Från vad jag läst så fungerar de så här (om jag förstått det rätt):
Avkastningen består av 2 delar, dels en “ränta” som motsvarar inflationen och dels en extra ränta. Detta passar mig bra då det dels skyddar mot inflationen och dels mot en börskrash. Jag är 70 så det är viktigt.
När jag gjort en hastig sökning så ser jag två olika typer av träffar. Exempelvis dels på SEB Realräntefond D och dels på “Realobligationer” hos Swedbank där minsta belopp är 1 miljon.
Här noterar jag två saker: SEBs fond har tappat 2,29% senaste året, vilket motverkar mitt syfte, och Swedbanks “Realobligationer” har en lite diffus beskrivning som gör mig misstänksam. (Även om beskringen i delar stämmer in på mitt behov.)
Så vad gäller för mig som privatperson och vilka alternativ har jag här?
De fungerar förenklat som det låter och inget diffust med Swedbanks realobligationer som i Sverige är riksgäldens realobligationer. Kupong = avtalat + KPI. Realobligationer - Riksgälden.se. Senaste 10-åring får man 0.75% kupong på, men sen så är det auktion också och den såldes med rabatt på 97538/100k. Denna rabatt gör att det i runda slängar blir runt 1% om man håller hela löptiden.
Det som händer är att du får 0.75% + KPI i kupong, men sen så har du bara betalat 975380 (om du köper till auktionspriset) och får tillbaka 1000000 om 10 år vilket betyder att själva obligationen avkastar motsvarande 0.25% per år om den hålls hela löptiden. Dock görs dessa beräkningar diskonterat etc, så rapporterade så kallade budäntan blir 1.0318%
Värdet på fonden varierar ju dock dagligdags beroende på vad folk är beredda att betala för de befintliga obligationerna. Om det plötsligt ges ut nya realobligationer som ger KPI + 2% är ju KPI + 1% i 10 år inte lika lockande så (nu-)värdet skulle nog sjunka med cirka 10%. Det spelar dock bara roll om man tänkt sälja direkt, över tid betalas ju KPI + 1% ut tillsammans med det ursprungliga lånebeloppet som avtalat.
Ska du ha räntefond? Då behöver du behöver läsa på hur fondernas obligationer prissätts på obligationsmarknaden varje dag.
Det är prissättningsmodellen för räntefonder som gör att du kan förlora pengar i räntefonder. Köper du själv en obligation och håller den hela löptiden så får du räntan och går aldrig ner på minus (om inte banken går i konkurs), det är detta som kallas riskfri ränta.
Räntefondernas prissättningsmodell gör dem till en spekulation i att räntorna ska falla, då stiger räntefonderna. Tvärt om när räntorna stiger, då faller räntefonder.
Prissättningsmodellen för räntefonder bygger på att om fonden köper ett antal obligationer när räntan är hög och sedan säljer dem när räntorna sjunkit, då vill många köpa de äldre obligationerna med högre ränta, vilket ger en vinst.
Motsatt gäller när räntorna stigit. Då vill få köpa fondens gamla obligationer eftersom nyare obligationer ger mer ränta. Det innebär att fonden måste sälja sina gamla obligationer med rabatt för att få dem sålda, men det ger förluster i fonden.
Detta gäller alla räntefonder utom de som är mycket korta.
Var jag i din situation skulle jag kolla om Riksgälden har några real obligationer och så skulle jag äga dem hela löptiden för att få riskfri ränta, men det blir ju skatt på vinsten sedan vilket förstör kalkylen något.
För flera år sedan talade jag med nordnet om detta och då sa de att om man handlade obligationer för mer än en miljon så kunde man köpa och ha dem i sin depå, även fast det inte marknadsförs till småspararna.
Korta räntefonder och sparkonto är andra alternativ som (nästan) aldrig går back, som är nära riskfri ränta.
Att jag föredrar Realobligationer före räntefonder (oavsett typ) är pga jag inte sett någon “garanti” för att de inte dyker oavsett orsak. Enda alternativet som är aktuellt här är bankkonton med bra ränta. (“Bra” som i det bästa man kan få och lita på.)
(Jag kommer inte sätta merparten i Realobligationer om det blir av.)