Jag är lite orolig för BRF utveckling i mellanstora städer. Min förening som är relativt nybyggd runt 2016, är priser är ner ca 30-35% sedan topp. Exempelvis lgh på 110 kvm som gick för 3,2 mkr 21/22 går nu för 2,2. Treor på 70 kvm gick på topp för 2,7 mkr o nu för 1,9 mkr. Tvåor på 55 kvm gick för 2 mkr går nu för 1,3 osv. Priserna är ner motsvarande vad de kostade att bygga runt 2015 års nivåer exkl tillval osv. Sedan husen var klara har föreningen amorterat av på lån enligt plan samt extraamorterat några år också. Och i 2025 års redovisning bedöms föreningens ekonomi som god o jag tycker det ser helt ok ut för o va såpass nybyggt. Avgiften är höjd 30 % sedan 2022 och då är lånen omförhandlas med nya “normala” räntenivåer runt 3%, men så verkar de vara i väldigt många nyare föreningar.
I mitt område är de ca 80 försäljningar sedan 2017 och många är back upp mot 1 mkr (30% upp mot 40% prisfall i extrema fall), särskilt de som köpte 2021-22. Jag själv har köpt för ca 2019 års nivåer så är “bara” back 10-15% troligen, så kunde såklart vara värre. Och endast de som är kvar sedan start är typ +/- 0 (nominellt).
Reellt är det ju prisfall med närmare 50% från pristopp, är inte detta en historiskt krasch likvärdigt med 90 talskrisen, fast med högre summor inblandat? Men så läser man i nyheter att priserna går upp, nu vänder det, nya toppnivåer i Stockholm osv. Men så är de i princip kollapsad marknad i flera mellanstora städer där folk lever i en helt annan verklighet.
Följer även lite andra brf o ja ser prisfall i en hel stadsdel upp mot 50-60 % I vissa föreningar. 17k/kvm → 8 k/kvm exempelvis. (Äldre föreningar från 50-70talet, lägre kvmpris såklart men i procent extrema fall)
Fler i samma situation? Man blir ju deprimerad av de o ser sin största ekonomiska investeringen rasa såhär, lever vissa städer/områden i “90-tals krisen” (gällande prisfall) i lokal nivå? Detta måste ju påverka konsumtion/investeringsvilja etc i hela städer.
Villor inte alls ner lika mycket, kanske ner 10-15 % från toppen.
Såklart man ska tänka långsiktigt o inte se bostaden som en aktie, men detta är ju brutala fall verkligen.
För de som exempelvis vill byta upp sig från lgh till villa börjar ju “mellanskillnaden” bli astronomisk, insatsen finns inte kvar o många skulle istället ha ett lån som överstiger värdet.
Mycket text, men är det andra i liknande situation och hur tänker ni?