Regeringens förslag om att höja studielånsräntan

Vardagsekonomi
1

Läste nyss detta, vilket jag inte hört något om tidigare:

Regeringens förslag om att höja studielånsräntan tiofaldigt för stora grupper får hård kritik av fackförbunden Saco och TCO samt Sveriges förenade studentkårer, rapporterar GP.

Enligt förslaget skulle alla som tagit lån efter 1989 få en ränta på 0,5 procent i stället för 0,05 procent, som det är i dag. Höjningen ska finansiera förslaget om omställningsstudiestöd.

– Detta ställer olika grupper på arbetsmarknaden mot varandra. Och det gör att snedrekryteringen till högskolan riskerar att öka. De som kommer från ett mindre välbärgat hem kanske väljer en annan väg istället för att plugga, säger Sacos ordförande Göran Arrius till GP.

2

Min spontana tanke är väl att det i dagens ränteläge ändå är plus minus noll gentemot den rörliga räntan efter skatt på sparkonton där ute. :man_shrugging:

Lite överdriven debatt när historiskt normala variationer i statslåneräntan givit upphov till större nominella ökningar än så. Även om det låter dramatiskt i procentuella termer från dessa extremt låga nivåer.

3 gillningar
3

Vissa verkar indoktrinerade i en uppfattning om att alla ändringar av villkor, skattehöjningar etc. är att jämställa med stöld. Det här är ett korkat synsätt som hör hemma på sophögen. Det är rimligt att kunna göra olika justeringar under förutsättningar att de ges en utformning som gynnas samhällets övergripande mål.

7 gillningar
4

Höj CSN-räntan till 8% som den var när jag gick ut.

5

Största problemet här är att man använder CSN-lånen för att finansiera reformer i statsbudgeten, inte nödvändigtvis den reella höjningen. Att använda CSN-lånen för att finansiera reformer har dels aldrig gjorts förut och är dels inte lånens intention. Det finns ju en hel del spännande saker man kan finansiera med CSN-lånen liksom. Det skapar en osäkerhet i systemet som gör att man kanske drar sig för att låna framgent och därmed studera. Vem vet vad man behöver finansiera för reformer med lånen framåt liksom?

Utöver det uppfattar jag upplägget mycket märkligt. De som är yngst och därmed lägst lön, minst pengar, högst mån och längst tid kvar är de som ska betala procentuellt mest. Unga får alltså bära den andelsmässigt viktade största bördan vilket blir märkligt.

12 gillningar
6

Problemet är att räntan på studielånet är rörligt och baseras på genomsnittliga statslåneräntan de senaste tre åren. Därför är räntan just nu 0,05% då statslåneräntan varit extremt låg.

Förenklat kan man säga att finansieringen av studielånen görs genom att staten lånar upp en summa pengar med en viss ränta, och lånar ut dessa pengar till studenter till samma ränta, det vill säga utan att göra ekonomisk vinst på de studerande. Avkastningen på investeringen fås istället av en högre utbildningsgrad bland befolkningen, vilket kommer att gynna skattebasen i framtiden. Denna princip anser i alla fall jag är värd att värna om.

Det föreslagna påslaget är just nu kommunicerat som ett spann omkring 0,5-0,6 procentenheter. Ett sådant påslag frångår från den princip jag nämnde ovan, och innebär de facto att staten ska gå med vinst på att låna ut pengar till studenter. Notera att höjningen inte ska bekosta administrationen, utan för detta finns redan en årlig administrationsavgift.

Lite fakta: 1,7 miljoner har studieskulder. Genomsnittligt skuld är 143 000 kr/låntagare. (se: Stockholms län har de högsta studieskulderna - CSN). Den ökade årliga räntekostnad per person uppgår således till 858 kr, det vill säga pengar som går till statskassan, till skillnad från befintligt upplägg som täcker statens kostnader för lånen.

