Jag och min sambo klurar lite på en grej här hemma.
Jag jobbar på bank inom IT och kom över en kul detalj.
Om du har ett sparkonto med ränta för ditt buffertspar och samtidigt har ett bostadslån (eller annat lån) som berättigar dig till ränteavdrag så kommer dessa 2 räntor jämna ut sig och du kommer i slutändan få mindre skatteåterbäring när du gjort din deklaration.
Detta kändes rätt förvirrande och inte så intuitivt så jag slog en signal till skatteverket som bekräftade min slutsats.
Så de enda positiva jag ser (för mig själv å min sambo eftersom vi har ett bostadslån) är att du får räntan tillabaka tidigare, dvs vid årsskiftet (eller månatlig om du har en kontogivare som betalar ut med den intervallen), istället för våren när skatteverket kastar ut pengar.
Därför har jag själv stängt mitt räntekonto och har någon mindre buffert och slängt in lite mer av de på lysa.
Är de någon som har kommit till samma slutsats?
Hur har ni gjort med buffertsparande vs ränteavdrag?
Alltså, ja, du får betala skatt på ränteintäkter och dra av ränteförluster. Så långt korrekt. Men pengar du har på Lysa är ju inte skattefria, du betalar schablonskatt på ISK-kontot istället för skatt på vinsten. Det är ofta lite billigare skattemässigt, i alla fall i längden, men bara om avkastningen är relativt hög. Har du räntor på ett ISK-konto så är det i allmänhet sämre skattemässigt än att bara betala kapitalskatt på ev. vinst. Så det du vinner skatteplaneringsmässigt på detta är med all sannolikhet mycket små summor, särskilt nu när statslåneräntan är hög så ISK-skatten är hög, och du tar en betydligt högre risk. Buffertsparandet finns ju där för att du ska slippa sälja dina indexfonder i en situation där de just gått ner 15% och du plötsligt behöver få loss en massa pengar. Med andra ord är risken för att du i längden förlorar betydligt mer än du vinner på detta upplägg inte obetydlig.
Vad menar du med att du får mindre i skatteåterbäring? Jag förstår inte riktigt vad du menar är klurigt eller förvånande
Om du har ränteinkomst på 10000 och räntekostnad på 10000 så betyder det att du netto är 0 och betalar ingen skatt på kapitalvinst (och gör naturligtvis ej heller ränteavdrag på inkomst från tjänst eftersom du redan gjort avdraget mot kapitalinkomst)
Mindre skatteåterbäring är kanske lite kort sammanfattat men i praktiken så kvittar du ju delar av ditt ränteavdrag (som kommer tillabak med skatten) mot den ränteintäkt du gjort därför “mindre skatteåterbäring”.
Det är väl kanske inte klurigt eller förvånanade, utan mer att många pratar om att de är viktigt att ha ett bufferkonto MED bra ränta men i praktiken så kvittar du ju bara ut den? så varför är man så noga att påpeka att man ska ha ränta på kontot?
Jag förstår din poäng, såklart är de kapitalet jag sätter in på lysa under större risk och inte skattefria. Nu va de mer att någon extra del av min buffert går in där istället för att ha ett något större belopp med ränta på.
Om du kikar på mitt svar till Carl Johan så formulerar jag min frågeställning något bättre.
Om du har pengar på sparkonto och 0% i sparränta samtidigt som du har räntekostnader på 10000, så kommer du netto ha -7000 efter att du fått tillbaka 30% via ränteavdraget på inkomst av tjänst.
Om du istället har ränta på ditt sparkonto så att du drar in 10000 i ränteinkomster, så kommer du netto gå plus/minus 0. Dvs du har gjort en vinst, netto efter skatteeffekter, på 7000 kronor relativt att inte ha ränteinkomster.
Med andra ord, det känns som att du tänker “Jag får ju ändå tillbaka de där 3000 kronorna via avdraget på inkomst på tjänst” och glömmer själva ränteintäkten du fått.
Jag ser vad du skriver och de verkar stämma men jag får inte ihop de.
