Jag är dålig på att gissa, 2015 skulle jag gissat höginkomsttagare, idag vet jag inte.
Håller med. Det är alltid ett “hat” mot “de rika” eller “de som har råd”. Troligtvis pga avundsjuka där många anser att de har rätt till andras pengar.
För vem ska avgöra vem som har råd? När betalar “de rika” tillräckligt för att det ska anses vara “rättvist”? Troligtvis inte samma person som kommer avgöra det idag eller nästa år, vilket då gör att gränsen hela tiden kommer flyttas.
Det känns som att man bekvämt nog bortser från att vi har progressiv skatt här i landet. De som är rikast betalar redan myyyycket mer, vilket då också borde vara en väckarklocka när de som tjänar bra för ovanlighetens skull får tillbaka lite. För det är verkligen ovanligt.
Vill vi har det rättvist kan vi ju isf börja med att alla skattas som du säger på 30% rakt av, oavsett lön. Men då skulle det gnällas ännu mer.
Funkar för mig!
Då är det jätte lugnt för min del
. Har bara 20000 sek kvar för att uppnå detta 
. Det är så bekymmersfritt som det kan bli 
Klubbat nu också,
Regeringen har fastställt prisbasbeloppet till 52 500 kronor för år 2023.
Ganska bra nyheter för oss som betalar vi statlig inkomstskatt 
Har de klubbat 2024 med? Ska inte det baseras på inflationen framåt?
Nej det har dom inte, det är en felskrivning från @anon23957643. Det ska stå 2023 
Skönt att det höjs lite mer än vanligt!
Med lite flyt kanske höjningen för oss med sjukersättning och sjukpenning täcker den kommande hyreshöjningen. 

Så nu höjs brytpunkten automatisk?
Kan någon skriva en lista (kanske trådskaparen kan hålla en uppdaterad lista i första meddelandet?) över vad detta påverkar?
Googlade och:
Effekter av höjda prisbasbelopp 2023
- Garantipensionen höjs med runt 800-850 kronor per månad.
- Studiemedlen höjs med knappt 1 000 kronor per fyraveckorsperiod, jämfört med höstterminen 2022.
- Högsta nivån i föräldraförsäkringen höjs med 89 kronor per dag, vilket motsvarar drygt 2 700 kronor per månad.
- Sjukpenninggrundande inkomst höjs och den högsta sjukpenningnivån höjs därmed med 89 kronor per dag, vilket innebär en högsta nivå på 1 116 kronor per dag.
- Grundavdrag och jobbskatteavdrag höjs, vilket i sin tur innebär sänkt skatt på arbetsinkomst och pension. Med hur mycket beror på inkomst, se tabell i bilaga.
- Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till 613 900 kronor (knappt 51 200 kronor per månad jämfört med drygt 46 200 kronor 2022).
- Spärrbeloppet (lägsta nivån) för fastighetsavgift höjs med 286 kronor, till ca 3 585 kronor per år.
Hmm. Alla punkter i den listan verkar vara mer pengar i folks plånböcker, var ska de pengarna komma från?
Budgeten ska ju vara i balans så pengarna kommer från något annat. De första punkterna i listan tycker jag är bra. De som har det sämst ställt drabbas hårdast av inflationen. Det är liksom miniminivån av levandsstandard vi pratar om.
Det är lite märkligt att nivån för statlig skatt följer prisbasbeloppet. Borde kanske följa inkomstbasbeloppet istället. Men där går det ju att ändra procentsatser och multiplar om man vill.
Statens momsintäkter kommer troligen att öka.
Precis min tanke inflationen lär ju öka på statens momsintäkter och andra prisbundna skatter.
Finns sammanställt i det inlägget.
Det håller jag inte med om. Det finns ett begränsat köputrymme, om vissa varor ökar i pris så avstår man att köpa andra. Det är väl om det dras ner på sådant som har låg momssats och det som fortfarande köps är det med 25% momsats som det blir netto staten.
Låt oss anta att en familj avstår från utlandssemester för att kunna betala hög elräkning i vinter.
Hög momsintäkt på el samt övrig konsumtion i Sverige den tiden istället för konsumtion utomlands.
Resan betalas i SEK, alltså moms på denna. Samma gäller med flygbiljetter osv till semesterorten.
Det är det du köper på plats som inte tillför svensk moms.
Maten har blivit dyrare, mat har 6% moms och tar av konsumtionsutrymmet.
Jag tror inte skillnaden är jättestor, men det blir nog inga jättetillskott eller jätteminskningar.