkt.
Vi hade nyinköpt äldre slitet hus, körde gammal “skrotbil” och var runt 30 och hade halvbra löner… Vi gick en aning back varje månad trots rejält asketisk livsstil dom åren på en lön.
3 gillningar
Fast om det är en kvinna som ger upp sin karriär och stannar hemma medan mannen matar sin TJP så är det väl en kvinnofälla? Om det var så viktigt att umgås med barnen så bör väl båda jobba 50% eller kanske rentav mannen stanna hemma?
2 gillningar
Håller med att och då ska det kompenseras därefter. Jag tjänar strax över 80’ och har en TJP inbetalning på strax över 16’ varje månad så skulle jag stanna hemma så skulle det vara mitt minimum i kompensation från min partner. Hoppas alla arbetsfria partners kompenseras rättmätigt för trots allt så slutar mer än 50% av alla äktenskap i skilsmässa.
4 gillningar
Hej!
Så underbart att höra att ni trivs med detta härliga val 
själv velat vara hemma så mycket som möjligt med barnen. Det som skrämt mig lite (har långt ifrån lika stora marginaler som er) är att SGI nollas för den som är utan anställning en längre tid, hur har ni tänkt kring det? Om det otänkbara skulle hända, att den som är hemma får permanent nedsatt arbetsförmåga genom sjukdom el olycka? Tänker nog extra mkt på detta då en nära släkting som härligt nog tagit många sabbatsår fick en stroke i relativt ung ålder där det enda positiva i sammanhanget var att personen då i alla fall hade en anställning sedan en tid vilket gav en god SGI annars hade katastrofen varit ännu större om även hela ekonomin rasat (det riskerar den ju göra även med SGI grundad sjukskrivning efter ett tag).
3 gillningar
Mycket bra tråd om halv Föräldra-FIRE!
Bra jobbat! Roligt att se en familj som använder sina pengar till att prioritera barnen!
Nu får du starta din egen tråd på ämnet med. Sommaren börjar lida mot sitt slut. 
3 gillningar
Jag tycker det låter som ett givet beslut med tanke på den ekonomiska situation ni sitter i. Pengarna kommer räcka gott när ni blir gamla så det behöver ni inte oroa er för.
Jag var ledig i fyra år när jag var ca 42-46. Mina barn var lite äldre än era (10 och 12) så de klarade sig rätt bra själva. Däremot så satsade båda på idrott och tränade i princip varje dag och tävlingar på helgerna. Så jag la massor med tid på och tillsammans med dem.
Ekonomiskt så levde vi på aktieurdelning från mitt bolag och en dålig lön som min sambo hade. Efter 4 år fick jag av en slump ett välbetalt jobb som jag hade i sju år. Nu är jag 55 och ledig igen men har blivit deltidsbrandman och renoverar hus.
Min pension kommer vara usel och ligga på miniminivån men det spelar ingen roll då vi lever billigt och pengar blev det över när vi sålde huset i Stockholm och flyttade till liten ort. Så ta chansen att vara ledig när barnen är små. Mest för er egen skull. Man vet aldrig vika vägar livet kan ta. Jobba kan ni göra senare i livet.
7 gillningar
En effekt vid skilsmässa med det här upplägget är sannolikt också att den som varit hemma mer med barnen har mycket bättre kontakt med dem och att det väljer att spendera mer tid med hen om de är stora nog att välja. Så en risk med att vara den som jobbar heltid är ju att den får lite på “relationskontot med barnen”. Ingen som oroar sig för det?
7 gillningar
Jag förstår absolut inte de här argumenten med kvinnofälla.
Hade min fru tjänat mycket mer än mig och vi hade haft det knapert så en av oss var tvungen att jobba så hade jag givetvis varit den som stannat hemma. Tror dock aldrig hon hade gått med på det!
Tänk att få vara hemma med MINA barn och inte tvingats slava på ett lönearbete. Det är ju drömmen!
Om priset jag skulle betala för att fått förmånen att vara med MINA barn är en sämre pension, vid skilsmässa, så är jag villig att betala det priset varje dag.
Att få vara med sina barn på MINA villkor när någon sliter för att vi ska få mat på bordet är mitt drömscenario om vi skulle haft det svårt med ekonomin.
