Det är nog ett lika stort misstag att klumpa ihop Europa som ett enskilt system att jämföra emot, de individuella nyansskillnaderna kan stundvis vara lika stora mellan olika europeiska länder som mot USA.
Exemplet med huruvida pension räknas med i nettoförmögenheten är ett exempel på det, i Sverige är tjänstepensionen en betydande del av nettoförmögenheten och utgör även en del av lönekostnaden.
Tjänstepension existerar inte i alla europeiska länder, så jämföra nettoförmögenhet och lön mellan andra länder utan att ta hänsyn till detta kan bli missvisande.
6 gillningar
FI har kartlagt svenskars sparande | Finansinspektionen
“Kartläggningen pekar på att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och att endast 3 av 10 har 50 000 kronor eller mer tillgängliga i ett sådant sparande. En buffert ger ekonomisk trygghet genom att skydda mot oförutsedda utgifter, inkomstbortfall och behovet av att låna till konsumtion.”
I vanlig ordning är det svårt att få tag i komplett underlag och datan i rapporten bygger på stickprov från instituten. Förhoppningsvis innebär det att det ute i stugorna inte är fullt så illa som rapporten visar.
Många här på RT tycker att den typen av buffert är helt onödig och kan absolut finnas i den stora gruppen, 7 av 10, som inte har 50000 i buffert på ett sparkonto. Vad kan hända som man inte kan lösa ändå?
Jag har mer än 50000 på ett sparkonto men det är inte specifikt en buffert för oförutsedda utgifter utan även ett konto för “vanlig” konsumtion utanför lönen, t.ex. resor i närtid. Om jag skulle investera allt utom en buffert för oförutsedda utgifter skulle jag kanske nöja mig med 20000 på ett sparkonto med så hög ränta som möjligt med möjlighet att få loss pengarna direkt vid akut behov.
2 gillningar
Ja tror inte att halva befolkningen inte ens har 10 000kr på ett konto. Nyckeln ligger nog i att de inte har definierat det som ett “buffertsparande”.
1 gillning
Datan är baserad på ungefär 4 miljoner användarkonton. Det är ett stort stickprov och vi har ingen anledning att anta att det skulle vara icke-representativ data.
Stickprov är en beprövad metod och vi har både teoretisk och praktisk uppfattning om hur rättvisande de är. T ex opinionsundersökningarna vid riksdagsvalen brukar vara väldigt exakta, och de har en storlek på sina stickprov på 200-1000 individer. Stickprovet du kritiserar är alltså mer än tusen gånger så stort som ett vanligt stickprov som används i andra sammanhang.
2 gillningar
Som sagt, användarkonton och inte individer. Det är därför svårt för FI att få en helt komplett bild över varje individs sparande, se deras egna friskrivning nedan (fet-markeringar gjorda av mig)
Eftersom 16 procent av befolkningen över 18 år motsvarar ungefär 1,3 miljoner personer, tyder stickprovets 4 miljoner kunder på att svenskar i genomsnitt är kunder hos tre olika företag. Många personer är säkert kunder i betydligt fler än så. Till exempel kan en person ha lönekonto och betalkort hos ett företag. Sedan kan personen ha bolån i ett annat företag, sparkonto hos ett tredje företag och fonder och aktier i ett fjärde företag.
Vi kan inte kombinera uppgifter om individerna från flera företag. Det innebär att samma individ kan förekomma flera gånger, vilket begränsar vilka analyser vi kan göra. Till exempel kan vi inte analysera enskilda individers sammantagna tillgångar. Däremot kan vi analysera volymer (i kronor) av sparande, totalt eller uppdelat på grupper av individer. Vi kan även i vissa fall prata om antalet konton eller antalet innehav – med vetskapen om att detta inte är att likställa med antalet individer.
FI:s kartläggning inkluderar inte uppgifter om sparande i kapitalförsäkringar eller annat försäkringssparande. Det innebär att kartläggningen inte omfattar tjänste- eller premiepensioner. Däremot kan privat pensionssparande ingå om det finns på ett ISK eller i en depå
Jag tror inte att det spelar någon roll hur befolkningen definierar sparandet. Har man 10000 på ett sparkonto så räknas det även om personen som har det inte räknar det som ett “buffertsparande”. Så förstod jag det i alla fall.
3 gillningar
Fortfarande över tusen gånger så stort som ett vanligt stickprov. Resultaten kan inte avfärdas så lätt.
Jag kan hålla med om att det är smått skrämmande siffror.
Samtidigt är det som alltid lätt att bli hemmablind. Vi på RT, oavsett ekonomiska förutsättningar, utgör knappast ett representativt tvärsnitt av befolkningen.
Lätt att förfasa sig över de som lever från lön till lön. Fast ärligt talat nu. Får man år efter år ut sisådär 20k netto, vilket är vardag för en väldigt stor andel av befolkningen, krävs det både järnvilja och att kunna trolla med knäna för att kunna ha någon typ av sparande överhuvudtaget.
Det är väldigt lätt att sitta på höga hästar när man är i ett ekonomiskt läge där 10k i månaden egentligen varken gör till eller från. Missuppfatta mig inte. Säger inte alls att det gäller dig. Tendenserna kan i stället skönjas på fler än ett ställe på RT. Allt i från lönetråden där folk gått från kanske 60 k till 80 k inom några år genom lite jobbhoppande till trådar där folk klagar på ingångslöner i nivå med svensk medianlön, trots en förväntad löneutveckling som på nolltid kommer innebära att brytpunkten för statlig skatt nås.
