Hej.
Hur kommer det sig att revolut vill ha så mycket uppgifter om en? Till och med en bild på en. Jag har testat många nischbanker men ingen har velat ha så mycket information som Revolut . Jag som överdriver kanske?
Det känns lite överkurs, men jag har dålig koll på utländska nischbanker.
Efter en snabb googling hittade jag en artikel.
Det verkar som flera reagerat på att de ifjol började begära in skatteuppgifter från sina kunder. Men om jag tolkar det rätt så har verksamheten omvandlats från ett finansiellt institut, till en bank och har därmed fått nya regler att följa.
Den uppdaterade artikel jag läste finns här:
https://www.dagensteknik.se/revolut-anvandare-uppmanas-fylla-i-skatteinformation/
De har väl inga fysiska kontor så det kanske är deras sätt att ”identifiera” sina kunder?
Är annars känt som KYC, Know Your Customer, och är en del emot penningtvätt och säkerligen mot internationell terrorism.
Inget som är direkt ovanligt längre. Speciellt då du skall kunna ta ut pengar och skicka pengar.
Revolut har väl helt enkelt fått en ökad användning bland kriminella och då tvingas man skärpa kraven.
Ett annat alternativ till penningkurier är värdeöverföringar via kryptovalutor. Det finns aktörer
som utan att ha anmält sin verksamhet till tillsynsmyndigheten bedriver växlingsverksamhet
för kryptovalutor. Då de är oreglerade är de synnerligen attraktiva möjliggörare för kriminella
aktörer. De aktörer som köper och säljer kryptovalutor mot kontant betalning kommer
sannolikt att användas men även de som säljer genom kontoöverföringar kan nyttjas. I de
fallen går betalningen normalt via överföringstjänster, där Swish är vanligast men bl.a.
Revolut har börjat ta en framträdande roll. Finanspolisen har i tidigare utskick redogjort
för riskerna kopplat till kryptovalutor, hur växlare utan att ha anmält verksamhet till
tillsynsmyndigheten agerar samt vilka risker det medför.
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&ved=2ahUKEwiJ5OG_u_n-AhVSSPEDHRmwBdMQFnoECBIQAQ&url=https%3A%2F%2Fpolisen.se%2Fcontentassets%2F0808e4fd9d0545ad9a9f22f638bfebbb%2Ffinanspolisen_informerar-covid19.pdf&usg=AOvVaw04lmjuswcvHU29-5UyPQFI
Hej!
Jag har både Revolut och Wise.
Bor i Indonesien. Båda leverantörerna vill då och då ha foto på mig med pass i handen. Tycker att det känns tryggt när man ibland transfererar belopp på uppemot 40.000kr
Det är inget ovanligt alls att utländska aktörer vill verifiera din identitet med en bild på en ID-handling och en bild på dig själv. Hos andra kan man behöva göra ett videosamtal för att visa upp handlingarna och sitt ansikte.
I Sverige har vi ju BankID, men motsvarande system har inte alls samma genomslag utomlands, speciellt inte när institut och kunder kommer från olika länder.
3 gillningar
Tack för alla bra svar.
2 gillningar
Jag har visat upp mitt körkort i kombination med en elräkning där mitt namn och adress tydligt framgick när jag hade kontakt med en utländsk aktör…
Mot pengatvätt och stödja terrorism??
Du menar det vårt kända telekombolag gör?
Det är ju inte olagligt i Sverige. Annars hade de åkt dit.
Alla tech bolag loggar allt du gör. De tar även bilder på dig. De vet vilken läkare du träffar och varför. Vilka mediciner du får.
Lägg till geofence i framtiden där ditt kort bara funkar i ditt närområde.
Jodå MP har Redan diskuterat detta för att kunna reglera rörligheten.
Att du måste visa en bild till banken är numera en småsak
en nyfiken fråga, var hamnar dessa bilder? Hur lagras det? När kommer dom åt dom, vilka kommer åt dom, vad gör dom mer specifikt med själva bilden?
Hade N26 i Tyskland, när jag bodde där, allt fungerade bra. För att starta ett konto krävdes videochatt med pass så att de kunde verifiera att passet var äkta genom att titta på alla “special” funktioner i passet.
Jag har jobbat med en del produkter som använt sig av dylika KYC-tjänster. Datan bör anses vara personuppgifter, och enligt GDPR så ska de inte lagras längre än nödvändigt och tillgång endast på must-have basis. Men i verkligheten så finns det tolkningsutrymme och hur företag faktiskt göra är inte helt ovanligt ganska långt ifrån vad GDPR specificerar…
Typiskt det som händer med bilderna är att ett system på ett så automatiserat sätt som möjligt analyserar ditt körkort och din selfie (oftast behöver man också ta en bild på sig själv) för att dels försöka matcha att det är faktiskt du som syns på körkortet (eller passet, etc). Dels upptäcka att du t.ex. inte visar en bild på dig själv som selfie (vanligt att fraudsters t.ex. visar upp någons profilbild från Facebook istället för en selfie).
Lite beroende på KYC tjänst så har en del manuell granskning för de som inte kan automatiseras, andra rejectar (eller flaggar för möjlig risk).
Rent generellt så används KYC dels utifrån reglement runt pengatvätt, osv. Men också som en källa av många runt risksignaler (för om användaren potentiellt kanske pysslar med scam/fraud).
1 gillning