Prisutvecklingen på fastigheter

Nej det är den inte. Det är något som dagens bostadsköpare under 30 minns väl och är beredda på. Inklusive tankarna om ännu större nergångar.

Jag har just lärt mig något av den yngre generationen, vilket jag uppskattar.
Mitt perspektiv var naturligtvis för långt i tiden för att betyda något för yngre läsare. I ett längre perspektiv, som inkluderar 90-talskrisen, känns dippen 2017 fortfarande som en fortkörning genom Bredaryd men i ett ännu längre perspektiv, som även inkluderar 30-talet, får naturligtvis 90-tals krisen en mindre betydelse.

Jag är under 30 och detta påstående är bs.

Man köper så dyrt banken tillåter och lånar gärna kontantinsats av föräldrar.

1 gillning

Jag är under 30 och det är inte BS.

Det flesta jag känner i samma åldersgrupp som köpt pratar om risk för kraftiga nergångar.

En framtida positiv prisutveckling på bostäder är inte huggen i sten även om vi inte drabbas av en krasch på bostadsmarknaden. På kort sikt kan inflation och stigande räntor sätta käppar i hjulen men mycket annat kan komma att förändras på längre sikt. De bostäder som idag är ytterst eftertraktade behöver inte nödvändigtvis vara lika attraktiva i framtiden. Nästkommande generationer kommer helt säkert att ha andra åsikter än dagens, inte bara vad gäller musik, elbilar och kryptovalutor utan också vad gäller bostäder.

Kanske dagens 9-åringar inte vill lägga halva sin inkomst på ett boende i framtiden.

Kanske nästa generation inte kan få hjälp av sina föräldrar med insatsen till en etta i Stockholms innerstad eller kanske till och med det inte längre är ett åtråvärt boende för en framtida generation.

Kanske 70-talets “gröna vågen” återuppstår av en eller annan orsak.

Kanske framtidens generationer inte bryr sig om varken sjöutsikter eller sjötomter utan tycker att det är vansinne att betala 30% extra för en sjöglimt och kanske dubbla priset för en egen brygga. De väljer hellre att lägga sina pengar på annat.

Kanske naturen blir allt viktigare och allemansrätten uppskattas till sitt fulla värde och till och med utnyttjas till sin fulla potential och storstadsboendet hamnar i skymundan.

Kanske nästa generation får en medborgarlön och föredrar att bo kvar hemma istället för att sukta efter karriär och ett eget boende.

Kanske ökat våld i större städer får många att bosätta sig på mindre orter.

1 gillning

Tittar man på trenderna som finns nu pekar det snarare åt ett annat håll. För 30-40 år sen var prio att bo nära jobbet. Nu är folk beredda att pendla för att få den livsstil de vill ha.

Jag tror inte att man ska räkna med att nya generationer kommer att ändra inställning out of the blue. Gröna vågen har det snackats om i åtminstone 15 år sen trädgårdsodling började bli trendigt. Däremot kan bredare praktiska förändingar påverka. Vad skulle hända tex om både många utbildningar och jobb krävde minimal närvaro på plats?

2 gillningar

Helt absurt hur priserna rusar, men så blir det med närmaste nollräntor, och Sverige som triggar lånekarusellen.

Jag flyttade från en mindre ort när jag blev myndig till en större stad. I denna ort köpte jag en lägenhet kontant för 20.000kr, idag 10 år senare får du betala 160k ca. Jag kunde alltså köpa en lägenhet för en månadslön och 4 dagar lön för 10 år sedan.

Hade jag jobbat kvar på samma jobb idag med samma erfarenhet och bott kvar i orten hade jag behövt 7-8 månadslöner.

1 gillning

Jag är helt övertygad om att globala trender och andra utmaningar så som urbanisering, digitalisering och klimatförändringar kommer
att påverka i stor utsträckning hur vi lever och bor i framtiden.

AFRY genomfört en undersökning bland unga vuxna i sju europeiska länder under senare delen av 2021. Ganska spännande att ta del av den yngre generationens syn på hur de önskar bo i framtiden.

Så många som 22 %, en dryg femtedel, anger att deras inställning till städer förändrats negativt till följd av pandemin. Det ska bli oerhört intressant att se ifall denna trend håller i sig även efter pandemin.

”Visst lockar fortfarande storstäder för somliga, men när de unga anger sina preferenser, önskar hälften bo i en ort med färre än 100 000 invånare” visar rapporten.

