Riksbanken har shoppat värdepapper sen 2015 som ett alternativt penningpolitiskt instrument till styrräntan, vilket accelererade under pandemin då man också började att köpa bostadsobligationer. Nu när räntan går upp så sjunker värdet på dessa papper och Riksbanken får skriva ned värdet ordentligt, vilket innebär ett resultat för banken på -81 000 000 000 SEK för året.
Vad tror ni? Har tillgångsköpen haft någon betydande effekt på inflationen vi har nu? (RB säger själva att det inte är sannolikt).
Om bostadspriserna ökat markant på grund av köpen; vem tjänade på det här och vem drog det korta strået? Var köpen motiverade?
Jag tänker att nya på bostadsmarknaden som inte upplevt annat än expansiv penningpolitik och köpt sitt första boende till ett dopat pris är de stora förlorarna här. Har RB något ansvar att erkänna och ta här, eller är det för tidigt för att säga?
Jeff Snider på Eurodollar University (pod) har länge pratat om att QE har minimal påverkan på att inflationen, inte direkt det som sägs i folkmun direkt… Men QE programmen driver bara inflation när broad money (m2 och uppåt) ökar mer än vad GDP. För att m2 ska öka genom QE, måste centralbankerna köpa antingen statliga treasuries som skickas vidare ut i samhället (läs helikopterpengar), eller direkt av verklighetens folk (villet isf görs via en bank).
Däremot är jag övertygad att de billiga lånen som bankerna hjälpt folk att få har drivit upp huspriserna och till viss mån även finansinspektionens agerande kring amorteringskrav samt belåningsgrad har ökat huspriserna rejält…Men att leta efter någon som kommer ta på sig något ansvar om det? Håll inte andan medans ni letar!
Billiga lån är ju inte direkt något som varit unikt i Sverige, andra länder har förvisso haft en kraftig stegring av bostadspriser med under tiden med 0 ränta, men att den varit exceptionell i Sverige måste väl då bero mer på de senare förslagen, amorteringskraven och belåningsgraden.
RB ansvarar bara för inflationen. Eventuella effekter på bostadsmarknaden är upp till regeringen att motverka. Åtgärder som högre amorteringskrav, sänkta ränteavdrag, regler kring belåningsgrad mm. är ju verktyg som har funnits tillgängliga under hela denna period, så jag ser inte varför så många vill beskylla Riksbanken för bostadsbubblan.
Det beror på hur en menar med ansvar. En kan självklart beskylla Riksbanken för att åtminstone delvis ha orsakat bostadsbubblan; däremot har de genom sitt uppdrag inget formellt ansvar för bostadsmarknaden som de behöver ta konsekvenser för.
Att det är så är förstås ingen naturlag. Det blir intressant att se om det eventuellt blir en politisk debatt framöver om att reformera Riksbankens uppdrag.
Finns ingen anledning att vare sig beskylla eller reformera uppdraget. Är snarare politikerna som skall ställas till svars för att de inte gjorde något. Det var ju inte så att Riksbanken inte har utryckt sin oro över bostadspriserna, de hade enkelt kunnat motverka prisökningen på bostäder utan att kontra inflationsmålet.
Att bostadsbubblan delvis beror på att räntan har hållits relativt låg tror jag inte är alltför kontroversiellt. Sen att det blir intressant att följa eventuell debatt mellan politiker som skyller ifrån sig ska absolut inte tolkas som att jag nödvändigtvis är för det. Vi ser redan nu en viss debatt om 2 % är ett rimligt mål eller om det kanske hade varit bättre med omkring 3 %; jag skulle inte bli förvånad om fler frågor blir aktuella.
Riksbanken köpte obligationer med avkastning, de får då en årlig avkastning och vid löptidens slut får de tillbaka sina pengar. Dvs om riksbanken inte säljer sina obligationer, utan låter dem löpa ut - då har de inte förlorat en krona.
Dvs, låt obligationerna löpa och få in pengarna så är det ingen förlust. Sälj dem inte.
Varför skulle en pappersförlust spela någon roll? Det är ingen reell förlust om de inte aktivt väljer att vara dumma i huvudet.
Problemet här är inte de låga räntorna utan att det inte fick något finanspolitiskt svar. Hade regeringen höjt amorteringskraven, satt hårdare krav på KALP, minskat ränteavdragen, återinfört fastighetsskatt eller 10 andra olika initiativ så hade bubblan varit mindre eller obefintlig. Riksbanken ska kunna fokusera på inflation och lita på att regeringen löser resten.