Det ironiska i sammanhanget är att i samma veva som (S) presenterat detta förslag om påslaget är att de också gick ut med att de vill förbjuda vinster i skolan (21/9). Påslaget innebär som sagt att staten ska gå med vinst på att låna ut pengar till studenter. Vinstmarginalen för staten med dagens räntor är alltså uppemot 92,3% som är skllnaden mellan total ränta på påslaget (0,65%) och skillnaden mellan total ränta och upplåningskostnad (0,65% - 0,05% = 0,6%). Detta är betydligt högre marginal än vad friskolorna har som (S) kritiserar.

Notera också att påslaget inte kommer att försvinna även om räntorna “normaliseras”, utan om genomsnittliga statslåneräntan i framtiden uppgår till 4%, kommer student få betala uppemåt 4,6%.

I min bok, är det högst önskvärt att studier premieras. CSN lånar som bekant ut pengar både till högskolestudier, komvux, gymnasiet, körkortslån, etc. Det sänder mycket olyckliga signaler om staten ska beskatta studielån (påslaget utgör en faktisk skatt) när utbildning är en grundsten för fortsatt tillväxt.

15 gillningar
7

Mycket oväsen för 60 kr/månad

2 gillningar
8

Staten ska givetvis inte “göra vinst” på studenter. Här handlar det om att finansiera ett nytt omställningssystem, alltså i praktiken ytterligare studier. De pengar som tas in på studier när man är 20 bidrar alltså till att finansiera studier, för några färre, när de blir 40. Det är så som som mycket i det svenska samhället fungerar.

1 gillning
9

I förhållande till oväsendet kring vinster i skolor menar du? Academedias vinst per elev är 199 kr/månad räknat på resultat efter skatt 2019/2020 på 431 msek och 180 000 elever. Men principfrågor är visst olika.

4 gillningar
10

Det är väl inte hela världen men jag undrar, kan regeringen verkligen göra det? Enligt villkoren när jag tog lånet baseras lånets ränta på statslåneräntan.

Enligt förslaget gäller det för lån tagna efter 1989.

11

Låter väl ganska hälsosamt ändå att få lite ränta tillbaka, inflationen äter väl upp lånen så fint ändå över tid.

Sen återstår bara övriga skuldberget som växer så det knakar med negativ realränta.

12

Staten kan alltid ändra på spelreglerna precis hur retroaktivt som helst, tyvärr. Det är därför jag inte litar på staten :slight_smile:

9 gillningar
13

Nja, vanligtvis finanserar man under sin yrkesversamma tid föregående generation som har arbetat och kommande generation som ska arbeta. Nu helt plötsligt ska man skuldsätta den kommande generationen som får ta studielån för att den nuvarande generationen ska få höga studiebidrag.

14

Det här är ett konstigt perspektiv. Räntan på alla studielån höjs, nya som gamla. Nivån är fortfarande obetydlig. Om vi dessutom får höjda marknadsräntor framöver (inte osannolikt) kan det hela bli ett slag i luften.

Fördelarna kommer på motsvarande sätt alla till del, de som redan befinner sig på arbetsmarknaden och de som är på väg dit.

15

En nettomarginal på 3.5% är väl inte någon övervinst direkt?

16

Menar du friskolornas nettomarginal? Där håller jag helt med dig, och mitt inlägg var ett svar till Axel som skrivit svaret strax ovanför mitt.

17

Blir intressant om det verkligen går igenom.

“1,7 miljoner har studieskulder. Genomsnittligt skuld är 143 000 kr/låntagare.”

Detta är inkomplett data, och synd att CSN inte delar up svenskar som studerat i sverige och svenskar som studerat i annat land.

Var femte svensk läkare har utbildats utomlands.

För att studera utomlands så är det inte bara levnadkostnader som man tar lån för, universiteten tar också terminsavgift, och man får ta ut extra CSN lån för att täcka denna kostnad (om man inte har någon som kan betalar den):
Storbritannien: “inte mer än 115 000 SEK/läsår”
Polen: 85 000 - 150 000 SEK/läsår
Rumänien: 40 000 - 65 000 SEK/läsår
Ungern: 70 000 - 180 000 SEK/läsår
Tjeckien: 100 000 - 140 000 SEK/läsår
Letland: 94 000 - 127 000 SEK/läsår
USA: 290 000 - 610 000 SEK/läsår
Koatien: 100 000 - 130 000 SEK/läsår
(2020 data)

Medianlönen år 2020 för en AT-läkare (ny läkare) var 33 500 kronor per månad.

