Jag (tillsammans med fru och ett barn) bor senaste åren i centrala Stockholm i en 2:a (förstahandskontrakt). Jag är 34 år och vår samlade inkomst innan skatt är ca 70,000 innan skatt.
Vi trivs bra i lägenheten även fast det är trångt.
Jag hör ofta att vi måste köpa en lägenhet för att vi går minste om värdeökningen. Är det så?
Skulle vi köpa en lägenhet kommer vi behöva flytta rätt långt ut från staden med långa pendlingsavstånd till jobbet. Och det känns också synd att behöva säga upp förstahandskontraktet som jag stått väldigt länge i kö för att få.
Om ni trivs i er lägenhet och kostnaden för den är rimlig, så ser jag ingen anledning att köpa en lägenhet och flytta utanför Stockholm bara för att ni “går miste om värdeökningen”.
Se inte bostaden som en investering, det är ert boende, det finns viktigare faktorer än pengar när det kommer till ert hem, det är min åsikt.
Dessutom finns det inga garantier för att ert boende kommer öka i värde och även om det gör det är det inte säkert ni säljer det just då.
Investera pengarna på marknaden istället för i en lägenhet.
Det är inte alls säkert att det är bättre att köpa sitt boende, trots att man så klart missar (eventuell!) värdeökning på den bostad man teoretiskt hade köpt. Några argument mot.
Avkastning på bostäder är inte självklart, se bara den lite större nedgången under 2017 samt den den nedgång som varit nu under våren ( i alla fall på bostadsrätter i sthlm). Sen är frågan vilken avkastning man kan räkna med på längre tidshorisonter. Att köpa/sälja bostad är också oftast förknippade med höga transaktionskostnader.
Låst kapital. Att köpa sin bostad innebär (för de flesta) att man måste låsa en stor andel av sitt kapital i sin bostad. Dels är det en dålig riskspridning och dels kan det vara väldigt svårt att komma åt kapitalet om man skulle behöva det till något annat. Med amorteringskravet tvingas man dessutom spara ytterligare i bostaden istället för att kunna välja alternativa investeringar.
Andra/alternativa kostnader. Som du var inne på kan den den bostad man ha råd med ligga betydligt sämre till. Det kan innebära merkostnader så som behov av (ytterligare) bil/pendlingskort samt så klart den tid man behöver lägga på pendling. Kanske behöver man till och med gå ner i tid för att klara av vardagspusslet.
Subventionerad hyra. Nu vet jag inte din hyra, men eftersom du fått köa länge antar jag att den är reglerad. Att “ge upp” en lägenhet vars hyra är längre än en marknadshyra får ses som en förlust.
Fördelar med eget boende: Om vi ändå förutsätter att en bostad ger en viss avkastning så har den en fördel mot andra investeringar och det är att kunna investera med hävstång. Att köpa en bostad med 80 % belåningsgrad är vanligt och inget som någon höjer på ögonbrynet över. men att köpa fonder med 80 % belåning är det nog få “Svenssons” som ger sig på.
Så för att sammanfatta mitt svammel. Det är inte alls säkert att det är bättre att köpa sitt boende (speciellt inte om man bor bra och med en reglerad hyra). Men får att kompensera för ev. värdeuppgång på bostadsmarknaden bör man investera (gärna enligt Jans modell) men med belåning.
Håller med ovanstående, bostaden är ju först och främst till för att bo i. Dvs trivs ni i lägenheten och hyran är rimlig så skulle jag inte flytta för att man måste äga sin bostad. Det finns andra ställen att investera sina pengar, tex aktiefonder.
Sen gissar jag att en flytt kanske blir aktuellt ändå när barnet blir större eller om det kommer syskon. Men huruvida du hyr eller köper boende tycker jag mer ska bero på hur man vill bo än vad det kostar.