Regeringens förslag om att höja studielånsräntan

Skatter brukar som bekant användas som styrmedel av stater för att ge incitament till önskade beteenden genom lägre skatt och minska oönskade beteenden genom högre skatt. Jämför exempelvis bonus/malus-systemet för bilar där fordon med lägre miljöpåverkan, som elbilar, belönas med avdrag och bidrag (bonus), medan fordon med högre utsläpp får höjd fordonsskatt (malus).

Det är liknande tänk som ligger bakom flera punktskatter som alkoholskatt, tobakskatt, sockerskatt, bensinskatt, etc., alltså att folket ska minska användningen av dessa produkter genom att staten höjer kostnaden för dem i form av höjda skatter.

Den intressanta principfrågan är därför om det är regeringens avsikt att färre ska utbilda sig, då de ökar incitamenten för att låta bli genom att göra studielån dyrare.

Att det “bara” rör sig om en extra hundralapp i månaden är ovidkommande och ett ointressant motargument. Tror de flesta som besöker detta forum väl känner till “många bäckar små”-principen när det handlar om t.ex. månadssparande, så då ska man komma ihåg att det må “bara” vara en hundralapp dyrare just med studielån, men det är heller inte den enda skatt man betalar som “bara” motsvarar mindre summor varje månad (jämför Lingchi).

2 gillningar

Absolut har du rätt där. Då skulle man kunna tänka kring detta…

…och föreslå en progressiv variant. De som aldrig blir färdiga eller pluggar en massa olika strökurser straffas mer. Då får vi både ut välutbildade människor på arbetsmarknaden och sparkar de som behöver i baken som behöver sådan “uppmuntran”. :wink:

Om man kan tjata om att ISK är för lågt beskattat så kan man tjata om att detta är för generöst utlånat. Om staten ska ta mer så kan staten ge mindre. Däremot är det rimligt med begränsningar på båda hållen. Ränteläget idag är upphovet till alla dessa märkliga effekter på samhället i stort.

Har vi redan. Du kan inte få ut mer än 6 års fulltidsstudiers studiemedel. Sen är det slut.

Jag tänkte mig mer en flytande gräns (men det förstod du nog).

Jag förstår inte skillnaden i detta fallet. Du får max ut 6 års studiemedel. Sen får du inte mer oavsett hur många år du stannar och “pluggar” (dricker öl). Problemet du beskriver är redan bortreglerat.

Jag tänker mig en stegrande skala som också påminner studenter om att bli klara. Pluggar man längre utbildningar bör man vara mer säker och därmed vilja bli färdig.

Det handlar inte bara om överliggare och slackers utan också om att få ut utbildat folk på arbetsmarknaden. Jag tänker samhällsekonomiskt, inte bara privatdito.

1989 reformerades systemet för studielån totalt. Lån tagna före 1989 är allt för annorlunda för att kunna ändras med samma beslut. Det skulle behövas egna beslut för att påverka dessa lån. Avbetalningsplanen för dessa lån byggde på att de skulle vara betalda när låntagaren fyller 55 så det finns antagligen inte så stora summor kvar enligt detta system att det lönar sig att ändra dem.

1 gillning

Håller inte med. Tycker det vore helt orimligt att en längre utbildning ska vara svårare att finansiera per studiedag än en kortare.

Framförallt som man vill ha de som läser längre utbildningar som en yttersta kompetensspets.

Tack för förtydligandet Christian.

Många som jag pluggade ihop med på läkareutbildningen hade inte kommit in direkt utan fått läsa andra saker först. De hade reella problem med att få slut på CSN-veckor och det fanns därför stipendie att söka från olika förbund. Långt ifrån alla som kunde få det dock.

1 gillning

Det är på tiden att man höjer räntan. Vidare borde man täppa till så att bara de som har behov av lånet får ta det, dvs det skall inte användas för att få ett extra förmånligt lån för spekulation på börsen. Lånet är inte till för sådant, det brister i krav- och kontrollfunktionen.

Varför då? Lånet kommer ju inte från statskassan utan från riksbanken via lån som sedan återbetalas. Systemet bygger på eget ansvar för att man pluggar till något som gör att man kan betala tillbaka lånet över 40 år, vilket de flesta gör. Ansvaret innebär också ansvar för att sköta pengarna korrekt, dvs inte spekulera bort dem på dogecoin om det innebär att man får gå hungrig resten av terminen.

Låter väldigt drygt att skapa kontrollfunktioner och trams för att se till att “rätt personer” får låna pengar till “rätt studier” eller “rätt leverne”. Det är ju precis det som F-kassan och arbetsförmedlingen och andra kontrollinstanser för bidrag får skit för att de är dåliga och ineffektiva på. CSN är väl det enda bidraget i detta landet som är smidigt och lätt att förstå hur det funkar.

2 gillningar

Inte bara det, räntan på studielånen är redan kopplad till statslåneräntan med en extra adminavgift ovanpå. Så med högre statslåneränta så går studielånsräntan upp.

För att det är uppenbart vad syftet med studielån är och då är det viktigt att det används till detta och inget annat. Annars skulle väl alla, oavsett om man studerar eller inte, anse sig ha rätt till lika förmånliga lån.

Studiemedlet ska göra det möjligt att studera, oavsett ekonomisk eller social bakgrund. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning, utjämna ekonomiska skillnader och ge en god effekt på samhällsekonomin.

Studiemedel består av lån och bidrag. Det ska täcka levnadsomkostnaderna under studietiden.

1 gillning

Tror du är ensam om att vilja förvägra de som studerar rätten till förmånliga lån. Från ditt eget citat: “Studiemedlet ska göra det möjligt att studera, oavsett ekonomisk eller social bakgrund. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning …”

Varför får man inte bestämma själv över pengar man lånat, betalar ränta på och sedan betalar tillbaka?

Barnbidraget är väl ett ännu bättre exempel på ett bidrag som är enkelt utformat och delas ut till alla utan onödig byråkrati för att avgöra vilka som verkligen behöver det. Även om det leder till att många föräldrar som uppenbarligen inte behöver bidraget sätter det oavkortat på ett sparkonto som barnen får när de blir vuxna.
Barnbidragets enkla utformning och att alla får del av det gör att det sällan ifrågasätts. Vi borde ha fler bidrag av den typen.

1 gillning

Ja det är klart man får. Men lånet är ju tänkt att gå till de som har behov av det, inte till de som vill använda pengarna till något helt annat än att göra det möjligt att studera, oavsett ekonomisk eller social bakgrund

Det ifrågasätts ganska ofta faktiskt, typ att många gått fram med att det ska inkomstbeprövas.

1 gillning

Detta beror på att folk inte har begripit. Barnbidraget är ett bidrag till de som har barn och det är till för att jämna ut ekonomiska skillnader mellan de som finansierar uppväxten av framtida skattebetalare och de som inte gör det. Om det ska vara ett bistånd till fattigare föräldrar är det inte längre ett barnbidrag. Det finns bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd som ger extra bidrag till de som har barn för de som behöver det.

Det är ett väldigt rättvist bidrag. I andra länder får man i stället vissa skattelättnader om man har barn vilket ju innebär att man får mer ju högre lön man har. Det är betydligt mer orättvist.

8 gillningar

Var inte en av motiveringarna att föräldrar åkte på skatt för sina barn pga av moms på basala varor i matbutiken? Så barnbidraget är i grunden en form av skatteåterbäring.