Ränta på ränta existerar inte enligt "banktjänstemannen"

Jag håller inte riktigt med (men det betyder inte att jag har rätt). Om jag under en sexmånadersperiod sparar 1000.- per månad och börsen bara går upp så har ju de andelar jag köpte för sex månader sedan ökat i värde. Bara för att jag får färre andelar innebär det inte att r-p-r-effekten avstannar.

Vad du säger är att jag bara kan uppnå r-p-r om börsen stiger OCH jag låter bli att månadsspara, men det är ju inte sant.

Du kan aldrig tjäna pengar på en fallande börs annat än om du investerat i Bear-certifikat (eller vad det kallas). Du kan, i princip, bara tjäna pengar i indexfonderna när börsen går upp. OM du skulle ha 100:- den första januari i en fond som inte har någon kursuppgång under ett år, utan bar ökar i värde på grund av att de aktier fonden har ger avkastning, så skulle du ändå tjäna pengar och r-p-r uppstår.

Jag kan ha missförstått dig. Du får gärna utveckla ditt resonemang.

Det finns endast två sätt att slippa ränta på ränta-effekten på ett ISK: Det första är att ha en fond som ger positiv avkastning (dvs. när kursen går upp) högst en gång under tiden fonden är investerad. Det andra är att ha ett tomt ISK-konto. (Men kontot behöver inte nödvändigtvis vara ens tomt ifall man använder det som en depå eller månadsparar, så egentligen är vi redan uppe på tre-fyra olika sätt).

Är det nån som kan komma på flera sätt (utan att fråga Staffans bankman)?

Byt till en produkt som är tydlig att förstå, banktjänstemäns bästa kompis är när kunden inte förstår, då kan dom lätt sälja på vad som helst. Låter det tillräckligt invecklat tror kunden att det är något oerhört smart…gå inte på den uppenbara.

Indexpatronens senaste förslag hade jag köpt rakt av…om du själv inte vill vara aktiv med ombalansering osv.

//Tomas

Självklart kan du bara få avkastning på de pengar du själv sätter in. Banktjäntemannen har ju rätt. Vems pengar skulle du annars få avkastning på? Det är väl ingen annan som sätter in pengar åt dig?

Antag att du sätter in 100 000 kr i en fond där värdet osannolikt fördubblas till 200 000 på ett år. I slutet av år två sjunker värdet med 40 procent . Värdet på ditt innehav är då 120 000. Din avkastning på två år är då 20 procent.

Jag har själv jobbat som privatrådgivare i bank i några år. Av egen erfarenhet vet jag hur svårt det är att kommunicera med kunder som inte har någon som helst erfarenhet av aktier eller fonder. Det är möjligt att banktjänstemannen har uttryckt sig klumpigt, men det kan också ha varit så att budskapet inte gått fram.

Själv är jag absolut ingen anhängare av generationsfonder. I vissa lägen finns det dock genuint ointresserade kunder som skulle må bra av ett sparande. Som någon slags sista utväg kan man då föreslå en generationsfond. Avkastningen kommer inte bli något att skryta med. Kunden kommer däremot att känna sig trygg och slipper att bry sig. Detta alternativ är bättre än ett bankkonto med 0 procent ränta.

Glöm inte bort att merparten av Sveriges befolkning är ointresserade av vad som skrivs i denna blogg. Vi som är intresserade är en klar minoritet. I det verkliga livet får man därför ibland hitta lösningar som inte är helt optimala.

För den som är över 60 år,ointresserad av sparande och rädd för att förlora pengar kan Robur Access Mix vara ett alternativ. Hälften aktier, hälften räntor och en låg avgift. Detta är en fond som jag inte skulle välja själv. Jag föredrar att inspireras av Jan. Men som sagt, teori är en sak och kundernas verklighet är en annan.

Ursäkta. Det skulle ha varit en kommentar, men blev ett svar i stället.

Nestor, jag får inte ihop det.

