Min förenklade makroteori avseende räntor, som jag baserar min allvädersportfölj på, ser i stora drag ut såhär:
- Nominella statsobligationer: låg tillväxt + låg inflation (ex. 1929-32, 2008-09)
- Reala realränteobligationer: låg tillväxt + hög inflation (ex. 70-talet)
- Företagsobligationer: hög tillväxt + låg inflation (korrelerar med aktier)
Sedan kan man dela in vart och ett av ovanstående i:
- Korta obligationer: låg volatilitet, avkastning styrs mest av gällande reporänta
- Långa obligationer: hög volatilitet, avkastning styrs mest av marknadens förväntningar på inflation och reporänta
“Indexfonder” för räntor (andra förslaget = valutasäkrad):
- Globala nominella statsobligationer: EUN3/AMF Räntefond Mix
- Globala realränteobligationer: IUS5/Danske Invest Globala Realräntor SEKH
- Globala företagsobligationer: Storebrand Global Företagsobligation A/JPM Global Corp Bd SEKH
Bankkonto med insättningsgaranti kan sägas vara likvärdigt ultrakorta nominella statsobligationer, eftersom motpartsrisken är i princip obefintlig.
Finns det någon enskild räntefond som alltid fungerar som krockkudde? Nej, därför investerar jag i en blandning av ovanstående i min allvädersportfölj.