Jag formulerade min fråga till skatteverket ungefär såhär:
“Om jag har ett bolån som gör att jag får 5000 kronor i ränteavdrag jag ska få tillbaka på skatten och samtidigt har ränta på et konto som generarar 5000 kronor om året, kommer jag då få 0 kronor i ränteavdrag tillbaka på skatten”
Och på de fick jag till svar att de stämmer.
För att skapa ett positivt räntenetto måste du först äta dig igenom ditt ränteavdrag.
Exempel:
Lån 2 000 000 med ränta ränta 5% blir 100 000kr ränta att betala per år. ränteavdrag blir 30 000kr.
Räntebärande konto 3%. Med 100 000 buffertsparande blir de 3000 ränteintekt per år.
De 3000 kronor som kommer från räntekontot kommer dras av från mitt ränte avdrag så jag får tillbaka 27 000.
Vad är de jag vinner på att ha räntekontot här kontra vänta på skatteåterbäringen?
Om jag tänker snett i mitt exempel så rätta mig gärna.
Om du har 1000 kronor i ränteintäkter och 4000 kronor i ränteutgifter så blir nettot före skatt -3000 kronor. Av detta får du tillbaka 30% på skatten, alltså 1000 kronor. Netto efter skatt blir alltså -2000 kronor.
Om du har 0 kronor i ränteintäkter men fortfarande 4000 kronor i ränteutgifter så blir nettot före skatt -4000 kronor. Du får tillbaka 30% av detta på skatten, alltså 1200 kronor. Nettot efter skatt blir alltså -4000 + 1200 = -2800 kronor.
Du räknar tokigt, helt enkelt. Som @CarlJohan säger så verkar du helt bortse från de 70% av ränteintäkten som du faktiskt får behålla.
Låter som du blandar äpplen och meloner. Jämka göra att du slipper vänta på skatteåterbäringen (om du har räntekostnader som kommer resultera i lägre skatt), det är bra och det börjar bli populärt igen nu när räntorna ökar. Sen kan du ha sparande på räntekonto och få ränta månadsvis, det kan också vara bra, men det är en helt annan sak och behöver inte alls vara med i mixen, i kronor gör det varken till eller från i slutändan vad avser mängd skatt som ska betalas.
Om du har 2 miljoner i lån och en räntekostnad (förlust på kapital) på 100000 och inga pengar på sparkonto så kommer ditt kassaflöde netto bli -70000 eftersom du får tillbaka 30000 i deklarationen året efter.
Om du har sparkonto där du får 3000 i ränta så kommer du totalt ha en förlust på kapital (dvs räntenetto) som är 97000. Av detta får du tillbaka 29100 då gör avdrag på din netto räntekostnad mot inkomst av tjänst. Totalt kassaflöde i din plånbok är alltså +3000-100000+29100 vilket blir -67900. Du har alltså 2100 kronor mer kvar i slutändan (vilket motsvarar den beskattade ränteintäkten)
Varför blandar du in skatteåterbäringen ditt resonemang? Skatten är alltid 30 procent på dina ränteinkomster. Skatten på dina låneräntor är alltid 30 procent upp till 100 000 i låneräntor. Dessa kvittas mot varandra.
Resonemanget bör givetvis vara: När är det skattemässigt bättre att ha pengar på ISK jämfört med att ha dem på ett sparkonto. I år ligger är detta knappa 3 procent. Alltså, tror du att avkastningen blir över 3 procent använd ISK, annars sparkonto. Nästa år kommer nya skattesatser och då får du göra en ny bedömning.
Pengarna på ditt sparkonto ser du ju hela tiden. Skatteåterbäring beror ju på så mycket mer än ränteavdrag, eventuella reseavdrag och fastighetsskatt till exempel.
Hoppas att du förstår att Staten inte tar 100 procent i skatt på din ränta utan 30 procent. Sedan spelar det ingen roll eller ej, om du har låneräntor som skattemässigt kvittas. Du får ALLTID 70 procent av din inlåningsrränta för eget bruk.
Jag tror att Skatteverket tyvärr misstolkade din fråga, förmodligen tolkade de “genererar” som “genererar en kapitalvinstskatt” medan den avsedda tolkningen var “genererar en avkastning”.
