Hej!
Par, tillsammans i 13 år. 32 respektive 33 år. Tjänar 39,5 samt 34 i månaden. Gymnasielärare och förskollärare. Det vill säga, stabila arbeten och vi kommer aldrig vara utan jobb.
Vi sparar cirka 10tkr per person i månaden.
Vi har just nu omkring 300tkr i aktier (dock minus 35 %ish) samt omkring 120tkr på kontot.
Billån på 80tkr och CSN. Inget annat i övrigt.
Vi har sparat sedan vi tog examen med olyckliga utgifter ibland (Husdjur som blev sjuka och kostade 20tkr och så vidare).
Vi plan var att fortsätta leva så billigt vi kunde och köpa en “förevigt” villa där vi kunde skapa en familj och bo i 15-20 år.
Däremot har priserna gått upp, räntorna gått upp och det känns som att det krävs mer och mer för att vi ska lyckas köpa. Dessutom krävs lagfart och pantbrev som kräver ännu mer sparande.
Vi var även riktigt smarta och investerade mycket av våra pengar i aktier som nu ligger minus cirka 35 %. Även om alla råd är att inte spara en kontantinsats i aktier så gjorde vi det misstaget. You live and you learn.
Vi har även försökt vänta på Startlånet för förstagångsköpare men det verkar ta evigheter innan det går igenom. Vi har väntat sedan förslaget kom ut och har tappat hoppet om att det kommer godkännas under 2023.
Istället tänker vi nu så här;
För cirka 5 månader sedan bestämde vi oss för att spara alla pengar på ett sparkonto istället.
Vår plan är att köpa en BRF för cirka 2-3 miljoner (en 3a eller 4a) och bara använda våra pengar på sparkontot och ta ett privatlån till kontantinsatsen genom SBAB. Bo här i cirka 4-5 år medan vi fortsätter att spara och låter våra aktier förhoppningsvis återhämta sig. För att därefter köpa en villa.
BRF kommer även vara i staden där jag arbetar vilket drar ner pendlingskostnaderna på cirka 2000 i månaden.
En billigare bostad ger oss mer skydd från ökade BRF avgifter. Vi skulle klara av en absurd ökning.
Det ger oss en chans att spara ihop mer men ändå påbörja familjen. Vi vill inte skaffa barn i vår nuvarande 2a.
Våra utgifter (även med privatlån för kontantisats) blir inte allt mycket högre än våra nuvarande i en hyresrätt.
Våra aktier får möjligheten att återhämta sig, som vi då kan använda för att betala av privatlånet.
Det jag undrar är,
Är mitt reasonemang mer logiskt? eller bör vi sälja våra aktier med 30 % förlust och undvika privatlån genom SBAB?