Om jag sätter in 1000:- och låter pengarna ligga där i 8 år och får varje år 8% i avkastning så säger du att jag inte kan få mer än 640:- (80x8=640). Jan kalkylator ger 1851:-. Är den fel?

Nej. Det säger jag inte alls. Jans kalkyl är givetvis rätt, och detta beror på ränta på räntaeffekten.

I mitt exempel ovan diskuterar jag inte ränta på ränta effekten överhuvudtaget. Jag försöker bara förklara vad utfallet blir i praktiken under vissa givna förutsättningar.

Låt mig se om vi kan förklara detta med siffror.

Dag 1 har jag 100:- och ±0 i förändring på fonden. Dag två går fonden upp 0,5%. Jag har då 100,50:-. Dag tre går fonden upp 1%. Jag har då 100,50:- x 1% = 101,51:-. Dag tre ytterligare +2%, 103,54. Dag fyra sjunker den med 1%, då har jag 102,50:-. Dag fem ökar den med 2% och då har jag 104,56.

Jag har alltså haft en ökning med 4,56% eftersom jag har fått r-p-r.

Så, när man tittar på fonden utveckling t.ex. per dag så har man fått den ökningen PÅ hela ditt innehav i den fonden, inte bara på pengar som du själv satt in och investerat.

Hoppas vi alla hänger med på r-p-r för fonder nu.

Nja. Normala kursrörelser upp och ned under en femdagarsperiod, skulle jag knappast kalla ränta på räntaeffekt. Vad kallar du effekten för, om fonden hade backat 5 procent på fem dagar i stället?

Det är inte lätt det här. Jag vill med mitt exempel visualisera hur värdet förändras. Jag använder termen ränta-på-ränta som ett begrepp som illustrerar hur alla pengar ökar/minskar i värde och inte bara de pengar man själv sätter in.

Jag kan hålla med om att termen ränta kanske inte riktigt passar in i sammanhanget eftersom det betyder ”priset på pengar”.

Jag skulle absolut säga att man kan få ränta-på-ränta effekt under 5 dagar, så länge det har gått uppåt mer än en dag så har du fått en ränta-på-ränta effekt.

Det är ju otroligt hur folk kan snurra in sig i konstiga resonemang… Ränta på ränta effekten är en ren matematisk effekt och förstår man inte den så går det att spara vidare utan problem.

Att misskreditera en banktjänsteman som görs här känns väldigt nära en kränkning. Det klart att han känner till ränta på ränta effekten. Det handlar om kommunikation och inte om okunskap hos tjänstemannen .

I svaren här jämförs olika typer av sparande. Generationsfonder tex jämförs med indexfonder och du här får råd om att välja de senare. Det finns dock en hake som man sällan skriver om här och det är risken för att börsklimatet kan vara ogynnsamt när tiden för att ta ut dina pengar kommer. I en tid med stigande börs är det lätt att inte förbise denna risk. Principen för generationsfonder är att successivt över tid föra över pengar från börsrelaterade innehav till räntebaserade.

Strunta i ränta på ränta effekten. Tack ja till kaffe nästa gång du besöker din bankman. Diskutera med honom om det i just din personliga situation ska välja att spara vidare i en pensionsfond eller indexfonder enligt de principer som marknadsförs på den här bloggen.

Lycka till!

 

Instämmer till fullo. Länsförsäkringar har ju dessutom några av marknadens bästa indexfonder.

Men om ni läser vad frågeställaren faktiskt säger att banktjänstemannen sagt så är det ju inte korrekt och då kan ju inte banktjänstemannen förstå vad han pratar om.

Jag lämnar den här diskussionen nu. Vi vet att det fungerar som det är tänkt. Fondvalet kan diskuteras, men är kunden nöjd med en generationsfond så tänker inte jag övertala eller övertyga annat.

Vi har bara frågeställaren version. Vi vet inte hur banktjänstemannen har uttryckt sig, och därmed inte om Staffan uppfattat allt rätt.

Jag lämnar också diskussionen nu.