Tagit steget in hit genom ytterdörren. Följt ett antal år. Dock inte alltid gjort som dom flesta förespråkar här
Sparat sen 2021 och sprang på FIRE ca 2024. Jag är ganska ny på allt inom sparande och investeringar men just FIRE-delen fick mitt intresse.
Familjesituation:
Man 39 år. Förlovad och sambo
1 Barn på 2 år och en till påväg
Boende:
Hyresrätt 10k hyra
Investeringar & sparande:
ISK: 900 000 SEK
100 000 SEK sparkonto
Pension ca 1 miljon
Inkomst & sparande:
Nettoinkomst: 24 000 SEK/månad
Sparkvot: 10000 SEK/månad
Sparandet är i LF global samt ETFer
Långsiktigt mål:
Gå ner i tid till 50 % för mer tid till familj/barn och allmänt mer frihet
Bilköp hägrar till hösten då vi tyvärr måste ha större pga tillökningen Jag har dock dragit ner vissa andra kostnader rätt rejält med att byta eller ta bort mobilabonnemang , bredband, “netflix” samt gymkortet och tränar hemma istället. Allt för att ge min resa mot Barista-fire en skjuts. Bilen kommer bli den nästa stora utgiften dock. Har inga planer på att köpa hus.
Har börjat avveckla aktierna jag har kvar då jag blivit lite avig “den enskilda bolagsrisken” som någon så fint uttryckte det. Satsar mycket på Utdelande ETFer istället
Hur ser ni på min situation och mitt mål? Vad finns det för mer information ni kan ha intresse av?
Kör din grej finns inga rätt eller fel med personliga mål!
Behöver ni byta upp er map lägenhet när barnen blir äldre? Vart går smärtgränsen till att köpa ett boende? Kanske bra att fundera på det ett extra varv så inte hyran skenar för mkt.
Sen om ni lever tillsammans kanske ni ska fokusera på den totala gemensamma ekonomin och inte bara din del. Vad vill din partner? Säkerställ att ni har synkat era mål och visioner så ni inte jobbar mot varandra.
Haha nej 1 M räcker inte. Långsiktigt mål som jag skrev att gå ner i tid.
Tyvärr är sambon inte alls intresserad av den typen av sparande eller FIRE så där har jag stött på patrull. Vi har i nuläget separat ekonomi men ett gemensamt sparkonto. Giftermål blir i avlägsen framtid som det ser ut nu. Boendet räcker tillsvidare
Jag funderar lite på detta, hur långsiktigt är långsiktigt? Tänker på tidsfönster och att barnen ofta både behöver och vill ha mest tid med sina föräldrar när de är små. Något man kanske inte tänker på när barnen är små är att det är skolplikt från F-klass och då kommer de ändå vara borta en hel del på dagarna.
Går det att tidigarelägga detta med deltid så att det är nåbart nu snart?
Här har ni att ”ta tag i”. Inte så att man möjligtvis måste vilja exakt samma, men ekonomi, tid och prioriteringar blir väldigt sammankopplat när man har familj med barn tillsammans. Prata med varandra, många samtal, fram och tillbaka. Vad är viktigt i livet, vad är viktigt för respektive person och familjen som helhet. Tid, energi, pengar bör läggas på det ni faktiskt vill. Drar ni omedvetet åt olika håll, men med två gemensamma barn, så kanske inte relationen blir speciellt långsiktig tyvärr.
Långsiktigt är allt mellan 5-10 år just nu. Denna tid kan komprimeras kanske ner till 5 år med disciplin och lite tillskott till sparandet. Nja vi drar inte nödvändigtvis åt olika håll, men hon är inte liksom så intresserad av att gå ner i tid eller sluta jobba tidigare. Dock är hon ok med att jag skulle kunna göra det. Jag har försökt förklara så gott ja kan och bolla mina ideer men det är lite ljummet gensvar.
Nu kommer jag säkert låta hård, med det är menat som input i ditt tänkande bara, du ska absolut göra precis som du själv vill, låt dig inte nedslås
Men jag tycker att det låter väldigt bakvänt att jobba heltid och mycket sparande när barnen är mellan 0-7år (långa dagar på förskolan), för att sedan jobba mindre när barnen är sådär 8-10år år och de faktiskt ofta vill börja umgås mer med kompisar, spela fotboll på fritids osv.
Om hemmatid inte är lika viktigt för din partner, kan ni kanske komma fram till någon lösning där du är föräldraledig mer? Även när båda barnen går på förskolan så jobbar du deltid och tar större ansvar hemma? (Sådana överenskommelser gör ju sig bäst om man ser familjens tid, uppgifter och ekonomi som mer gemensam.)
Absolut inga problem. Glad att bolla ideer här med
Ja det du beskriver känns mer görbart om vi delar ekonomi. Dock har ingen av oss riktigt tagit tag i detta än då det funkar väldigt bra med gemensamt sparkonto för alla gemensamma utgifter.
Hon vet vad jag siktar på längre fram och har visst intresse men delar inte visionen och målet.
Hon är på nivån typ att går jag ner i tid tycker hon det skulle kunna va härligt med att slippa städa och göra maten
Du kanske skulle kunna bolla sånna alternativ med henne? Kanske rent av slänga ut en idé om att du är hemmaförälder/föräldraledig på heltid en längre period om du är intresserad av det? Men ekonomi behöver ju också diskuteras så att det blir en hållbar lösning för er båda (även ekonomiskt).
Håller med tidigare talare. Om det är ärligt att du vill gå ner i tid för att vara med familjen så är det ju nu du ska göra det, eller i alla fall när frun börjar jobba efter föräldraledigheten.
Och eftersom du redan sparar 10 000 kr/månad borde du kunna gå ner i tid redan nu om du har ett jobb där det är möjligt. Ner till 75 % har du ju rätt till oavsett.
Jag har dock dragit ner vissa andra kostnader rätt rejält med att byta eller ta bort mobilabonnemang , bredband, “netflix” samt gymkortet och tränar hemma istället. Allt för att ge min resa mot Barista-fire en skjuts. Bilen kommer bli den nästa stora utgiften dock. Har inga planer på att köpa hus.
finns inga rätt eller fel med personliga mål!