För jämförelse: År 2020 var medellönen för grundutbildade (ej specialistutbildade) sjuksköterskor som arbetar inom region 32 850 kronor i månaden innan skatt.

Har enbart subjektiv data på detta, men på min tid under utlänsk utbildning så klarade cirka 1/3 av alla studenter hela läkarutbildningen på min ort. 2/3 studerade 1-flera år utan att få läkarlegitimationen och fick gå tillbaka tomhänta. Så det finns ett mörkertal av svenskar som har tagit på sig (flera år av) studielån utan att kvalificera för jobbet som skulle betala tillbaka lånet.

För Ungern är 180 000 SEK/läsår rätt så korrekt. (vi exkluderar levnadskostnader för att göra det enkelt)
x6 år utbildning om man klarar allt på första försöket (en signifikant mängd studenter behöver 7-9 år p.g.a. det finns en syn att man måste bryta ner studenten för att bygga up läkaren). Om man blir färdig 2026:

image
image451×523 17.3 KB

Per år betalar man CSN 31 716 SEK, dvs nästan en månads brutto lön för en ny läkare. Och detta ska öka med up till x5? (eller räknar man på något annat sätt???)

Det ska bli intressant att se om 1 av 5 svenska läkare tänker att gå en utlänsk läkarutbildning som:

  1. Har lång tid tills man tjänar pengar
  2. Genererar en stor skuld
  3. Har en risk att inte gå vägen pga strängare utbildningsklimat
    Plus i framtiden
  4. Har en årsränta på flera månadslöner

Jämfört med att välja en annan utbildning i sverige som gör att man kan komma in i arbetslivet fortare, och inte drar på sig stora skulder med höga räntor, och med nästan samma ingångslön. (väldigt få läkare jobbar enbart för lönen, men lika få läkare är masochister).

Dessa utbildningskostnader måste gälla för alla andra utbildningar som sker utomlands också. Världen blir plötsligt mycket mindre för de med förmågan men inte kapitalet.

19

Jag tror du har mer rätt än mig och min kl 02 hjärna gjorde en tankevurpa med procenträkningen.

Tillägg:

image
image391×742 20.5 KB

Om jag förstår websidan rätt så är räntan 7,7k/år (motsvarar 642 sek/månad. Så med de nya reglerna går räntan upp till 38,5k/år ränta plus återbetalningen av lånet + exp avgift som motsvarar 24k/år.

Någon med bättre matte kunskaper kan korrigera :slight_smile:

21

Ja, dags att höja räntan här, eftersom man har ett val att betala av tidigare. CSN-lån ska tas för att man utbildar sig till ett yrke där man sedan tjänar pengar. Lånet ska inte tas för att man är sugen på att lära sig zulu eller nå’t annat man knappast har nytta av. Hela studiestödssystemet är byggt för vårt gemensamma goda och inte för nöjesplugg.

Men jag håller med om att lagom är bäst. Kanske bör både golv och tak införas så ingen drivs från hus och hem. Och ja, det är astufft om nå’n pluggar zulu här, men gör det på fritiden, säger jag. :slight_smile:

4 gillningar
22

Är väl en skitsumma de handlar om de är väl snarare principen bakom de som jag kan tycka är underlig.
Skatt på något brukar man ju införa för att man antingen vill minska på något man inte tycker om eller för att man behöver pengar.

Om nu detta införs för att man behöver pengar varför har man då undantagit alla som tagit de före 1989? Konspiratorisk som jag är misstänker jag att generation 1970 och före röstar i stor utsträckning på S även bland högutbildade, medans yngre utbildade generellt inte röstar S.

1 gillning