Prognos för pensionsålder

Jag räknar kallt i mina kalkyler med risken att allmän pension kommer minskas / räknas ner utifrån att det finns annan pension (tjänstepension). Fullt möjligt att tänka sig ett scenario där framtida politiker anser att alla ska ha en basnivå i pension oavsett källa. Ser således statlig pension som en bonus jag inte räknar med att få. Får bli en glad överraskning om det visar sig att min pessimism inte stämmer.

Det är arbetsmarknadens parter som förhandlar, tex Svenskt Näringsliv, LO och PTK för SAF-LO och ITP.
Inom kommun och region höjdes åldersgränsen från tidigast uttag till 60 från 55. I gengäld blev insättningarna högre. Inom ITP finns inga planer på att höja tidigast uttagsålder vad jag har hört. Däremot har många pensionsavtal senast inbetalningsår 65 och om man vill ha högre intjänandeår är det inte orimligt att arbetsgivarorganisationen slänger in höjning av tidigast uttagsår i samma förhandling. Regeringen kan dock ändra lägsta uttagsålder i inkomstskattelagen: “10 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.” Vilket inte är en högoddsare att de kommer att göra.

1 gillning

Motiveringen bakom riktåldern är att kvoten mellan tid i arbete och tid i pension är densamma som den var 1994. Så det som du anser är rimligt är precis så den är konstruerad!

Du blandar ihop medellivslängd och medianlivslängd. Medianslivslängden idag är signifikant högre än medellivslängden så det är fullt möjligt att medellivslängden om 45 år är runt 90 medans medianen är närmare 94.

Vill du läsa mer om konstruktionen av riktåldern så har Pensionsmyndigheten rapporten om det här:

Ok. 1994 är väääldigt länge sedan. Det betyder att man anser att det är rimligt att man trycker tillbaka andelen tid i pension till det som rådde för nästan 30 år sedan. På den tiden har förväntad kvarvarande livslängd för män ändrats ca 4 år. Det har just den effekt jag pekade på.
Mer rimligt ur individens synvinkel och “rättvisa” mellan olika årskullar vore kan man tycka att frysa förhållandet som rådde när man började justera riktåldern ca år 2022 för dom som är födda 1957 och senare.

Ah ett misstag från min sida, de som föddes på 1950-talet började ju såklart inte jobba då. Men inte heller på 1970-talet var det väl särskilt många som började jobba så sent som i 25-års åldern. Detta var ju fortfarande före den massiva utbyggnaden av högskolor etc.

Motivationen kommer snarare från att hitta den lösning som ger en likvärdig kompensationsgrad över tid för varje pensionär. Men på ett ungefär innebär det precis det du tyckte var rimligt, dvs att andelen tid i pension är konstant.

Vi kan mycket väl förändra systemet om vi vill, men att ha en högre andel av tid i pension medför ekonomiska konsekvenser som måste hanteras. Det är ju en av de stora anledningarna till varför riktålder införts! Pensionssystemet designades inte med så pass höga livslängdsökningar som vi sett de senaste 25+ åren. Visst kan vi göra det med startår 2022, men inte med den nivån av inbetalningar som skett de senaste 25 åren.

Tack för svaret! Kändes rimligt att det låg något bakom den där 55 års gränsen.

Det tog ett tag innan makthavarna förstod att de måste börja höja pensionsåldern i takt med ökande livslängd. Så de som är födda i början på 50-talet är i denna bemärkelse gynnade både i förhållande till de som är äldre och de som är yngre.

1 gillning

Hmm den så kallade etableringsåldern knaprar sig uppåt precis som du säger Kalle. Enligt SCB har den sk etableringsåldern stigit kraftigt. 1990 hade 75% börjat arbeta vid 21 års ålder. 2020 hade åldern där 75% börjat arbeta ökat till nära 29 år.
(Låter konstigt högt för mig född på 50-talet som flyttade hemifrån vid 20. Åker SÅÅ många på sabbatsår i Asien eller byter högskolelinje minst en gång eller sölar sig igenom utbildningen eller är mambos och spelar dataspel hela dagarna)
Det gör det tyvärr mer rimligt att låta pensionsåldern knapra sig uppåt rätt rejält om man inte kan få till att man börjar arbeta tidigare. Även med en högskoleutbildning borde man normalt vara klar vid 25.
Man måste rimligen anse att man inte bidrar till vår gemensamma pensionspott medan man studerar. Man kanske borde vidta lämpliga åtgärder i den änden också. Incitament för att inte söla. Mer bra information så att man minskar risken för att man vill byta linje. Alternativt lite möjlighet till tidigare pension om man börjar arbeta tidigare.

2 gillningar

Det är kanske inte riktigt så illa, många jobbar nog t.ex. något/några år innan de börjar studera, och räknas kanske inte som etablerade förrän efter studierna då. Till slut landar man nästan i om det är bättre att jobba mellan 20-25 eller 65-70, eller tvärtom?