Hej
Jag har “investerat” i mina föräldrars hus när de behövde hjälp. Jag funderar dock på hur man skall tänka när jag skall få tillbaka pengarna. Jag har hört att hus oftast stiger i värde i takt med inflationen och tänker att jag i den takt det är möjligt bör plocka ut dem och investera i annat. Vi var överens när jag lånade dem jag skulle få ränta, som i hur mycket huset har gått upp, men inga mer detaljer.
Jag vet värdet på huset precis när jag investerade pengarna. Dessutom ligger huset i utkanten på stadskärnan och är unikt vilket skulle kunna ge en god värdeökning. Då jag förstått att det är avdrag och kringkostnader kring hus funderar jag på vilken ränta som är rimligt att tänka sig så det blir rättvist för båda parter?
Inför utlån bör man enas om en räntesats.
eller
Hur stor del av husets värde gick du in med? Räkna ut den procenten och se det som ditt delägande i huset. Ökar huset 50% i värde så ökar ju delvärdet också. Men sjunker det få du en inverterad utveckling.
Jag förordar första varianten.
1 gillning
Alternativkostnaden för dina föräldrar vore förmodligen lån i banken. Det är väl det som du ska ersättas för. Så några procent.
Del i värdeökningen på huset får du den dagen dina föräldrar lämnar ett arv efter sig.
2 gillningar
Tack angaudlinn för ditt svar! 
Ja det låter enklast att enas om en ränta som är rimlig, kanske vad jag fått om jag satt det på ett fasträntekonto…
Tack för att du tog dig tid att svara! Först tänkte jag den räntesats jag skulle fått om jag satte in det på ett konto , men även intressant vad det skulle fått betala till banken!
Ja det, eller motsvarande bankräntan. Men vad som är rimligast får ni ju enas om.
Skulle jag behöva stötta mina päron så hade jag såklart gjort det, men jag låter hellre bli då det är bättre potentiell utdelning på börsen. Och att ta t ex 7% av nära anhöriga känns ju ”sådär”.
1 gillning
Jag håller verkligen med om den här biten. Tycker man ska vara försiktig med att ta ut räntor osv. av nära och kära över lag, det är oerhört lätt att måhända “rimliga” önskemål uppfattas som girigt. Det är helt enkelt inte värt att förstöra sina familjerelationer “bara” pga. pengar.
Jag tycker att du borde börja i andra ändan. Diskutera med dina föräldrar och fråga dem hur de skulle vilja göra - vad verkar rimligt utifrån deras perspektiv och förutsättningar? Just nu så är det ju (eller har varit) nollräntor på bankkonto så det är inte precis så att du hade blivit rik på att låta pengarna ligga där heller.
3 gillningar
Håller med. Ska man låna ut pengar till familj och vänner så tycker jag att man antingen ska göra det helt av ren välvilja, eller inte alls. Möjligtvis att man kan ta ut en låg ränta som motsvarar vad man säkert kunnat placera pengarna annars, men då överenskommet i förväg.
2 gillningar
Ja jag är helt i linje med er. I detta läge behövde jag “låna” ut. Jag bor i en liten stuga som jag betalar en förmånlig “hyra”. Så lite egenintresse med i saken.
Om mina föräldrar “lånar” för en kortare tid tycker jag inte att jag ska ta ut något. Jag har frågat och fått veta att jag kan få tillbaka delar av beloppet lite per månad. Den delen som de får behålla för en längre tid skulle jag ändå haft på ett fastrentekonto som en del av min portfölj. Den delen kanske jag kan ta upp till 1% procent på, låter detta rimligt?
Bra förslag att ta det med den ur deras synvinkel, sedan min. Det var ju sagt från början som en investering/lån. Bra att diskutera så här för då klarar tankarna…
1 gillning
Nu blev det klarare. I din första post lät det mer som att du vill “casha in”. Jag håller helt med om att tar du detta från ett fasträntekonto (el dyl) och du har möjlighet att undvara dem så är det absolut rimligt med en procent i ränta. Men å andra sidan, hur mycket pengar rör det sig om? I det läget kan ju allt under 500-100k kännas småaktigt, typ; “-Glöm inte min femhundring i ränta…” när vi pratar om föräldrar.
Pratar vi mer pengar så känns det mer självklart att få ränta, men då skulle de ju inte stå på ett fasträntekonto från början om du frågar mig. Oavsett, snacka med päronen och kom överens om nå’t som känns rimligt. Kanske vill de avrunda lite uppåt för gesten och/eller det faktum att du är deras dotter som hjälper dem och inte tvärtom.
Ja det är en viktig detalj att jag hyr av dem och själv vill bo kvar här! 
I detta fall rör det sig om lite över 100.000 vilket är mycket för mig då jag är halvtidssjukskriven. Så en del av summan tog jag från fonder och en del från fasträntekonto.
Ja tack, nu har jag lite mer på fötterna inför samtalet med föräldrarna! 
I allmänhet brukar det vilja runda uppåt snarare än neråt…
1 gillning
Då förstår jag. Bra att ni kan stötta varandra. Vad jag menade med “lite” är att 1% på 100k inte är så mycket när man står på Ica, vid macken eller i kön till hämtmaten, även om man inte ska fnysa åt pengar såklart.
Det låter som en sund relation och att ni säkert kan komma fram till en bra medelväg.
1 gillning
Jo jag förstår , men “lite” är min marginal varje månad typ… 
Detta är smart tycker jag.
Jag är både privat ut- och in-lånare, samt har ett litet bolån i en bank. I mina överenskommelser med andra har jag använt min egen motsvarande bankränta efter rabatt osv. Ändras detta för mig så följer de privata skuldebreven det.
Ja det låter vettigt!