Det förslaget är ju något annat än det TS talar om, och det som jag är van vid som standardportföljen. Långräntor är en annan sak än korträntor, som fungerar som barlast. Den som kör med långräntor hoppas på en negativ korrelation mot börsen, att de stiger när börsen tankar, och såklart att de ger ett signifikant bidrag till avkastningen. Det är inte en dum plan, men det är något annat än vad TS efterfrågar. Om börsen kraschar och räntorna går upp så kommer denna portfölj att prestera sämre. Vill man optimera det troligaste utfallet är det nog bättre med längre räntor, medan om man vill optimera det värsta utfallet så är det bättre med korträntor. Olika målsättningar.
Sedan verkar båda dessa fonder ha en duration ”mellan 2 och 10 år”, så det är ju inte jättelånga räntor. Så även i en krasch som sammanfaller med höjda räntor så kommer den säkert att vara lugnare än 100 % aktier. Men inte lika lugn som om man kör korträntor.
I det långa loppet bör såklart långräntefonden prestera bättre.
(Ovanstående sagt baserat på min förståelse av räntefonder, men jag investerar inte i dem själv, så jag har aldrig riktigt djupdykt.)