Dock visar det sig att närheten till den större staden fortsatt ses som oerhört viktig av de unga. Det innebär att kranskommuner till större städer fortsatt (med stor sannolikhet) kommer ses som väldigt attraktiva

Tänker mig att kranskommunerna till de större städerna i Sverige som erbjuder bra pendlingsmöjligheter och infrastruktur kommer stå en ljus framtid till mötes. Kan man då som kommun erbjuda närhet till hav, skog men även trygghet - som visar sig vara viktigt hos unga - så tror jag att man kommer ha ett positiv nettoinflödet av invånare :+1:

För er som tycker ämnet är intressant så kan man läsa lite mer om detta här: Future Cities | AFRY

1 gillning

Så kan det vara. Men människors framtidsspekulationer är alltid svåra att lita på. Vet tex att i min generation var det väldigt många som pratade om att flytta till mindre och billigare städer när de hade småbarn. Bara någon enstaka gjorde verkligen det när det kom till kritan.

1 gillning

Självklart är det svårt att sia om framtiden och utläsa potentiella trender och väsentlig samhällsutveckling som får påverkan på framtidens boende. Men det är ju detta som gör det så spännande att följa :grinning::+1:

Ge mig sisådär 10-15 år så återkommer jag med dig en återkoppling om jag hade rätt eller fel :wink:

Däremot kan vi se redan idag att i Göteborg så har vi oerhört svårt för att behålla barnfamiljer då dessa tenderar till att flytta ut till kranskommunerna under de år som barnen är små. Frågan är sedan ifall de kommer tillbaka till storstaden eller rotar sig på de mindre orterna.

1 gillning

Är det inte så enkelt som att det är olika saker som redovisas? Hemnet redovisar k/t värde, som väl är köpeskilling /taxeringsvärde. 2021 fick iaf vi nytt taxeringsvärde, är det något sådant som man ser här?

Mäklarstatistiks sida är på det sättet mer lättförståelig, det är bara priser rakt upp och ner. Men kan ju bli missvisande på andra sätt.

Det kan nog vara en förklaring.
Vad kan man dra för lärdom av detta, att priserna har gått upp fast de har gått ner?

Efter att googlat lite så har jag funnit följande information:

  • Skatteverket genomför fastighetstaxering för alla småhus vart tredje år.
  • Vid småhustaxeringen 2021 är det försäljningar under åren 2017–2019 som legat till grund för
    de nya taxeringsvärdena.
  • För småhus beräknas den genomsnittliga taxeringsvärdeshöjningen i riket till 12 procent när 2021
    års taxeringsvärden jämförs med år 2020.
  • För småhus var den högsta förändringen i Munkfors, 36% för år 2021 och den lägsta i Järfälla, -7%.

Mäklarstatistik redovisar även K/T värdet :+1:

1 gillning

Statistisk lämnar barnfamiljer Stockholm idagsläget även om det främst är till kranskommunerna.

https://www.mitti.se/nyheter/oro-over-att-unga-och-barnfamiljer-lamnar-stockholm/repufn!cOIe2uvIec8XubhIrO1w9A/

Jo har sett det där. Men fortfarande är det väldigt få totalt sett. Det rubbar inga bostadspriser direkt.

OK, då hade jag kanske fel. Men det var väl inte K/T värde som visades tidigare i tråden från mäklarstatistik?

Tjenare Kalle,

Den statistik jag hänvisade till tidigare i tråden redovisade både K/T, Kr/kvm samt medelpris för Halmstads utveckling

Ok då var det bara jag som läste slarvigt. Spontant känns det som att det är Hemnets statistik som är fel i detta fall. Inte har bostadspriserna fallit med 10% senaste året? Snarare tvärtom?

Men är nog svårt att gräva vidare om man inte kan se exakt vilken data hemnet resp. mäklarstatistik använder.

Jag tror också att det är Hemnets siffror som är minst rätt men förstår fortfarande inte varför.

Jag har inte svaret på din fråga, men när jag senast var på bostadsmarknaden fick jag inget bra intryck av Hemnets försäljningsstatistik. Många av bostadsrätterna som såldes snabbt på förhand (i.e. de mest populära objekten) verkade bara tas bort av mäklarna utan att någon slutpris rapporterades. Jag vet inte om de kanske läggs till senare på något sätt, men om de inte gör det så blir ju de aggregerade siffrorna helt opålitliga.