Jag värderar tiden med mina barn mycket högre än några pengar i världen. Den fick inte min fru för hon tvingades jobba. Hon kommer aldrig kunnat få den för hon knocklade på ett jobb, livet rullar på.
2 gillningar
Och här trodde jag att din fru var ledig… 
Med tillfälligt extrajobb för att vara snäll…
1 gillning
Fint att det går bra för er och att ni trivs! Definitionen av kvinnofälla är just att det är något omärkt och utan avsikt. Alltså inte att frun vantrivs idag med att vara hemma och städa, laga matlådor och göra utflykter med barnen sju dagar i veckan. Utan att valet idag kan komma att påverka hennes valfrihet i framtiden. Man hamnar alltså i fällan i framtiden (som vi inte vet något om men som det finns mycket forskning om på gruppnivå). Det betyder inte att tiden hemma inte värdesattes eller ”inte var värt det”. Livet är som bekant mycket längre än åren hemma med barnen. Samtidigt är det väl rimligt att leva mer som man vill idag än att försöka lista ut vad man kan ha lust med i framtiden. Håller med någon som nämnde risken för en försämrad relation till barnen för den som arbetar. Jag slogs av ”jag behöver inte stressa hem på samma sätt”. Får du rentav mindre tid med barnen?
7 gillningar
Vi har olika utgångspunkter och värderingar om meningen med livet.
För mig är meningen med livet barn. När man väl fått barn hoppas och önskar jag att de eller iallafall någon (några) önskar vara en del av mitt liv resten av mitt liv.
Att då missa åren de är små tillsammans med dem hade på många sätt känts som ett straff, som jag missat något vitalt. Något som inte går att mätas i pengar.
Jag tycker mansfällan är värre.
Mansfälla, att missa småbarns åren. Alltså omärkt och oavsiktligt missa ens egna barns uppväxt pga lönearbete. Åren där man sätter sina egna behov helt åt sidan. År som tyvärr aldrig kommer åter.
RT har många bra trådar:
Här en om det är en Kvinnofälla eller inte.
2 gillningar
På ett sätt är det en kulturell kvinnofälla att vara hemma. Min åsikt är att det bästa är att inte tappa kontakten med arbetsmarknaden. Att det känns rätt att gå runt och mysa med barnen betyder inte nödvändigtvis är rätt. Lite som att det är skönt att skippa att träna vilket inte betyder att det är rätt att sluta träna. Man behöver hålla igång och vara en del av samhället som vuxen människa och inte enbart fokusera på barnen.
Skulle säga att i många fall (undantaget möjligen om barnen har vissa diagnoser) så behöver inte barn vara hemma jämt. Risken är stor att man gör det för den vuxnas skull snarare än barnet.
4 gillningar
Man ska alltså inte njuta för mycket av att vara med sina barn för man tappar kontakten med arbetsmarknaden?
Meningen med livet är alltså att jobba på arbetsmarknaden? Det är viktigare än att bilda familj och få barn?
1 gillning
Slö retorik.
För de vuxna och för barnen så är det bra att ha tillgång både till hemmet och till världen utanför. I en majoritet av fallen när en vuxen är hemma på heltid och bara ägnar sig åt barnen skulle jag säga att det är det för att den vuxne (och möjligen även partnern) tycker att det är skönt, inte för att barnen verkligen behöver det.
Så njuta kan man göra men det är dumt att tro att man gör en ädel gärning för allas bästa i det långa loppet.
1 gillning
Stackars barn att bära att de är de vuxnas enda fokus och största mening med livet.
Som sagt: vad som känns, särskilt när man är ny(frälst) som förälder, är inte nödvändigtvis det som är det bästa totalt sett i det långa loppet. Alla mår bra av flera ben att stå på.
1 gillning
Jag är nyfrälst förälder, 10 år nu och njuter varje dag!
Vad menade du att meningen med livet är?
Vad har du kommit fram till när du funderat på det?
Att man utgår från barnen, istället för att utgå från vad ens arbetsgivare vill,innebär absolut inte att barnen inte står på egna ben. Målen för oss är trygga och självständiga individer som går sina egna vägar.
Att någonting är meningen med livet innebär, för oss, att man gör 1000 tals saker man gillar och tycker är roligt, men att barnen är utgångspunkten i alla beslut istället för att sätta, jobb, personlig utveckling, hobbys osv osv osv först.
Prioritering 1 är alltid barnen.
1 gillning