Var länge sedan Astrid Lindgren skällde ut Ingvar Carlsson om att han inte höll vad han lovat angående att befria hönsen från burarna.
Här är ytterligare exempel på hur man först ger bort 50.000 kr och sedan en 10 år senare ångrsr sig och vill ha gåvan omvandlad till en skuld.
Låter bra för den som är innehavaren av skuldebrevet (to be) och betydligt sämre för Mor som fick 50.000 kr.
Nej, låt det bara vara. Nu framgår det inte hur många syskon du har men är ni tex 4 så är det bara 12500 kr per person det handlar om. Och din mamma tycker lika mycket om er alla. Varför skulle hon vilja skriva på nåt i efterhand som missgynnar vissa av hennes barn. Tror bara att er relation tar skada. Tror att er relation är viktigare än kronor och ören. Sen går ju fastighetsmarknaden både upp och ner så vad de där 50000 kronorna representerar i värde just när hon går bort vet ingen.
Vi är flera syskon men är då 2 av mina syskon som utnyttjat min mor ekonomiskt i flera år. Jag har haft diskussionen flertalet gånger med min mor. Hon är väl inställd på min ståndpunkt i frågan och även medveten om att pengarna hon lånat ut gått till lyxkonsumtion och festande. Så hon är medveten om att det inte är bra men att hon är medberoende.
Jag vet att det inte handlar om några större summor, det är mer av en princip sak. Även då jag lånat ut pengar tidigare till mina syskon som jag inte kommer få se igen.
Men ja må vara rimligare att fråga om hon är villig att skriva in det i testamentet istället. Tror inte hon skulle ta det personligt på något sätt då hon är medveten om hur ansträngd relation vi syskon har.
Samtidigt har @BAW en poäng. Som förälder kan man naturligtvis se på sina barn lite olika, men ni är ändå hennes små älsklingar allihop och hon vill säkerligen er alla väl. Det är ju kanske inte helt omöjligt exempelvis att landa i den slutsatsen att du, som ändå har det relativt gott ställt, är i mindre behov av pengar än dina övriga syskon. Jag skulle därför rekommendera att iaktta viss försiktighet. Överväg risken att hon, liksom många andra här, kan tolka det som att du i själva verket ångrat dig och gått från att vara omtänksam och givmild till snål och girig. (Personligen har jag dock full förståelse för att känslan av att indirekt ha bidragit till syskonen kan gnaga.)
Jag har inte sett något som tyder på att OP har ångrat sig när det gäller att ge pengarna till sin mamma.
Det är inte gåvan till mamman i sig som TS ångrar, snarare det indirekta bidraget till syskonen som den gåvan i praktiken innebar. Enligt min mening är det både stor skillnad och i sammanhanget fullt förståeligt.
Jag ser inget tecken på att givaren ångrade sin gåva till mamma. Däremot har givaren insett att det indirekt också blir en gåva till syskonen vilken den inte vill.
Nej. Sätter man en förfallodag 50 år fram i tiden blir det i praktiken en gåva. Detta kombinerat med att räntan läggs till skuldbeloppet.
I min värld är skillnaden på ett ränte- och amorteringsfritt lån och en gåva försumbar.
Personligen hade jag nog struntat i både att skriva skuldebrev i efterhand och testamente. Under förutsättning att mamman får några bra år efter pensioneringen kommer skuldebrev på kommande underhåll att reparera misstaget. Det här med testamente är känsligare än vad man kan tro.
Att två syskon skall åka snålskjuts på ett annat syskon är väl ändå inget som du tycker är bra?
Ja, det är tydligt att vi ser olika saker.
Jag ser en givare som inte har ångrat gåvan till sin mor, vilket jag också tycker att TS tydligt har förklarat. Men en konsekvens av gåvan är oönskad.
Nestor är inte pedagogisk eller tydlig.
Inleder med ett “Nej” utan att ha minsta lilla förklaring till vad Nestor menar med sitt “Nej”.
Att Nestor inte ser skillnaden på en gåva och ett skuldebrev har jag inte någon synpunkt på.
Under årens lopp har jag upprättat ett stort antal gåvobrev och skuldebrev. Jag vet skillnaden. Jag vågar dessutom sticka ut hakan och påstå att jag kan de juridiska konsekvenserna bättre än de flesta andra.
Nu avslutar jag denna konversation. God Jul!
Vad Nestor anser är en försumbar skillnad kan vara himmelsvid stor.
Ett löpande skuldebrev kan överlåtas dvs säljas.
En fullbordad gåva är i princip orubblig.
Att Nestor är tolerant i sitt sätt att förbise grundläggande skillnader i juridiska dokument väcker närmast farhågor om Nestors verkliga kunskaper inom förmögenhetsrätten.
Kom igen! I detta fall handlar det säkert om ett enkelt skuldebrev och inte ett löpande skuldebrev.
Har raderat några inlägg i tråden och vill påminna om att hålla god ton. Det är okej att ha en diskussion och olika åsikter, men det är inte okej att ge sig på andra användare (s.k. ad hominem)
Historierevisionism.
Historieförfalskling.
Rent ljug.
En gåva som är fullbordad som.i detta fall då Mor fått sina 50.000 kr kan inte omvandlas.
Nestor både ha bättre vett än att försöka ändra på verkligheten.
Uppenbart behöver Jan Bolmeson lite mer utbildning i vad de latinska uttrycken innebär.
Att sakfrågan är det viktigaste underlåter jag inte att understryka alldeles oavsett att jag inte räds att med namn nämna de som nämnas bör.
Jag har fört ett teoretiskt resonemang och därefter avrått från att göra åtgärden par gånger om. Lägg av nu!
Bry dig inte om honom.
Vi normala som läst tråden förstår vad du menar och det är ett helt rimligt resonemang.
Han verkar antingen försöka misstolka frågeställning med flit och hitta fel (på dig vad det verkar som) eller så är han ett sådant där känt naturväsen ur den nordiska folktron 