Mycket vill ha mer. (Det gäller mig med.)
6 gillningar
Kanske. Men det kan också vara att vi här inne inte inser hur många som har det mycket tajtare än vi tror. Man blir ju lätt hemmablind. Det gäller mig också f ö.
3 gillningar
Ser jag till min bekantskapskrets, ganska liten, men väl spridd vad gäller inkomstnivå och yrken. Så tror jag FI undersökning stämmer väl med verkligheten.
Har man bra lön och inget privatekonomiskt intresse, så löser sig mycket med ok avbetalningslösningar och ett kreditkort.
Har man sämre lön och inget privatekonomiskt intresse, så löser sig mycket med blancolån och snåla i slutet på lönen.
Har man ingen lön och inget ekonomiskt intresse, så hamnar man lätt i skiten. Då inkomsterna inte alltid täcker utgifterna.
Det är därför alla i grupp ett och två kan få stora problem vid diagnoser som påverkar arbetsförmågan, om de förlorar jobbet, om ens partner går bort eller ett barn blir svårt sjukt, om buffert saknas.
Så alla kan hamna i grupp tre.
Jag tror alla vet om det, speciellt i min krets. Men tror att för många känns ett månadssparande, en buffert och ens en ISK som ett mål man aldrig kan nå. För de tror att bara ”rika” kan spara ihop en buffert.
Livets behov och att det är mänskligt att hela tiden uppgradera sin standard, varefter inkomsten ökar, gör att marginalerna ofta är smala. Oavsett inkomst.
Så tror verkligen att det stämmer att få har 10 000kr liggandes i ett sparkonto i väntan på att behövas. För många så kommer villhöver nalla på summan.
Jag är ju precis samma, har alltid saker jag villhöver och även behöver. Men jag kan inte ta blancolån och ett kreditkort skulle troligen leda till att jag köper mer av sånt jag villhöver.
Så jag är ju lite knäpp och sparar ihop till det, i ett separat sparkonto från bufferten. Men hur många svenskar gör det?
Sen har jag en handfull i min krets som har både buffert och pensionssparande, men det är nog cirka 5-10%.
5 gillningar
FI ser ju inte vad du har döpt dina sparkonton till, om det står semester eller buffert. De räknar allt som finns på sparkontot. Råkar du ut för något under hösten så lär ju inte semesterpengarna vara till någon hjälp.
Jag är en av dem som inte har 10 000 kr på ett sparkonto. Jag har inget sparkonto överhuvudtaget. Däremot har jag mer än så på lönekontot och mycket mer än så i aktiefonder. Baserat på min bekantskapskrets så skulle jag säga att det inte alls är ovanligt att inte ha mycket till buffert, men man ska inte glömma att många har sin buffert på lönekontot istället.
Lönekontot är ett “sparkonto” med definitionen som FI använder. Det vill säga man fokuserar på det som kallas “bankinlåning” vilket inkluderar lönekonto, sparkonto, valutakonto, osv.
Ah, det missade jag. Glöm vad jag sade!
Jag tolkar det inte riktigt så.
I din länk skriver Kronofogden: "Vi vet att många inte kan betala allt de köper på sin semester. Vi räknar med att få in 1,5 miljoner obetalda krav baserat på tidigare års siffror, säger Davor Vuleta."
Det är förmodligen en mix av förfallna kreditkortsräkningar, andra fakturaköp hos olika återförsäljare samt andra typer av köp-nu-betala-sen-upplägg. Förmodligen även de vanliga löpande räkningarna som man inte klarar att betala för att man har spenderat för mycket på semestern, med eller utan kreditkort.
I så fall kan en enda person få ganska många separata små (och stora) krav på sig, för varje enskild skuldpost.
I början av tidsserien och fram till början av 90-talet var förmögenheten relativt jämnt fördelad mellan hushållen, bolagen och offentlig förvaltning. Under 90-talet ökade hushållens andel drastiskt på bekostnad av offentlig förvaltning och bolagen. Sedan dess har hushållens andel fortsatt ökat och vid utgången av 2024 ägde hushållen nästan tre fjärdedelar av den totala förmögenheten, säger Emil Hermansson nationalekonom på SCB.
Hushållens samlade förmögenhet har gått från att vara drygt två gånger så stor som årsinkomsterna under 80-talet, till att vara drygt sju gånger så stor som de samlade inkomsterna år 2024. Man kan alltså se en klart starkare förmögenhetsutveckling jämfört med tillväxten av inkomster sedan början av 80-talet, säger Emil Hermansson nationalekonom på SCB.
1 gillning
He he, ja med pyramidspelet på bostadsmarknaden så är det väl inte så oväntat.
Nu sänks ju räntorna igen också. Så med närmast nollränta igen snart fortsätter väl bostadpriserna uppåt. De borde lägga räntan på 0,01% och slopa amorteringskravet så blir alla bostadsrättsinnehavare mångmiljonärer. En tvåa i Vasastan för 100 miljoner någon?
3 gillningar